Samhallanställda känner sig svikna av facket
16 juni, 2021
Skrivet av Elinor Torp
År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor. Att facket sviker dem.
Som en röd tråd i alla vittnesmål kommer facket in. Att facket inte hjälper sina medlemmar. Först när medarbetarna mår så dåligt att de inte orkar längre blir de föremål för förhandling. Ord står mot ord. Lösningen blir att köpa ut dem. Då sätter sig facket ner med Samhall och försöker komma överens om antal månadslöner.
Det är vad som hände Magnus.
Magnus är bara en av hundratals som hört av sig för att vittna om hur det ryckiga arbetet på Samhall gör människor sjuka. Magnus fick hela tiden höra att duger det inte hamnar du på städ. Skit samma vad läkarutlåtandena säger om att kroppen inte håller för de tungt belastande städjobben. Och han är långt ifrån den enda vi pratat med som vittnar om hur Samhall helt bortser från sjukvårdens intyg och tvingar människor att städa både kvällar och helger på tuffa scheman.
Åtta LO-fack har medlemmar hos Samhall. Regelbundet träffas de i borgen eller på skärmen, en person med ansvar för Samhall-avtalet från varje fackförbund. Tina Nordling är ansvarig för avtalet på LO och kallar dem samman.
– Förbunden måste förbereda sina förtroendevalda och klä på dem så mycket kunskap som möjligt för att kunna hjälpa till att driva ärenden som uppstår lokalt ute på arbetsplatserna. Men det är inte så himla lätt, säger hon.
På frågan varför facket inte satt ner foten och ställt högre krav på Samhall svarar hon:
– Det gäller att hitta en relation med företaget någonstans, rätt nivå, så att man inte trampar varandra på tårna.
Utanför LO-borgen sopar Samhall bort grus från asfalten och tömmer papperskorgar. Trots att det stora flertalet i dag städar är drygt femtusen medarbetare fortfarande med i industriarbetarnas IF Metall. Felorganiseringen är en orsak till att facket lokalt inte anser sig kunna agera. En annan är bristen på utbildade skyddsombud.
– Det är tydligt att det haltar väldigt mycket. Vi är medvetna om att vi måste rusta dem bättre. Vi har det på dagordningen. Det är inte så att vi skiter i detta, säger Tina Nordling.
Det är ingen ursäkt, menar hon. Men frågan är om Samhall ens skulle ha gått in i den hårt konkurrensutsatta städbranschen. Om städ i den omfattningen ute hos så stora kunder lämpar sig för människor med funktionsvariation.
– Det kanske gick lite för fort för företaget när de skulle driva in vinster och skaffa stora kunder. Det blev fel fokus.
Läs också
Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag
Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.
Magnus hade ett långt arbetsliv med många utbildningar bakom sig när han hamnade på Samhall. Han blev populär för att han kunde jobba hårt och köra truck. Men alla hade inte samma vana. Magnus konstaterade snabbt att arbetsplatsen dit Samhall skickat folk var fullkomligt livsfarlig. Dagligen höll medarbetare på att bli påkörda, tungt lastade pallar rasade ner där människor just stått, hela tiden nära nära. Truckar körde över fötter och höll på att kapa ben, välte nästan Magnus i trucken.
– Det kommer hända en allvarlig olycka snart! Någon kan dö!
Facket svarade att man inget kunde göra. Till slut träffade trucken en av kundens anställda. Samma sak hos nästa kund. En skurmaskin körde på möbelvaruhusets egen personal.
– Ett under att vi klarade oss med livet i behåll, säger Magnus.
Han försökte på olika sätt få till en förändring. Men ingenting hände. Samhall lyssnade inte. Och facket lyfte inte ett finger, enligt Magnus.
Till slut blev han problemet som skulle köpas ut.
– Jag är oerhört besviken på hur lite facket gjorde. Det handlade om trakasserier, hot och kränkningar, dagligen. Jag har varit medlem i facket sedan jag var sjutton år och varje månad betalt in pengar, så det är klart man är besviken, säger han.
Hans Janeman är Samhalls fackliga ombud på Samhall i Jönköping. Han sitter också för IF Metalls räkning med som en av två representanter i Samhalls företagsråd, för hela Sverige. Som huvudskyddsombud är det han som kan trycka på och få till en förändring av arbetsmiljön lokalt i Jönköping. Han är också den inom facket som har hand om alla förhandlingar.
Hade du kunnat göra mer?
– Nej. Får man inte de svar man vill ha så blir man besviken. Så är det. Alla är inte nöjda och då blir det gärna väldigt mycket gap och skrik.
Hade facket kunnat ta larmen mer på allvar och tryckt på arbetsgivaren?
– Alla arbetsplatser har problem med någonting. Det åtgärdas efterhand som vi upptäcker felen. Sen är problemet att Transport var avtalsansvariga hos den här kunden. Det ställer till det. Jag kan gå in i personärenden, men inte påverka arbetsplatsen. Vi måste tillhöra det förbund där vi jobbar. Jag har alltid önskat att det vore ett fackförbund inom hela Samhall, säger Hans Janeman.
Läs också
”Jag är så arg på att facket inte agerar”
Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.
Omkring 150 av 500 anställda på Samhall i Jönköping är medlemmar i IF Metall. Trots att många av dem i dag städar ute hos kund.
– Innan 2007 hade vi baser där Samhall drev egna verksamheter. Då var det mycket enklare att hålla reda på vad som hände. Nu är våra medlemmar på Samhall utspridda på hur många arbetsplatser som helst. Det blir ett farande för att tillse att arbetsmiljön är vettig, säger Lars Nilsson, ombudsman på IF Metall Vätterbygden.
När det blir fråga om utköp kopplas han in. Han medger att facket måste bli bättre på att agera i arbetsmiljöfrågor när det fortfarande går att göra något, innan ärendena övergår i arbetsrätt och fråga om utköp.
– Finns inget dokumenterat blir det svårt att i efterhand hjälpa medlemmen, säger han.
Facket har även haft svårt att få fram skyddsombud.
– Då blir det eftersatt. Men vi måste också bli bättre på att agera i arbetsmiljöfrågor. Definitivt. Jag har jobbat med Samhall-avtalet egentligen hela tiden som jag varit ombudsman. Det har blivit mycket mycket tuffare för våra medlemmar på Samhall vad gäller arbetsmiljön och kraven på arbetsinsatser och så vidare, säger Lars Nilsson.
Tina Nordling i LO-borgen, som leder Samhall-kommittén, säger att man från fackens förbundskontor måste lägga ännu mer energi på att hjälpa dem som möter det här i sin vardag.
– Om vi går femton tjugo år tillbaka i tiden gav man tid till överläggningar. Det som hänt nu är att man skärpt kraven. Helt plötsligt ska man vara fullt frisk för att klara sina fackliga uppdrag.
LO anser att vinstkravet som Samhall fick från svenska staten 2006 är problemet.
– Ingen hos oss tycker att Samhall ska ha ett vinstkrav på sig för det genererar den här typen av problem. Så fort man sätter vinstkrav på någonting förväntas man producera. I det långa loppet tappar man målbilden. Samhall handlar ju om människor som ska få ett värde genom ett arbetsliv. Men också att träna upp sig och få en plats bland andra på arbetsmarknaden.
Läs också
Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon
Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.
Här kan facken vara med och påverka Samhall
Företagsrådet
I Samhalls företagsråd sitter två representanter från IF Metall och två representanter från Fastighets, som är de fackförbund som har flest medlemmar på Samhall. Övriga fackförbund har en representant var.
Centrala arbetsmiljökommittén
Sex ledamöter från arbetstagarsidan sitter med i den centrala arbetsmiljökommittén. Här diskuteras och bereds frågor om arbetsmiljö, parterna emellan.
Lokala arbetsmiljökommittén
I varje distrikt finns minst en lokal arbetsmiljökommitté. I första hand är det huvudskyddsombud som sitter med här tillsammans med arbetsgivarparten.
Samhall-kommittén
De åtta fackförbund som har avtal med Samhall kallas regelbundet till möten på LO. En avtalsansvarig från varje förbund sitter med här.
Allt detta som skrivs om facken och deras ombud ner till fackordföranden är bara en massa hittepå. För människor far illa men den fackliga rörelsen lyfter inte ett finger för att hjälpa eller stödja. Man snackar runt och håller tunt om medlemmarnas inbetalda premier.
Jag vill ogärna kritisera enskilda skyddsombud. Men texten pekar på en stor brist på samordning mellan facken. Den blir allt sämre
pga av LAS-förhandlingarna. Vore vi enade hade inte betydelse vilket facktillhörighet skyddsombuden har. Ansvaret vilar tungt på LO-facken, speciellt IF Metall som i flera frågor vill köra sitt eget race. Enade vi stå söndrade vi faller!
Retorisk fråga: Vem/vad är ”facket”? Är det något slags abstrakt väsen som, likt en sagofé, plötsligt dyker upp först när skiten träffar fläkten?
Facket är lika med dess medlemmar. Fackets verksamhet bygger på medlemmarnas delaktighet, behov och önskemål.
Att vi som kollektiv engagerar oss, går utbildningar och väljer lämpliga förtroendevalda/skyddsombud är en förutsättning för att ”facket” ska finnas där när skiten träffar fläkten, eller ännu bättre, jobba förebyggande för att minimera risken att det händer något alls.
Ja på papperet skall det fungera så, men verkligheten säger annat. Medlemmar som vänder sig till förtroendevalda får höra att detta tar tid att lösa men samtidigt görs ingeting åt saken. detta lyfts inte ens vidare till distriktsavdelningen eller att man kallar på ombudsmännen Hur kommer detta sig?
Kan man inte lösa detta lokalt får man ju kalla in distriktet för hjälp. Men detta görs aldrig! På pappret låter allt väldigt bra, men verkligheten säger annat. Medlemmarna står ensamma!
Medmänniskor:
.
Att LO/förbund behandlar anställda på Samhall som samhällets andrahandsboskap är naturligtvis förkastligt. Med rätt krafter på rätt plats och inte en massa snedvridna och verklighetsfrämmande undanflykter kan våra medmänniskor på Samhall skapa den trygghet som vi själva vill ha och arbetar för. Det handlar om fackligt samarbete, beslutsamhet och inget annat- LO kan och skall INTE vara en betongkloss byggd på odemokratisk facklig suveränitet. Och kan föga LO se detta är jag mer än orolig att den spelat ut sin roll.
.
Trygghetssocialist.