LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet
Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program ”Det goda arbetet i en ny tid”.
Industriarbetarnas tidning
12 oktober, 2022 - 08:32
Skrivet av Jonas Nordling
2020 höjdes taket för företagsbot i Sverige. Nu skulle det kännas mer för arbetsgivaren att göra fel, trodde många. Men Dagens Arbetsmiljös granskning visar att beloppen ligger kvar på samma nivåer som tidigare.
Möjligheten till företagsbot infördes i svensk lag 1986. Senaste lagändringen gjordes 2020 då maxbeloppet höjdes till 500 miljoner.
Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken ska företagsboten normalt bestämmas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Därutöver finns en möjlighet till en förhöjd företagsbot riktad mot stora företag.
När storleken på boten bestäms ska särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten.
Efter kritik från EU införde Sverige 2020 nya regler om så kallad företagsbot. Det innebar att bötestaket för företag som bröt mot lagen höjdes från 10 miljoner kronor till en halv miljard. Kritikerna menade att de låga bötesbeloppen knappt varit kännbara för riktigt stora företag.
”Det är varken rimligt eller rättvist, och det rättar vi också till nu genom att vi föreslår att medelstora och större företags betalningsförmåga ska ha betydelse för företagsbotens storlek”, skrev justitieminister Morgan Johansson (S) tillsammans med dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 2019 när det nya lagförslaget presenterades i en debattartikel med rubriken ”Höjda böter vid arbetsmiljöbrott”.
De flesta utomstående tolkade nog ändringen som att böterna för företag som begick arbetsmiljöbrott skulle höjas. Men så har det inte blivit. När Dagens Arbetsmiljö granskat utvecklingen närmare visar det sig i stället att höjda böter i sig inte är ett mål för åklagare och domstol.
Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet utdömda företagsbot ökat kraftigt de senaste åren, om än från låga nivåer. Men när Dagens Arbetsmiljö räknar ut genomsnittsnivån på en företagsbot med hjälp av åklagarnas egen statistik visar det sig att snittboten är närmast konstant de tre senaste åren, trots att lagen alltså ändrats och ansvariga ministrar utlovat högre böter för just arbetsmiljöbrott. Men det är inte så konstigt, menar chefsåklagare Kristina Falk Strand:
– Vi höjde inte beloppen i vår rekommendation specifikt i samband med att lagen ändrades, säger hon och påpekar även att det flesta avgjorda mål än så länge är händelser som inträffat före lagändringen.
Även företag som återkommande döms för arbetsmiljöbrott kan få högre bötesbelopp. Men när Dagens Arbetsmiljö detaljgranskat samtliga böter som utdömts sedan 2020 återfinns inga sådana exempel, trots att flera företag faktiskt återkommer bland domarna.
– Det där kan tyvärr bero på en brist i våra system. Vi har inga jämförande databaser där vi kan se om företag bötfällts tidigare, säger Kristina Falk Strand.
Läs hela granskningen i Dagens Arbetsmiljö nr 3, 2022.