Beslutet som banade väg för sprängdåden
18 april, 2023 - 06:43
Skrivet av Johanna Edström
Ansvaret för sprängmedel flyttades från Polisen till kommunerna för 13 år sedan. Varningar kom från flera håll, men ändringen klubbades ändå igenom i riksdagen. Nu växer kritiken.
I de senaste årens sprängdåd har kriminella främst använt sprängmedel som används i byggbranschen. Sverige sticker ut, i inget annat jämförbart land används sprängmedel i kriminell kontext så som i Sverige, enligt bombdatacenter på Polismyndigheten.
Vad är det som gör att kriminella kommer över stora mängder sprängmedel? En anledning har visat sig vara ett politiskt beslut som fattades för 13 år sedan.
I april år 2010 lämnades ett förslag från dåvarande moderatledda regeringen om en ny lag för brandfarliga och explosiva varor över till riksdagen. Det ansågs inte nödvändigt att Polisen, som då hade ansvar för tillstånd och tillsyn av explosiva varor, skulle ägna sig åt detta. Därför ville regeringen flytta ansvaret från Polisen till landets 290 kommuner. God lokalkännedom, redan befintlig kompetens inom tillståndshantering av brandfarliga varor och möjlighet till samordningsvinster, talade för att ansvaret skulle flyttas, enligt förslaget.
Branschorganisationen Bergsprängningsentreprenörerna (BEF), som samlar stora delar av branschen, var starkt emot en flytt av ansvaret.
– Det är en katastrof att ansvaret landat på kommunerna. Det är rättsosäkert, kompetensen varierar kraftigt mellan kommunerna, säger Jan Johansson, vd för BEF.
I dag menar flera att det var omöjligt att förutse samhällsutvecklingen, att kriminella skulle komma att använda civilt sprängmedel i nuvarande utsträckning. Men larmen kom redan för 13 år sedan. I samband med förslaget om flytt av ansvaret, flaggade flera av remissinstanserna för farorna med detta.
”Explosiva varor är intressanta för kriminella vilket talar för att tillståndsgivningen bör finnas kvar hos Polismyndigheten”, menade SWEDAC (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), som också oroades över bristande kompetens vid kommunerna.
Även Kompetenscentrum för Energetiska Material ville se att uppdraget stannade hos Polismyndigheten.
Nio kommuner gick ihop och pekade på risk för kompetensproblem och att en överflyttning krävde ökade resurser. Flera var positiva, bland andra Sveriges kommuner och landsting (SKL, i dag SKR). Men de, liksom flera av remissvaren, underströk att ökad kompetens och utbildning behövdes för att kommunerna skulle klara uppdraget. Statens haverikommission (SHK) ansåg att tillsynen som skulle utföras av kommunerna behövde kvalitetssäkras.
I dag har vi facit. Kommuner larmar om oro över att kriminella ska komma över sprängmedel, i en rapport från förra året. Flera kommuner hinner inte utföra tillsyn, vissa har inte gjort någon alls. Kompetens för tillståndsprövning och tillsyn saknas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som fick i uppdrag att stötta kommunerna, är medvetna om problemen och försöker hjälpa till med utbildning och råd.
Men branschorganisationen BEF tror inte att det kommer att vara tillräckligt för att lösa problemen med de många sprängdåden.
I flera år har de drivit på för att ansvaret för tillstånd och tillsyn för explosiva varor ska flyttas från kommunerna. De vill att Polisen tar tillbaka ansvaret eller att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar över.
När sprängdåden ökade kraftigt 2019 blev läget akut, något behövde göras. Därför drevs en skärpning av lagen för brandfarliga och explosiva varor igenom år 2021, med dåvarande inrikesminister, Mikael Damberg (S) i spetsen. Skärpningen innebär att alla personer som ska hantera sprängmedel på en arbetsplats ska genomgå en lämplighetsprövning som bland annat innefattar en bakgrundskontroll. Tillståndsperioden kortades också.
Jan Johansson tycker att lagskärpningen är ett steg i rätt riktning, men menar att det fortfarande finns stora brister.
– Det gick för fort och är inte tillräckligt. De missade stora luckor i lagen som i dag gör det enklare för kriminella att komma över sprängmedel.
Ett exempel är att den som begått ett brott får fortsätta ha kvar tillståndet. Inte förrän företaget söker nytt tillstånd och personalen genomgår lämplighetskontroll upptäcks om någon har dömts för brott. Och om ett tillstånd dras in av en kommun kan företag söka nytt i en annan. Det finns inget system som automatiskt larmar mellan kommunerna.
– Det kommer aldrig bli bra så länge kommunerna har ansvaret, säger Jan Johansson.