”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

DA granskar vuxenutbildningen

Det finns en stor efterfrågan på personer med bland annat svetsutbildning. Bilden är tagen från ett annat tillfälle. Foto: TT

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

Lärarbrist, stora mängder självstudier och farliga arbetsmoment. Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat tog det skolledningen över ett år att agera.

På Lernia i Liljeholmen utbildas både Komvux-elever och deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. De ska bli svetsare och CNC-operatörer. Flera elever som Dagens Arbete har pratat med beskriver att verksamheten har fungerat dåligt under lång tid, och att skolledningen inte har gjort tillräckligt åt problemen som de har lyft om och om igen.

De berättar bland annat om brist på lärare och utbildningsmaterial, dålig uppföljning, brister i arbetsmiljön, att de saknat kursplaner, ägnat sig mycket åt självstudier och att maskiner stått stilla.

Det har hänt att lärare tyckt att de ska ägna lektioner åt musikquiz, inte bara en gång utan flera, berättar Anja som läser till CNC-operatör.

– Han visste inte vad han skulle göra. Han hade inte förberett något till lektionerna.

Svetselever som började efter sommaren 2018 berättar att de under de första månaderna hade olika lärare i teori, och till vissa lektioner dök inte ens någon lärare upp.

Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. […] Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen?

Amanda, elev på svetsutbildningen.

– Vissa gånger var ingen där, utan vi satt bara och väntade. Ibland var det någon annan lärare som blev inkastad. En lektion tyckte en lärare att vi skulle prata om turkosifiering, typ att vara glad och tacksam och sprida värme och glädje till andra, berättar Amanda och Mats som läser till svetsare.

– Man lärde sig ingenting om svets. Det var åtta månader kastade i sjön, säger Amanda.

Anja började sin basutbildning i industriteknik våren 2018 och borde ha varit färdigutbildad CNC-operatör inom ett år. Både lärarbristen och andra saker har gjort att det har dragit ut på tiden.

Under flera månader 2018 stod alla CNC-maskiner stilla, eftersom de flyttats till en ny lokal som varken hade förberedd el eller ventilation. Under tiden fick de ägna sig nästan enbart åt självstudier. När detta blev känt på Arbetsförmedlingen fick Lernia betala tillbaka 218 000 kronor för brister i leveransen.

När en CNC-lärare sade upp sig i våras, fick de två lärare som var avsedda för Komvux hoppa in även för arbetsmarknadsutbildningen. Men de räckte inte till, enligt eleverna. Under de kommande fem månaderna hade de totalt tre lärarledda lektioner, berättar Jacques, som också ska bli CNC-operatör.

Efter sommaren lämnade även den enda svetsläraren arbetsmarknadsutbildningen och återigen fick lärare på Komvux täcka upp.

De har ofta haft blandade lektioner med elever både från Komvux och Arbetsförmedlingen, trots att de har olika utbildningsplaner och varit på olika kunskapsnivå. Lärarbristen har lett till att eleverna ofta tvingats vänta länge eller förgäves på att få svar på frågor eller hjälp med praktiska uppgifter.

– Till slut försöker man själv, testar, misslyckas, försöker igen, misslyckas igen. Man gör fel och gör om, det finns ingen som har tid att visa. Det går åt massor av material och vi kommer inte framåt i den takt vi ska, säger Jacques.

En av lärarna har dessutom lagt mycket tid på de deltagare som inte kan tillräckligt bra svenska. Och det har hänt att elever som kan arabiska också hjälper till.

– Med det lilla vi kan, får vi agera lärare för de som inte kan svenska, säger Jacques.

Undervisningen i risker och säkerhet har också brustit, tycker deltagarna. De fick gå direkt in i svetsbåsen, utan vägledning. Det saknades skriftlig information om hur utsugen skulle hanteras. För drygt ett år sedan blev en deltagare sjuk av svetsröken, med feber och en brännande känsla i lungorna.

– Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. Det var ingen som sa att utsuget ska sitta där. Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen? säger Amanda.

Först när en ny svetslärare anställdes i våras blev det en förbättring.

– Det var först när han kom som det började bli riktiga lektioner. Då fick vi gå igenom verktygen. Vinkelslip till exempel, vad ska man tänka på när man använder den, säger Mats.

Utöver lärarbristen har det varit oorganiserat, dålig planering och uppföljning, berättar deltagarna. De har saknat scheman och ordentliga kursplaner, vilket har skapat en osäkerhet. De vet inte om de har gått igenom och lärt sig alla moment som ska ingå. Amanda är väldigt tveksam till att hon ska kunna ta ett svetsjobb när hon är klar med utbildningen.

– Jag känner att jag måste vidareutbilda mig efter den här utbildningen.

Flera av deltagarna som Dagens Arbete pratar med berättar hur de upprepade gånger har tagit upp problemen med skolans ledning, utan resultat.

– När vi säger till att saker inte fungerar så säger de bara att ”vi ska titta på det, det är bra att du lyfter frågan”, berättar Martin som läser till svetsare.

Till slut, i höstas, lämnade en av dem in ett klagomål till Arbetsförmedlingen, som inledde en utredning. Samma dag som Dagens Arbete träffade eleverna gjorde myndigheten även ett oannonserat besök på skolan, där brister noterades.

Sedan dess har en ny rektor anställts på Lernia i Liljeholmen och eleverna upplever att problemen för första gången tas på allvar.

– De försöker ordna upp det nu, men det är ju efter påtryckningar från oss och för att Arbetsförmedlingen är på nu. Det är synd att vi har förlorat så mycket tid, säger Anja.

På Lernia känner man till att det har funnits problem i Liljeholmen, svarar kommunikationschef Katarina Devell.

– Vi vet om att vi har haft vissa leveransproblem som vi har jobbat med en tid. Vi har haft oönskat många byten av lärare, och det har varit problem, men vi har jobbat med dem och vi tycker att vi nu är på rätt väg. Både eleverna och kunden tycker också att det har vänt.

Att hitta bra och behöriga yrkeslärare är en av utmaningarna, och när lärare slutade inom arbetsmarknadsutbildningen fick Komvux-lärare hoppa in, svarar Katarina Devell.

– Vi har haft en dialog med både Arbetsförmedlingen och kommuner om att det är svårt att rekrytera rätt kompetens, vilket är en utmaning för hela branschen. Från början av oktober har vi en dedikerad lärare för arbetsmarknadsutbildningen.

Eleverna har jobbat tillsammans med praktiska övningar, men delad klassrumsundervisning har inte förekommit enligt Katarina Devell, som också säger att det nu finns fler lärare än vad som behövs för antalet elever.

Eleverna i Liljeholmen har länge försökt lyfta problemen med skolledningen, bland annat brister i utbildningsplan och scheman. De är osäkra på om de har lärt sig allt de ska. Hur försäkrar sig Lernia om att de har fått tillräckliga kunskaper?

– Vi jobbar med kvaliteten ständigt och är medvetna om att vi har haft problem och vi tycker nu att det går åt rätt håll. Vi hade ett möte med elevrådet för två veckor sedan, som tycker att det går åt rätt håll och vi har även en dialog med kunden.

Hur vet ni att det inte finns deltagare på andra enheter som har samma problem?

– Vi jobbar hela tiden med vår kvalitet och dialog med deltagare och dialog med kunden. Det är vårt fokus hela tiden. Ibland kan saker ta lite längre tid än vi önskar. Vi vill ha en dialog med våra kunder och även med våra deltagare. Förhoppningen är att deltagare flaggar om det är något som de ser som ett problem eller om de har frågor om sin utbildningsplan.

Är det ingen i Liljeholmen som har gjort det?

Jo, vi har varit medvetna om det och vi jobbar med det, men ibland tar det lite mer tid än man önskar, men vi ser att det går åt rätt håll.

Har ni tagit det på allvar under de senaste 1,5 åren?

– Ja, absolut, vi jobbar alltid kontinuerligt med den typen av frågor.

Eleverna upplever inte att något hänt förrän nu trots att de har försökt flagga både för skolledning och högre upp i organisationen.

– Jag kan bara säga att det känns tråkigt om det ibland tar längre tid, men vi jobbar med det och vi tar det på allvar och vi sätter in åtgärder som vi tycker behövs.

Det stora slöseriet

Elever på skolan bekräftar för Dagens Arbete att saker har förbättrats sedan en ny rektor kom på plats för några veckor sedan. Några nya lärare är inte anställda, men rutiner har styrts upp, särskilt när det gäller utbildningsplaner och uppföljning av genomförda moment. Kommunikationen mellan rektor och elever fungerar också bättre.

Däremot håller de inte med om att Lernia har tagit problemen på allvar förrän nu.

– Lernia har inte brytt sig om kvaliteten alls förut. Vi har inte fått någon respons förut på vår kritik. Det blev näst intill revolution innan något hände. Det är tråkigt att ha missat så mycket tid. Det känns lite som ett slag i ansiktet när man ser tillbaka. Att man slösat nästan två år på något som borde ha tagit ett år, säger Martin.

Både Arbetsförmedlingen och Komvux har i olika omgångar stoppat anvisningen av nya deltagare till utbildningarna i Liljeholmen. Just nu avvaktar Arbetsförmedlingen med nya deltagare. Komvux har efter nya tillsynsbesök beslutat att öppna intaget för nya elever.

Läs mer: Arbetsmiljö


me@da.se

1Kommentarer

Mikael Blasiak:

Tack för att ni fortsätter att granska fusket.
mvh Mikael Blasiak

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

1

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

2

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Bara varannan elev nöjd med industriutbildningen

Inte ens hälften av de som deltar i en industriteknisk arbetsmarknadsutbildning tycker att den motsvarar förväntningarna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: "Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör"

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt”Arbetsmarknadsministerns utbildningsstrategi är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra, skriver Maria Mattsson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Regionala skyddsombud

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

5

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

1

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.