Hur ska skiftgåtan lösas?

ArbetstidPå en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat – men det är alltid något som skaver. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Hur man än gör blir det alltid fel, konstaterar Henrik Qvarnlöf, Pappers ordförande på Skoghalls bruk. Alltid är det någon som skiftschemat inte passar för.

– Då får man göra det som passar kollektivet bäst. På något sätt måste vi ju bemanna fabriken dygnet runt, året runt, säger han. 

Det är skiftlagsträff för ett 50-tal pappersmedlemmar på Stora Ensos kartongfabrik utanför Karlstad. På dagordningen står skiftschema. Det är dags att sätta i gång diskussionen. Snart ska schemat förhandlas med arbetsgivaren inför en ny sexårsperiod.  

– Vad tycker ni, ska vi göra om det? säger Henrik nerifrån scenen under det välvda målade taket i biografen på Folkets hus i Skoghall.  

Nej, mumlas det från de mörkröda plyschfåtöljerna.

– Inte skruva lite?

Jo, då börjar åsikterna krypa fram. Alltid samma ömma punkter. Sommaren och julen. Går det inte att ändra något för att göra semester och högtider mer humana?

Problemet är bara att om man väl börjar skruva, är det lätt hänt att förändringarna fortplantar sig ut i systemet. Och stora förändringar är ingen intresserad av. Vanans makt är stark, som Anna Haster med snart 30 år på Skoghall förklarar när jag pratar med henne i foajén.

– Vi jobbar varannan helg, men man anpassar livet efter det. När man är skiftarbetare in i märgen blir ju en tisdagskväll lika mycket värd som en fredagskväll.

Livet snurrar i sexveckorscykler. Jobba sju, ledig fem, jobba sju, ledig fem, jobba sju, ledig elva. Sedan börjar det om. Därtill ska man jobba in ett antal så kallade u-skift under året.

Skiften är alla åtta timmar långa, förmiddag, eftermiddag och natt. I Skoghall har man stått emot en trend inom processindustrin mot allt fler tolvtimmarsskift – och därmed längre ledigheter. 

– Är det något jag kan göra för att värna arbetsmiljön så är det att stå emot längre skift. Många tittar bara på ledigheten när de tar fram skiftschema, inte på tiden du faktiskt jobbar. Man är beredd att ta långa skift för att få ihop sitt övriga liv, även om vi vet att det är skadligt, säger ordförande Henrik Qvarnlöf.

Han hävdar att Skoghall, utifrån förutsättningarna, har det bästa skiftschemat i branschen.

– Men frågar du någon annan avdelning så säger de säkert detsamma, säger han och ler. 

De nästan 52 000 industriarbetare som jobbar skift och natt runt om i Sverige löper högre risk att drabbas av en rad hälsoproblem. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt. Vissa studier har även visat på ökad cancerrisk, även om det behövs mer forskning för att helt slå fast. 

Men det går inte att komma runt problematiken: Att jobba skift och natt är ett arbetsmiljöproblem i sig. 

År 2020 samlades några av världens främsta forskare inom skiftarbete. Utifrån den samlade vetenskapen formulerades ett antal rekommendationer för att minimera riskerna: max tre nätter i rad, minst elva timmars vila mellan pass, högst nio timmar långa skift och helst inte mer än fem arbetspass i rad. Problemet är bara att en normal arbetstid inte får plats i den snäva låda som forskarna spikat ihop. 

På ett eller annat håll svämmar det alltid över. Antingen blir skiften för långa, vilan för kort eller så blir arbetspassen för många i rad. Vilket schema man än väljer innebär det en kompromiss med hälsan. 

– Det är inte hälsosamt, man känner det när man blir äldre, säger Tomas Birgersson med 35 års skiftarbete i kroppen när skiftlaget strömmar ut ur bion.

Att vända tillbaka på dygnet efter nattpassen har blivit tuffare med åren. Och inför första förmiddagspasset som börjar klockan fem lyckas han oftast bara få ett par timmars sömn. 

– Min pappa brukade vakna innan klockan. Men för en skiftarbetare är det ständiga förändringar, det sliter.

Men schemat är bara en faktor. Den andra faktorn är hur mycket man verkligen jobbar.

– Det jagas hela tiden att det ska vara färre och färre anställda. De har dragit ner i omgångar genom åren. Nu blir vi ju inringda stup i kvarten, säger han. 

Med färre anställda blir det mindre marginaler. De som är kvar får oftare ställa upp. Under sitt arbetsliv har Tomas Birgersson märkt av förändringen.

– Jaja, det är dag och natt. Det gör ju att man inte får den återhämtning man behöver, säger han.

Efter skiftlagsträffen tar ordförande Henrik Qvarnlöf med oss på en tur på fabriken. Här spottar de enorma kartongmaskinerna ur sig en sjättedel av råvaran till världens alla vätskeförpackningar. 450 kollektivare och 200 tjänstemän håller hjulen snurrande. Det bullrar och bolmar. 

Peter Björk sitter nedsjunken i ett manöverrum. Här har han jobbat sedan 1982.

– Jag hade kunnat offra en arm för det här företaget. Det har faktiskt varit så inihelvete bra för mig. Skiftarbetet har gett mig möjlighet att hålla på med travhästar. Men samtidigt känner jag att jag är på retur, kroppen är jävligt sliten. Jag sover inget efter nattpassen längre, säger han.

Trots att han har två år till pension har han bestämt sig för att gå till hösten. Han orkar inte längre. En lyckad fastighetsaffär håller honom flytande ekonomiskt.

– Det har blivit mer att man jobbar över också. Satt här i tolv timmar i helgen. Hade hellre varit hemma och tittat på V75-finaler. Nä, nu har jag bestämt mig, det får vara slut nu, säger han.

För att tackla de hälsorisker skiftarbetet innebär har Stora Enso fått en miljon kronor av Centralfonden till ett projekt om hållbart skiftarbete. Det sjösätts nu till våren. Skiftkörkort kallar de det. En obligatorisk utbildning i kost, motion, sömn och alkohol/droger. 

– Vi vill jobba proaktivt med frågan och öka kunskapen om hur individen kan jobba förebyggande för att bibehålla sin hälsa, säger HR-chef Erica Öhman Rohlén. 

Skiftschema, bemanning och andra strukturfrågor har man valt att inte ha med i projektet. 

– Som arbetsgivare har vi alltid ett ansvar för arbetsmiljön. Men fokus med skiftkörkortet handlar om att skapa förutsättningar för individen, säger hon.

Från fackligt håll hade man gärna tagit ett bredare grepp och till exempel inkluderat bemanningen i frågan om hållbarhet. Det berättar huvudskyddsombud Johan Martinsson som vi stöter på i labbet vid kartongmaskin sju.

– Det fanns som önskemål från oss, men det var andra bitar man valde att gå vidare med, säger han.

I ett manöverrum berättar Marie Rosendahl att hon redan fått testa utbildningspaketet och komma med synpunkter.

– Jag tycker det är viktigt eftersom vi har ett jättegenerationsskifte här. De unga behöver redan från början veta vad man ska tänka på för att hålla ett helt arbetsliv. Till exempel sitter de ständigt och dricker energidryck om nätterna.

En av de nya är Jolinne Johansson. Hon är 20 år och har jobbat på Skoghall i en månad.

– Det är lite kul att variera arbetstiderna så man inte hinner tröttna, säger hon.

Men efter sina första tre nätter var hon ganska mör.

– Men det var nästan värre med förmiddagarna. Då måste jag gå upp vid fyra. Jag var helt färdig när vi gick av i söndags, säger hon.

Läs också

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning. Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

En kommentar till “Hur ska skiftgåtan lösas?”

• Vad säger forskningen om hur många dagar man behöver för att ställa om sig till dagtid efter fem nätter med jobb?

  Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.