Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hälsa Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Skiftarbetare arbetar ofta långa nattpass, vilket stör kroppens biologiska dygnsrytm.

En av de stora arbetsmiljöriskerna med att arbeta natt, är att inte få tillräcklig mängd och kvalitet med vila och återhämtning. Det kan leda till flera hälsoproblem, som sömnproblem, högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och blodfettsrubbningar. Dessutom ökar risken för olyckor.

För att få ett hållbart arbetsliv är det viktigt med återhämtning. Återhämtningen är beroende av sömnen och att få vila kroppen mellan arbetspassen. Det behövs också pauser under arbetets gång för att orka med.

Studier visar att skiftschemats utformning har betydelse. Kort dygnsvila (mindre än elva timmar) och arbetspass längre än tolv timmar innebär en ökad risk att drabbas av sjukfrånvaro, arbetsolyckor och sömnbesvär.

Arbetspass på mindre än tolv timmar, men längre än åtta timmar, kan ha en ökad olycksrisk om arbetsuppgifterna innebär hög stress eller är fysiskt krävande, om det är svårt att ta rast under arbetet, samt om arbetet ställer höga krav på koncentration och uppmärksamhet.

En annan risksituation är att köra bil från arbetet efter att ha jobbat nattskift. Tröttheten innebär en ökad fara att nicka till vid ratten, vilket kan orsaka en trafikolycka.

Dygnsrytmen styrs av en biologisk klocka som finns i hjärnan och gör att vi är naturligt inställda på att sova på natten och vara vakna på dagen. På natten har vi en lägre kroppstemperatur och högre nivåer av hormonet melatonin, vilket främjar sömnen.

Sömnen efter nattarbete respektive sömnen inför ett tidigt morgonpass (som startar före klockan 06) försämras och förkortar sömntiden till fyra till sex timmar i stället för önskade sju till åtta timmar. Orsaken till detta är en otakt med den automatiska biologiska klockan.

Vad gäller tröttheten är även den kopplad till den biologiska klockan med dygnsrytm och är högst mellan klockan 04 och 06 då dygnsrytmen är inställd på sömn.

Monotona och händelsefattiga arbetssituationer ökar risken för trötthet.

Ständig sömnbrist och trötthet kan vara en varningssignal på kommande ohälsa och bör utredas av läkare.

Ulf Nordlund, läkare