Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det finns en stor efterfrågan på personer med bland annat svetsutbildning. Bilden är tagen från ett annat tillfälle. Foto: TT

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

Lärarbrist, stora mängder självstudier och farliga arbetsmoment. Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat tog det skolledningen över ett år att agera.

På Lernia i Liljeholmen utbildas både Komvux-elever och deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. De ska bli svetsare och CNC-operatörer. Flera elever som Dagens Arbete har pratat med beskriver att verksamheten har fungerat dåligt under lång tid, och att skolledningen inte har gjort tillräckligt åt problemen som de har lyft om och om igen.

De berättar bland annat om brist på lärare och utbildningsmaterial, dålig uppföljning, brister i arbetsmiljön, att de saknat kursplaner, ägnat sig mycket åt självstudier och att maskiner stått stilla.

Det har hänt att lärare tyckt att de ska ägna lektioner åt musikquiz, inte bara en gång utan flera, berättar Anja som läser till CNC-operatör.

– Han visste inte vad han skulle göra. Han hade inte förberett något till lektionerna.

Svetselever som började efter sommaren 2018 berättar att de under de första månaderna hade olika lärare i teori, och till vissa lektioner dök inte ens någon lärare upp.

Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. […] Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen?

Amanda, elev på svetsutbildningen.

– Vissa gånger var ingen där, utan vi satt bara och väntade. Ibland var det någon annan lärare som blev inkastad. En lektion tyckte en lärare att vi skulle prata om turkosifiering, typ att vara glad och tacksam och sprida värme och glädje till andra, berättar Amanda och Mats som läser till svetsare.

– Man lärde sig ingenting om svets. Det var åtta månader kastade i sjön, säger Amanda.

Anja började sin basutbildning i industriteknik våren 2018 och borde ha varit färdigutbildad CNC-operatör inom ett år. Både lärarbristen och andra saker har gjort att det har dragit ut på tiden.

Under flera månader 2018 stod alla CNC-maskiner stilla, eftersom de flyttats till en ny lokal som varken hade förberedd el eller ventilation. Under tiden fick de ägna sig nästan enbart åt självstudier. När detta blev känt på Arbetsförmedlingen fick Lernia betala tillbaka 218 000 kronor för brister i leveransen.

När en CNC-lärare sade upp sig i våras, fick de två lärare som var avsedda för Komvux hoppa in även för arbetsmarknadsutbildningen. Men de räckte inte till, enligt eleverna. Under de kommande fem månaderna hade de totalt tre lärarledda lektioner, berättar Jacques, som också ska bli CNC-operatör.

Efter sommaren lämnade även den enda svetsläraren arbetsmarknadsutbildningen och återigen fick lärare på Komvux täcka upp.

De har ofta haft blandade lektioner med elever både från Komvux och Arbetsförmedlingen, trots att de har olika utbildningsplaner och varit på olika kunskapsnivå. Lärarbristen har lett till att eleverna ofta tvingats vänta länge eller förgäves på att få svar på frågor eller hjälp med praktiska uppgifter.

– Till slut försöker man själv, testar, misslyckas, försöker igen, misslyckas igen. Man gör fel och gör om, det finns ingen som har tid att visa. Det går åt massor av material och vi kommer inte framåt i den takt vi ska, säger Jacques.

En av lärarna har dessutom lagt mycket tid på de deltagare som inte kan tillräckligt bra svenska. Och det har hänt att elever som kan arabiska också hjälper till.

– Med det lilla vi kan, får vi agera lärare för de som inte kan svenska, säger Jacques.

Undervisningen i risker och säkerhet har också brustit, tycker deltagarna. De fick gå direkt in i svetsbåsen, utan vägledning. Det saknades skriftlig information om hur utsugen skulle hanteras. För drygt ett år sedan blev en deltagare sjuk av svetsröken, med feber och en brännande känsla i lungorna.

– Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. Det var ingen som sa att utsuget ska sitta där. Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen? säger Amanda.

Först när en ny svetslärare anställdes i våras blev det en förbättring.

– Det var först när han kom som det började bli riktiga lektioner. Då fick vi gå igenom verktygen. Vinkelslip till exempel, vad ska man tänka på när man använder den, säger Mats.

Utöver lärarbristen har det varit oorganiserat, dålig planering och uppföljning, berättar deltagarna. De har saknat scheman och ordentliga kursplaner, vilket har skapat en osäkerhet. De vet inte om de har gått igenom och lärt sig alla moment som ska ingå. Amanda är väldigt tveksam till att hon ska kunna ta ett svetsjobb när hon är klar med utbildningen.

– Jag känner att jag måste vidareutbilda mig efter den här utbildningen.

Flera av deltagarna som Dagens Arbete pratar med berättar hur de upprepade gånger har tagit upp problemen med skolans ledning, utan resultat.

– När vi säger till att saker inte fungerar så säger de bara att ”vi ska titta på det, det är bra att du lyfter frågan”, berättar Martin som läser till svetsare.

Till slut, i höstas, lämnade en av dem in ett klagomål till Arbetsförmedlingen, som inledde en utredning. Samma dag som Dagens Arbete träffade eleverna gjorde myndigheten även ett oannonserat besök på skolan, där brister noterades.

Sedan dess har en ny rektor anställts på Lernia i Liljeholmen och eleverna upplever att problemen för första gången tas på allvar.

– De försöker ordna upp det nu, men det är ju efter påtryckningar från oss och för att Arbetsförmedlingen är på nu. Det är synd att vi har förlorat så mycket tid, säger Anja.

På Lernia känner man till att det har funnits problem i Liljeholmen, svarar kommunikationschef Katarina Devell.

– Vi vet om att vi har haft vissa leveransproblem som vi har jobbat med en tid. Vi har haft oönskat många byten av lärare, och det har varit problem, men vi har jobbat med dem och vi tycker att vi nu är på rätt väg. Både eleverna och kunden tycker också att det har vänt.

Att hitta bra och behöriga yrkeslärare är en av utmaningarna, och när lärare slutade inom arbetsmarknadsutbildningen fick Komvux-lärare hoppa in, svarar Katarina Devell.

– Vi har haft en dialog med både Arbetsförmedlingen och kommuner om att det är svårt att rekrytera rätt kompetens, vilket är en utmaning för hela branschen. Från början av oktober har vi en dedikerad lärare för arbetsmarknadsutbildningen.

Eleverna har jobbat tillsammans med praktiska övningar, men delad klassrumsundervisning har inte förekommit enligt Katarina Devell, som också säger att det nu finns fler lärare än vad som behövs för antalet elever.

Eleverna i Liljeholmen har länge försökt lyfta problemen med skolledningen, bland annat brister i utbildningsplan och scheman. De är osäkra på om de har lärt sig allt de ska. Hur försäkrar sig Lernia om att de har fått tillräckliga kunskaper?

– Vi jobbar med kvaliteten ständigt och är medvetna om att vi har haft problem och vi tycker nu att det går åt rätt håll. Vi hade ett möte med elevrådet för två veckor sedan, som tycker att det går åt rätt håll och vi har även en dialog med kunden.

Hur vet ni att det inte finns deltagare på andra enheter som har samma problem?

– Vi jobbar hela tiden med vår kvalitet och dialog med deltagare och dialog med kunden. Det är vårt fokus hela tiden. Ibland kan saker ta lite längre tid än vi önskar. Vi vill ha en dialog med våra kunder och även med våra deltagare. Förhoppningen är att deltagare flaggar om det är något som de ser som ett problem eller om de har frågor om sin utbildningsplan.

Är det ingen i Liljeholmen som har gjort det?

Jo, vi har varit medvetna om det och vi jobbar med det, men ibland tar det lite mer tid än man önskar, men vi ser att det går åt rätt håll.

Har ni tagit det på allvar under de senaste 1,5 åren?

– Ja, absolut, vi jobbar alltid kontinuerligt med den typen av frågor.

Eleverna upplever inte att något hänt förrän nu trots att de har försökt flagga både för skolledning och högre upp i organisationen.

– Jag kan bara säga att det känns tråkigt om det ibland tar längre tid, men vi jobbar med det och vi tar det på allvar och vi sätter in åtgärder som vi tycker behövs.

Det stora slöseriet

Elever på skolan bekräftar för Dagens Arbete att saker har förbättrats sedan en ny rektor kom på plats för några veckor sedan. Några nya lärare är inte anställda, men rutiner har styrts upp, särskilt när det gäller utbildningsplaner och uppföljning av genomförda moment. Kommunikationen mellan rektor och elever fungerar också bättre.

Däremot håller de inte med om att Lernia har tagit problemen på allvar förrän nu.

– Lernia har inte brytt sig om kvaliteten alls förut. Vi har inte fått någon respons förut på vår kritik. Det blev näst intill revolution innan något hände. Det är tråkigt att ha missat så mycket tid. Det känns lite som ett slag i ansiktet när man ser tillbaka. Att man slösat nästan två år på något som borde ha tagit ett år, säger Martin.

Både Arbetsförmedlingen och Komvux har i olika omgångar stoppat anvisningen av nya deltagare till utbildningarna i Liljeholmen. Just nu avvaktar Arbetsförmedlingen med nya deltagare. Komvux har efter nya tillsynsbesök beslutat att öppna intaget för nya elever.

Läs mer: Arbetsmiljö


me@da.se

1Kommentarer

Mikael Blasiak:

Tack för att ni fortsätter att granska fusket.
mvh Mikael Blasiak

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

1

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

2

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Bara varannan elev nöjd med industriutbildningen

Inte ens hälften av de som deltar i en industriteknisk arbetsmarknadsutbildning tycker att den motsvarar förväntningarna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: "Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör"

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

”Det går alltid att hitta lösningar”

Coronakrisen krånglar till förhandlingarna – men kan också göra det lättare att komma överens, tror Erland Olauson som fått parternas uppdrag att titta på nya regler.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Allt fler varsel inom industrin

Efterlysning2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Litterär pandemi för karantänsoffan

DA GILLARI tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Rusning till att gå med i IF Metall

De två första dagarna i april fick IF Metall fler ansökningar om medlemskap än under hela januari.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

MÖTE MED”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1
Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.