Så vill justitieministern stoppa sprängdåden
28 september, 2023 - 12:48
Skrivet av Johanna Edström
Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden.
– Det är för lätt att komma över sprängmedel, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Natten mot torsdag avled en 25-årig kvinna efter att en kraftig sprängladdning detonerat i ett bostadsområde norr om Uppsala. Det var det första dödsfallet i vågen av sprängdåd i Sverige det senaste året.
Fram till den 15 september i år hade det inträffat 124 sprängdåd och i flera av dåden har kriminella använt sig av dynamit, avsedd för lagliga ändamål.
I Dagens Arbetes granskning av sprängdåden framgår det att över 500 kilo dynamit stulits och påträffats hos kriminella och i bomber. Luckor i lagar och regler gör det möjligt för kriminella att komma över sprängmedel.
Regeringen kallade under onsdagen in berörda aktörer till ett möte om sprängningarna. Syftet är att hitta snabba åtgärder för att minska bombdåden, enligt Gunnar Strömmer (M), justitieminister, och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, som deltog.
Förutom straffskärpningar för brott mot tillståndsplikten och grovt vapenbrott vill regeringen snabbare få på plats ett nationellt register över dem som har tillstånd att hantera sprängmedel.
– Inte en enda dynamitgubbe ska hamna i orätta händer, sa Carl-Oskar Bohlin (M).
Men över ett halvt ton dynamit har redan stulit från byggarbetsplatser och påträffats hos kriminella och i bomber. Det visar Dagens Arbetes granskning.
Hur ser du på det, Gunnar Strömmer?
– Det är chockerande, det finns enormt stora risker för allmänheten när man ser hur kriminella är beredda att använda sitt våldskapital. Det krävs en mobilisering för att bryta detta.
Vad vill ni göra för att stoppa läckagen av byggdynamit?
– Straffen ska motsvara brottets allvar, därför fördubblar vi minimistraffen för grovt vapenbrott inklusive hantering av sprängmedel. Vi arbetar också för att riva sekretesshinder mellan myndigheter för att möjliggöra ett nationellt register över företag som har tillstånd att hantera sprängmedel eller fått indragna tillstånd, så att en kommun kan veta vad den andra kommunen gör.
Ett sådant register står inför flera juridiska utmaningar, bland annat kan det krävas lagändring. Hur realistiskt är det att det är på plats år 2024.
– Tidigare har det funnits ambitioner om att få registret på plats vid årsskiftet men det tror jag är för optimistiskt. MSB har aviserat att det kommer kräva lagändringar, men vi kommer hitta sätt att forcera fram lagändringar för att få fram registret. Att det är på plats år 2024 är realistiskt.
Ansvaret för sprängmedel flyttades från Polisen till landets kommuner år 2010. Hur ser du på det beslutet i dag?
– Det är 13 år sedan det beslutet fattades. I dag är det uppenbart att tillsynen har brister. En del större kommuner klarar uppgiften, andra kommuner som är mindre kanske både saknar kompetens och har resursbrist. De har i dag inte förmåga att ta det ansvaret. Det är därför vi ger uppdrag till MSB att se över hur vi kan få en bättre och kraftigare tillsyn över hela landet. Sen får vi överväga framåt hur ordningen ska se ut. Men till en början handlar det om att få en rejälare kraft i den ordning som är etablerad.
Har ni någon samlad bild av hur mycket dynamit som har stulits?
– Vi har fått visst underlag, men det spretar något och så har vi er granskning. Och låt oss säga sammanfattningsvis att det är alldeles för stora volymer som har tagit en helt annan väg. Det är för lätt att komma över sprängmedel i dag.