Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Det finns en stor efterfrågan på personer med bland annat svetsutbildning. Bilden är tagen från ett annat tillfälle. Foto: TT

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

Lärarbrist, stora mängder självstudier och farliga arbetsmoment. Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat tog det skolledningen över ett år att agera.

På Lernia i Liljeholmen utbildas både Komvux-elever och deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. De ska bli svetsare och CNC-operatörer. Flera elever som Dagens Arbete har pratat med beskriver att verksamheten har fungerat dåligt under lång tid, och att skolledningen inte har gjort tillräckligt åt problemen som de har lyft om och om igen.

De berättar bland annat om brist på lärare och utbildningsmaterial, dålig uppföljning, brister i arbetsmiljön, att de saknat kursplaner, ägnat sig mycket åt självstudier och att maskiner stått stilla.

Det har hänt att lärare tyckt att de ska ägna lektioner åt musikquiz, inte bara en gång utan flera, berättar Anja som läser till CNC-operatör.

– Han visste inte vad han skulle göra. Han hade inte förberett något till lektionerna.

Svetselever som började efter sommaren 2018 berättar att de under de första månaderna hade olika lärare i teori, och till vissa lektioner dök inte ens någon lärare upp.

Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. […] Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen?

Amanda, elev på svetsutbildningen.

– Vissa gånger var ingen där, utan vi satt bara och väntade. Ibland var det någon annan lärare som blev inkastad. En lektion tyckte en lärare att vi skulle prata om turkosifiering, typ att vara glad och tacksam och sprida värme och glädje till andra, berättar Amanda och Mats som läser till svetsare.

– Man lärde sig ingenting om svets. Det var åtta månader kastade i sjön, säger Amanda.

Anja började sin basutbildning i industriteknik våren 2018 och borde ha varit färdigutbildad CNC-operatör inom ett år. Både lärarbristen och andra saker har gjort att det har dragit ut på tiden.

Under flera månader 2018 stod alla CNC-maskiner stilla, eftersom de flyttats till en ny lokal som varken hade förberedd el eller ventilation. Under tiden fick de ägna sig nästan enbart åt självstudier. När detta blev känt på Arbetsförmedlingen fick Lernia betala tillbaka 218 000 kronor för brister i leveransen.

När en CNC-lärare sade upp sig i våras, fick de två lärare som var avsedda för Komvux hoppa in även för arbetsmarknadsutbildningen. Men de räckte inte till, enligt eleverna. Under de kommande fem månaderna hade de totalt tre lärarledda lektioner, berättar Jacques, som också ska bli CNC-operatör.

Efter sommaren lämnade även den enda svetsläraren arbetsmarknadsutbildningen och återigen fick lärare på Komvux täcka upp.

De har ofta haft blandade lektioner med elever både från Komvux och Arbetsförmedlingen, trots att de har olika utbildningsplaner och varit på olika kunskapsnivå. Lärarbristen har lett till att eleverna ofta tvingats vänta länge eller förgäves på att få svar på frågor eller hjälp med praktiska uppgifter.

– Till slut försöker man själv, testar, misslyckas, försöker igen, misslyckas igen. Man gör fel och gör om, det finns ingen som har tid att visa. Det går åt massor av material och vi kommer inte framåt i den takt vi ska, säger Jacques.

En av lärarna har dessutom lagt mycket tid på de deltagare som inte kan tillräckligt bra svenska. Och det har hänt att elever som kan arabiska också hjälper till.

– Med det lilla vi kan, får vi agera lärare för de som inte kan svenska, säger Jacques.

Undervisningen i risker och säkerhet har också brustit, tycker deltagarna. De fick gå direkt in i svetsbåsen, utan vägledning. Det saknades skriftlig information om hur utsugen skulle hanteras. För drygt ett år sedan blev en deltagare sjuk av svetsröken, med feber och en brännande känsla i lungorna.

– Det var inget snack om säkerhet eller risker. Folk blev sjuka och trötta, fick ont i lungorna. Det var ingen som sa att utsuget ska sitta där. Vi sa att folk far ju illa här. Vill ni att folk ska få cancer i slutet av utbildningen? säger Amanda.

Först när en ny svetslärare anställdes i våras blev det en förbättring.

– Det var först när han kom som det började bli riktiga lektioner. Då fick vi gå igenom verktygen. Vinkelslip till exempel, vad ska man tänka på när man använder den, säger Mats.

Utöver lärarbristen har det varit oorganiserat, dålig planering och uppföljning, berättar deltagarna. De har saknat scheman och ordentliga kursplaner, vilket har skapat en osäkerhet. De vet inte om de har gått igenom och lärt sig alla moment som ska ingå. Amanda är väldigt tveksam till att hon ska kunna ta ett svetsjobb när hon är klar med utbildningen.

– Jag känner att jag måste vidareutbilda mig efter den här utbildningen.

Flera av deltagarna som Dagens Arbete pratar med berättar hur de upprepade gånger har tagit upp problemen med skolans ledning, utan resultat.

– När vi säger till att saker inte fungerar så säger de bara att ”vi ska titta på det, det är bra att du lyfter frågan”, berättar Martin som läser till svetsare.

Till slut, i höstas, lämnade en av dem in ett klagomål till Arbetsförmedlingen, som inledde en utredning. Samma dag som Dagens Arbete träffade eleverna gjorde myndigheten även ett oannonserat besök på skolan, där brister noterades.

Sedan dess har en ny rektor anställts på Lernia i Liljeholmen och eleverna upplever att problemen för första gången tas på allvar.

– De försöker ordna upp det nu, men det är ju efter påtryckningar från oss och för att Arbetsförmedlingen är på nu. Det är synd att vi har förlorat så mycket tid, säger Anja.

På Lernia känner man till att det har funnits problem i Liljeholmen, svarar kommunikationschef Katarina Devell.

– Vi vet om att vi har haft vissa leveransproblem som vi har jobbat med en tid. Vi har haft oönskat många byten av lärare, och det har varit problem, men vi har jobbat med dem och vi tycker att vi nu är på rätt väg. Både eleverna och kunden tycker också att det har vänt.

Att hitta bra och behöriga yrkeslärare är en av utmaningarna, och när lärare slutade inom arbetsmarknadsutbildningen fick Komvux-lärare hoppa in, svarar Katarina Devell.

– Vi har haft en dialog med både Arbetsförmedlingen och kommuner om att det är svårt att rekrytera rätt kompetens, vilket är en utmaning för hela branschen. Från början av oktober har vi en dedikerad lärare för arbetsmarknadsutbildningen.

Eleverna har jobbat tillsammans med praktiska övningar, men delad klassrumsundervisning har inte förekommit enligt Katarina Devell, som också säger att det nu finns fler lärare än vad som behövs för antalet elever.

Eleverna i Liljeholmen har länge försökt lyfta problemen med skolledningen, bland annat brister i utbildningsplan och scheman. De är osäkra på om de har lärt sig allt de ska. Hur försäkrar sig Lernia om att de har fått tillräckliga kunskaper?

– Vi jobbar med kvaliteten ständigt och är medvetna om att vi har haft problem och vi tycker nu att det går åt rätt håll. Vi hade ett möte med elevrådet för två veckor sedan, som tycker att det går åt rätt håll och vi har även en dialog med kunden.

Hur vet ni att det inte finns deltagare på andra enheter som har samma problem?

– Vi jobbar hela tiden med vår kvalitet och dialog med deltagare och dialog med kunden. Det är vårt fokus hela tiden. Ibland kan saker ta lite längre tid än vi önskar. Vi vill ha en dialog med våra kunder och även med våra deltagare. Förhoppningen är att deltagare flaggar om det är något som de ser som ett problem eller om de har frågor om sin utbildningsplan.

Är det ingen i Liljeholmen som har gjort det?

Jo, vi har varit medvetna om det och vi jobbar med det, men ibland tar det lite mer tid än man önskar, men vi ser att det går åt rätt håll.

Har ni tagit det på allvar under de senaste 1,5 åren?

– Ja, absolut, vi jobbar alltid kontinuerligt med den typen av frågor.

Eleverna upplever inte att något hänt förrän nu trots att de har försökt flagga både för skolledning och högre upp i organisationen.

– Jag kan bara säga att det känns tråkigt om det ibland tar längre tid, men vi jobbar med det och vi tar det på allvar och vi sätter in åtgärder som vi tycker behövs.

Det stora slöseriet

Elever på skolan bekräftar för Dagens Arbete att saker har förbättrats sedan en ny rektor kom på plats för några veckor sedan. Några nya lärare är inte anställda, men rutiner har styrts upp, särskilt när det gäller utbildningsplaner och uppföljning av genomförda moment. Kommunikationen mellan rektor och elever fungerar också bättre.

Däremot håller de inte med om att Lernia har tagit problemen på allvar förrän nu.

– Lernia har inte brytt sig om kvaliteten alls förut. Vi har inte fått någon respons förut på vår kritik. Det blev näst intill revolution innan något hände. Det är tråkigt att ha missat så mycket tid. Det känns lite som ett slag i ansiktet när man ser tillbaka. Att man slösat nästan två år på något som borde ha tagit ett år, säger Martin.

Både Arbetsförmedlingen och Komvux har i olika omgångar stoppat anvisningen av nya deltagare till utbildningarna i Liljeholmen. Just nu avvaktar Arbetsförmedlingen med nya deltagare. Komvux har efter nya tillsynsbesök beslutat att öppna intaget för nya elever.

Läs mer: Arbetsmiljö


me@da.se

1Kommentarer

Mikael Blasiak:

Tack för att ni fortsätter att granska fusket.
mvh Mikael Blasiak

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.