Kommunerna förlorar rätten att stoppa urangruvor
Vägen öppen för uranbrytning i Sverige. Vid årsskiftet försvann förbudet Nu har riksdagen beslutat att slopa kommunernas vetorätt
Harald Gatu: Trumptullar kommer kännas på svenska industrigolv
Publicerad 2025-02-04, 05:00 Uppdaterad 2025-02-07, 12:47
PERSPEKTIV Donald Trumps tullar kastar in världsekonomin i en osäker framtid. Den dag handelskriget utökas till EU kommer det slå hårt mot svensk industri.
135 000 anställda i Sverige lever på exporten till USA.
I höstas, några månader innan det amerikanska presidentvalet, kom en rapport från näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare. En rapport med den smått ödesmättade titeln Sverige och USA – starka band i en orolig tid.
Broschyren andades ångest. Man kunde ana organisationens vånda inför det amerikanska presidentvalet. Tänk om Trump vinner. Vad har vi att vänta oss då?
Nu vet vi.
Nu vet vi att den nyvalde presidenten menar vad han har sagt. Han har länge förkunnat att tullar är ”det vackraste ord” han vet. Högre tullar mot omvärlden ska rädda amerikanska jobb, ge lägre skatter och minska statens underskott.
Utöver 10 procent högre tullar mot Kina hotar han med 25-procentiga tullar mot Mexiko och Kanada som USA har stora handelsunderskott mot. Importen är större än exporten.
Trump startar handelskrig – Sverige kan drabbas hårt
Trump har bara börjat. Han har redan flaggat för tullar mot EU eftersom ”de tar inte våra bilar, de tar inte våra jordbruksvaror. De tar nästan ingenting, medan vi tar allt – miljontals bilar, enorma mängder mat och jordbruksprodukter”. Ungefär 18 procent av USAs import kommer från EU. Det är en större andel än importen från såväl Mexiko som Kanada och Kina.
Inte undra på att rapporten från Stockholms handelskammare var ångestfylld.
För Sverige är exporten till USA mycket viktig. Den tredje viktigaste handelspartnern efter Tyskland och Norge. Sverige exporterar mer (335 miljarder kronor) än vad vi importerar (227 miljarder kronor, år 2023) från USA.
En tredjedel av vår export till USA är verkstadsvaror: fordon, maskiner, telekomprodukter. En stor del av exporten är också kemivaror, främst läkemedel, samt produkter från skogsindsutrin. Om Trump utlöser ett handelskrig mot EU kan det med andra ord bli mycket kännbart på svenska industrigolv. Och många kommer att beröras på ett eller annat sätt.
Handelskammaren beräknar att Sveriges export till USA sysselsätter 135 000 anställda.
”Handelskrig har inga vinnare”
Löntagarna har aldrig gynnats av handelskrig eller sjunkande världshandel. Handelskrig har inga vinnare. Det värsta exemplet hämtas från just USA där en republikansk president mot inrådan från en samlad ekonomkår införde höga tullar mot omvärlden. Motiveringen var att skydda amerikanska intressen efter börskraschen 1929. Det blev sju gånger värre. Slutresultatet förskräckte när handelskriget inte längre kom att utkämpas med enbart tariffer.
För att undvika en ny katastrof enades därför segrarmakterna efter andra världskriget att bygga upp en så kallad multilateral ekonomisk världsordning där många länder omfattades av samma tullar och samma regler.
Den ordningen håller Donald Trump nu på att luckra upp. Kanske kan fallande börskurser få presidenten att tänka om. Marknaden misstror nämligen tullar. 80 år av fördjupad frihandel har gjort länderna mer sammanflätade och beroende av varandra än tidigare.
I en USA-tillverkad bil härrör 16 procent från leverantörer i Kanada och Mexiko. Amerikanska bilköpare kan därför räkna med dyrare bilar framöver. Och bensinen lär knappast bli billigare eftersom det mesta av den råolja som raffineras i USA köps från just Kanada och Mexiko.
Tullar slår hårdare ju mer integrerad världsekonomin är. Eftersom länders ekonomier är så sammanflätade med varandra blir också insatserna i handelskrig högre.
Därför var det inte så konstigt att rapporten från Stockholms handelskammare bar tydliga spår av vånda och ångest.
Läs mer:
Opinion
