Erik Gandinis film hade premiär den 15 september. Den ska också visas på SVT Play senare i höst. Foto: Måns Månsson

Vad skulle du göra om du slapp arbeta?

Publicerad 2023-09-16, 15:33 Uppdaterad 2023-09-29, 14:02

~~ny film~~ Vad händer om AI och automation kastar ut oss i ofrivillig massarbetslöshet? Dokumentärfilmaren Erik Gandinis senaste film After work tar med oss på en existentiell resa i en värld besatt av arbete.

I Sydkorea sitter en dotter på en kontorsstol och tittar medlidsamt på sin pappa. Han jobbar. Knappar på en dator. Huden är gul, nästan lite grön i tonen. Varje dag kommer han till kontoret klockan sju och går hem klockan 23. Sover aldrig mer än fem timmar.

Arbetet är hans liv, berättar dottern. Han har inga vänner. Inga intressen. Om man tar bort arbetet?

Ja, då har han ingenting.

Det är anslaget i Erik Gandinis senaste dokumentär, After work. Filmaren är tidigare känd för bland annat dokumentären The Swedish Theory Of Love, om svensk ensamhet, och Videocrazy, om italiensk mediepopulism.

Den här gången är ämnet arbete. På en resa runt jordklotet tecknas en bild av vår civilisations allt mer besatta förhållande till arbete. Vi har rört oss långt ifrån de gamla grekerna då arbete ansågs lågt och tarvligt, och normen var att strosa runt i toga med pannan i djupa veck. I vår tid har arbetet tagit platsen som det moraliskt goda och uppbyggliga.

En universalmedicin mot alla, både samhälleliga och individuella, problem. Ju mer vi arbetar, desto bättre. Trots all vår teknik- och produktivitetsutveckling har vi inte växlat in framstegen i tid – fri tid.

Det blir lätt tragikomiskt om man, liksom Gandini, lyfter blicken och tittar på vår myrstack lite utifrån. Som i världens hårdast arbetande land, Sydkorea, där arbetsmarknadsministerns uppgift är att försöka få folk att jobba mindre genom program som tvingar datorn att stänga ner och stora reklamkampanjer med porträtt av den skrattande, friska fritidsmänniskan.

Eller som i den stenrika lilla oljestaten Kuwait. Där är alla medborgare enligt konstitutionen garanterade ett statligt jobb, vilket fått till följd att det ofta går 20 anställda på varje riktig tjänst.

Kameran glider runt i kontorsbyggnader där det dräller av folk som sitter sysslolösa vid skrivborden och hålögda surfar på mobilen eller kollar Netflix. Det finns inga arbetsuppgifter, ändå är det viktigt att alla har ett jobb.

Samtidigt, i skuggorna, sliter migrantarbetare som slavar med alla de jobb som verkligen behöver göras.

Men filmen vill inte bara ställa en diagnos, det verkliga uppdraget är att glänta på dörren till en möjlig framtid. Vad händer i en arbetsfixerad kultur om människor inte längre behöver jobba? Om AI och automation kastar ut oss i ofrivillig arbetslöshet?

Det kan kännas som naiva frågor i det korta perspektivet. Men faktum är att världens ekonomiska och politiska elit tar det på allra största allvar.

På världsledarnas årliga mingel – World Economic Forum – i den schweiziska skidorten Davos har frågan länge stått högt upp på dagordningen. Numera sitter presidenter och miljardärer i seminarium och diskuterar basinkomst – en tills nyligen marginaliserad vänsteridé.

Men även om vi löser försörjningsfrågan, så löser vi inte den existentiella. Vilka är vi utanför arbetet? Vad ska få oss att gå upp om morgnarna? Vad ska vi sträva efter?

Om robotarna tar över, vad ska då mannen i Sydkorea göra mellan 07 och 23 varje dag? Vad skulle du göra om du inte behövde arbeta?