• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete

Döden på jobbet

Förra året dömdes till företagsbot efter fem dödsolyckor. Snittsumman de senaste fem åren är 1,9 miljoner kronor. Foto: Colourbox

Nu kan det svida mer för företag att slarva med arbetsmiljön

Publicerad 2024-02-13, 12:58   Uppdaterad 2024-02-14, 11:28

Snittboten för dödsolyckor ligger på 1,9 miljoner kronor. Men nu kan det handla om betydligt högre belopp. DA har räknat och jämfört några svenska storföretag.

14 miljoner kronor – så hög blev företagsboten för Södra skogsägarna i januari i år. Det är den högsta boten någonsin för arbetsmiljöbrott, mångdubbelt högre än tidigare.

Att beloppet blev så högt beror på ny lagstiftning som gäller sedan 2020, och som gör det möjligt att höja företagsboten för riktigt stora företag. För Södra innebar det att boten för dödsolyckan* som inträffade sommaren 2022 sjudubblades, från 2 till 14 miljoner kronor.

Kristina Falk Strand, chefsåklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål på Åklagarmyndigheten. Foto: TT Nyhetsbyrån

Det är först nu som den nya lagstiftningen slår igenom och det kommer troligtvis att bli fler riktigt höga företagsböter framöver, tror Kristina Falk Strand, chefsåklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål på Åklagarmyndigheten.

– Ja, den nya lagstiftningen gäller från första januari 2020 och det tar det lite tid innan de allvarligaste brotten har utretts färdigt.

En extra tankeställare

Det är brott där straffvärdet (boten) sätts till 500 000 kronor eller mer som kan vara aktuella för förhöjd företagsbot. Det innebär att det vid arbetsmiljöbrott främst är dödsolyckor som omfattas, men även riktigt allvarliga kroppsskador kan ge så höga straffvärden, säger Kristina Falk Strand.

Tror du att de höga beloppen kan verka avskräckande?

– Det kommer ju slå på ett annat sätt nu även på de stora företagen, så man kan hoppas att det ger en extra tankeställare. Nu vill jag inte gärna tro att det bara är ekonomi som gör att man tar hand om sina medarbetare och tittar på säkerhetsrisker, men förhoppningsvis kan man bli lite mer noggrann och kontrollera bättre om man vet att det blir mer kännbart om en olycka skulle inträffa.

Läs också

Företaget får betala rekordhöga böter efter tragiska dödsolyckan

Åklagaren: ”Södra skogsägarna är en stor och välmående koncern”

Taket för en företagsbot ligger på 10 miljoner kronor, men för vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott sätts straffvärdet till en miljon kronor eller mer. En dödsolycka kan knappast ge en bot på 10 miljoner kronor, men beloppet kan bli högre än det normala om det har inträffat liknande händelser på arbetsplatsen tidigare eller om risker har varit kända under en längre tid utan att åtgärdas. Skulle flera personer omkomma eller skadas i samma olycka kan bötesbeloppet också sättas högre. Om till exempel hissolyckan, där fem personer omkom i slutet av förra året, bedöms vara ett arbetsmiljöbrott kommer företagsboten troligtvis att bli högre än en miljon kronor.

– Självklart blir det en allvarligare bedömning när en händelse har orsakat så många dödsfall. Men det går inte att räkna med en miljon kronor per person, utan det görs en sammantagen bedömning. Man får titta på hur riskerna har sett ut och hur arbetsgivaren har agerat, säger Kristina Falk Strand.

Så hög hade boten blivit för storföretagen

Som mest kan en företagsbot höjas 50 gånger om, och maxbeloppet för förhöjd företagsbot ligger på en halv miljard kronor. Hur många gånger en företagsbot ska höjas beror på hur stort eget kapital bolaget har.

Dagens Arbete har tittat på vad företagsboten skulle ha landat på om motsvarande dödsolycka som den som inträffade på Södra skogsägarna sommaren 2022, hade inträffat på några av de stora industriföretagen i Sverige.

Astra Zeneca: 100 miljoner kronor
(Eget kapital på 159 miljarder, förhöjningsfaktor 50)

LKAB: 56 miljoner kronor
(Eget kapital 57,6 miljarder, förhöjningsfaktor 28)

Scania CV: 34 miljoner kronor
(Eget kapital på 42,5 miljarder, förhöjningsfaktor 17)

Volvo Personvagnar: 30 miljoner kronor
Eget kapital på 39,5 miljarder, förhöjningsfaktor 15)

Boliden Mineral: 16 miljoner kronor
(Eget kapital 21,4 miljarder, förhöjningsfaktor 8)

Volvo Lastvagnar: 12 miljoner kronor
(Eget kapital 11,2 miljarder, förhöjningsfaktor 6)

Northvolt Ett: 12 miljoner kronor
(Eget kapital 10,8 miljarder, förhöjningsfaktor 6)

SSAB EMEA: 10 miljoner kronor
(Eget kapital 3,9 miljarder, förhöjningsfaktor 5)

SKF Sverige: 6 miljoner kronor
(Eget kapital 361 miljoner, förhöjningsfaktor 3)

Uppgifter om eget kapital är hämtade ur årsredovisningarna för 2022. Förhöjningsfaktorn beräknas inte på hela koncernens egna kapital, utan endast för den juridiska enhet (bolag) som döms för brottet.

Läs också

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Läs också

Inga höjda böter för företagen i sikte

2020 höjdes taket för företagsbot i Sverige. Nu skulle det kännas mer för arbetsgivaren att göra fel, trodde många. Men Dagens Arbetsmiljös granskning visar att beloppen ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

* I juni 2022 omkom en truckförare och en lastbilschaufför skadades svårt på Södras sågverk i Orrefors när sex virkespaket föll över dem. Sanktionsvärdet sattes till två miljoner kronor.

Enligt åklagaren hade Södra inte gjort tillräckligt för att förhindra olyckan.

Då kan företagsboten höjas

När sanktionsvärdet (boten) för brottet är minst 500 000 kronor.

När det rör sig om ett större företag, alltså börsnoterat bolag eller bolag som uppfyller minst två av följande villkor:

  • Mer än 50 anställda de senaste två åren
  • Balansomslutningen (summa tillgångar) är mer än 40 miljoner kronor de senaste två åren.
  • Nettoomsättningen har varit mer än 80 miljoner kronor de senaste två åren.

Så höga blir böterna

Åklagarmyndigheten har riktlinjer för vilket sanktionsbelopp (böter) som gäller beroende på grad av skada vid ett arbetsmiljöbrott. Det är belopp över 500 000 kronor som sen kan höjas för stora bolag.

Dödsfall

Minst 1 miljon kronor, men ofta högre än så.

Allvarlig skada

Invalidisering, betydande förlust av kroppsdelar, lång konvalescens, bortfall av framtida arbetsförmåga.

Vid oaktsamhet                   400 000 – 1 000 000

Vid grovt brott                     800 000 – 1 400 000

Normal skada

Benbrott, svårare sår, muskelskada, skada på inre organ, vanställning, längre sjukskrivning.

Vid oaktsamhet                   200 000 – 400 000

Vid grovt brott                     500 000 – 800 000

Lindrig skada

Fingerfraktur, sårskador, kotkompressioner, beaktansvärd sjukskrivning.

Vid oaktsamhet                   100 000 – 200 000

Vid grovt brott                     300 000 – 500 000

Det räcker dock att det varit fara för liv eller svår kroppskada för att få företagsbot på mellan 200 000 och 400 000 kronor.

Marie Edholm

Läs mer: Arbetsmiljö arbetsmiljöbrott Brott dödsolycka företagsbot Kristina Falk Strand Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema) Södra
Dela:

3 kommentarer till “Nu kan det svida mer för företag att slarva med arbetsmiljön”

  • Ulf Nilsson skriver:
    13 februari, 2024 kl. 13:59

    De värsta arbetsgivarna som styr över svaga lokala fack och skyddsombud blir ju aldrig granskade av Arbetsmiljöverket och arbetsmiljöproblem utreds aldrig trots föreskrifter

    Svara
  • Michael Hosio skriver:
    13 februari, 2024 kl. 17:36

    Att beloppet ska vara höggt, det argumentar jag inte emot. Men det finns trotts allt förebyggande höjda böter som kan tillämpas i förebyggande sysften, när det kommer till arbetsmiljö.
    Det har blivit ganska slappt genom årens lopp ute på arbetsplatserna, där arbetsgivaren väljer att argumentera bort bristerna i verkasmheten, i stället för att ta sitt ansvar och åtgärda problemen. Det är väl här vi borde påbörja arbetet med att förhindra arbetsrelaterade dödsfall enligt min mening.

    Svara
  • Tobias skriver:
    13 februari, 2024 kl. 19:55

    Okej, men vad får den som skadar sig på jobbet? En oansenlig summa på 10.000 kronor? Ja, en arbetare är i nte värd något!

    Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram