Industriarbetarnas tidning

Inga höjda böter för företagen i sikte

12 oktober, 2022 - 08:32

Skrivet av

2020 höjdes taket för företagsbot i Sverige. Nu skulle det kännas mer för arbetsgivaren att göra fel, trodde många. Men Dagens Arbetsmiljös granskning visar att beloppen ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

SÅ SÄGER LAGEN

Möjligheten till företagsbot infördes i svensk lag 1986. Senaste lagändringen gjordes 2020 då maxbeloppet höjdes till 500 miljoner.

Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken ska företagsboten normalt bestämmas till lägst fem tusen kronor och högst tio miljoner kronor. Därutöver finns en möjlighet till en förhöjd företagsbot riktad mot stora företag.

När storleken på boten bestäms ska särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten.

Efter kritik från EU införde Sverige 2020 nya regler om så kallad företagsbot. Det innebar att bötestaket för företag som bröt mot lagen höjdes från 10 miljoner kronor till en halv miljard. Kritikerna menade att de låga bötesbeloppen knappt varit kännbara för riktigt stora företag.

”Det är varken rimligt eller rättvist, och det rättar vi också till nu genom att vi föreslår att medelstora och större företags betalningsförmåga ska ha betydelse för företagsbotens storlek”, skrev justitieminister Morgan Johansson (S) tillsammans med dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 2019 när det nya lagförslaget presenterades i en debattartikel med rubriken ”Höjda böter vid arbetsmiljöbrott”.

De flesta utomstående tolkade nog ändringen som att böterna för företag som begick arbetsmiljöbrott skulle höjas. Men så har det inte blivit. När Dagens Arbetsmiljö granskat utvecklingen närmare visar det sig i stället att höjda böter i sig inte är ett mål för åklagare och domstol.

”Vi har landat i nivåer som känns rimliga”, säger chefsåklagare Kristina Falk Strand om bötesbeloppen vid arbetsmiljöbrott. Foto: TT Nyhetsbyrån

Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet utdömda företagsbot ökat kraftigt de senaste åren, om än från låga nivåer. Men när Dagens Arbetsmiljö räknar ut genomsnittsnivån på en företagsbot med hjälp av åklagarnas egen statistik visar det sig att snittboten är närmast konstant de tre senaste åren, trots att lagen alltså ändrats och ansvariga ministrar utlovat högre böter för just arbetsmiljöbrott. Men det är inte så konstigt, menar chefsåklagare Kristina Falk Strand:

– Vi höjde inte beloppen i vår rekommendation specifikt i samband med att lagen ändrades, säger hon och påpekar även att det flesta avgjorda mål än så länge är händelser som inträffat före lagändringen.

Även företag som återkommande döms för arbetsmiljöbrott kan få högre bötesbelopp. Men när Dagens Arbetsmiljö detaljgranskat samtliga böter som utdömts sedan 2020 återfinns inga sådana exempel, trots att flera företag faktiskt återkommer bland domarna.

– Det där kan tyvärr bero på en brist i våra system. Vi har inga jämförande databaser där vi kan se om företag bötfällts tidigare, säger Kristina Falk Strand.

Läs hela granskningen i Dagens Arbetsmiljö nr 3, 2022.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet

LO-projekt ska stärka facken och arbetsmiljöarbetet

Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program ”Det goda arbetet i en ny tid”.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Arbetsmiljöverket: Vi kunde varit tydligare

Arbetsmiljöverket: Vi kunde varit tydligare

Arbetsmiljöverkets arbete med att banta ner antalet regler har mött stenhård kritik. Nu ska ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson försöka bygga upp förtroendet för verkets arbete igen.

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Majoriteten av skyddsstoppen under coronakrisen hävdes

Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.