Eva Burman: Ingen bryr sig – cheferna cashar in
Utländska migrantarbetare sliter hårt i svenska skogar Reser ändå hem utan klirr i kassan Hur är det möjligt?
Skogsentreprenör slutar – trött på att bedriva ”slavarbete”
Publicerad 2026-02-18, 04:00 Uppdaterad 2026-02-19, 10:49
Maurice Mattar har drivit Mattar Skogsvård i snart 20 år – men nu har han fått nog.
Den låga ersättningen från skogsbolagen gjorde att han behövde pressa sina anställda till bristningsgränsen.
– Jag tycker att det är ett slavarbete, säger han.
Facket delar hans bild.
Läs skogsbolagens svar här.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Maurice Mattar borstar av snön från bärramen för skogsplantor. Han trär igenom armarna och sätter på den likt en ryggsäck. Den svarta stålryggsäcken lyfter upp hans rygg, bakre axlar och ger honom direkt en perfekt hållning.
På ryggen har han nu åtta fack som han kan stoppa trädplantor i.
– Man sätter 20 plantor i den och sedan går man. Det är tufft att bära ramen, säger Maurice Mattar.
Han tar av sig den och lägger den i högen med de andra bärramarna. De är bara några av de grejer som Maurice Mattar nu försöker sälja. En personalbod, ett 20-tal röjsågar, plantsättare, en fyrhjuling, släpvagnar och lite mer än en handfull skåpbilar ska också bort. Någon enstaka röjsåg behåller han, lite röjning med en vän kan fortfarande bli aktuell på somrarna framöver.
– Jag har hållit på fram tills nu för att jag gillar att vara i skogen. Jag kan springa runt själv i skogen och jobba.
Hittar du ett bättre jobb, ta det.
Förra året blev sista året för Mattar Skogsvård AB som han drivit sedan 2008. Otillräcklig ersättning från skogsbolagen och brist på arbetskraft som är villig att ta den lönen som erbjuds är anledningarna.
Läs också
Facket: ”Svårt att nå upp till garantilön”
✓GS: Ackordsystem och låga ersättningar skapar dåliga arbetsvillkor ✓”Inte så avtalet är tänkt att fungera”
Dåliga villkor gör skogsjobbet oattraktivt
Sju av åtta arbetare från hans hemland Sierra Leone fick nekat arbetstillstånd från Migrationsverket inför fjolårets säsong. Att leta efter arbetskraft i Sverige är ingen idé, menar Maurice Mattar. Jobbet är för slitsamt i relation till lönen. Det handlar inte om att svenskar skulle vara för lata för att jobba i skogen, vilket ibland förs fram från arbetsgivarhåll. Utan det är just de dåliga arbetsvillkoren och den låga lönen som gör jobbet oattraktivt.
– Skogsjobbet är tungt. Jag har aldrig gjort ett så tungt jobb som det i skogen. Det är kallt, massor av mygg och du måste gå långt i dålig terräng. Vem vill göra det när du kan tjäna bättre och ha mer komfort någon annanstans? säger han.
Vad tycker du själv om lönen som du betalade dina arbetare?
– Den är låg. Men jag har inte haft råd att ge mer, tyvärr. Jag har alltid sagt till mina anställda att det här är ett jobb när man inte har ett bättre jobb. Hittar du ett bättre jobb, ta det.
Maurice Mattars privatekonomi hade inte gått ihop om han inte haft sitt andra arbete som borrare. Två veckor reser han bort och borrar för att vara hemma i två veckor. Skogsvårdsföretaget har han drivit på sidan av, dels för att hjälpa andra ut i arbete, dels för att han själv trivs med jobbet i skogen.
– Om det bara var att jag skulle tjäna pengar på det, då hade det inte gått.
Ibland har verksamheten gått plus. Det har varit när han anställt långtidsarbetslösa, med 80 procent av lönen betald av Arbetsförmedlingen, och som visat sig vara duktiga.
Men ofta är de som kommer direkt från Arbetsförmedlingen inte sugna på att arbeta åtta timmar om dagen.
– Jag har haft anställda med anställningsstöd som vet att Arbetsförmedlingen betalar majoriteten av lönen. Då vill de inte jobba och bråkar med mig så in i bomben, säger han.
Förra säsongen anställde han en kille från Sierra Leone, två från Ukraina och två via Arbetsförmedlingen. Han hade hoppats få 500 kronor i timmen per person från ett av de större skogsbolagen. Det blev 470 kronor i timmen.
– Med det ska jag betala löner, arbetsgivaravgift, försäkringar, transport, utbildningar och all utrustning. Men det var ändå bättre än hektarpris. Tar du betalt per timme då vet du hur mycket pengar du får, säger han.
Skogsbolagen har så pass mycket makt så om du går emot dem, då får du inte fortsätta jobba.
Men det var precis det som hände. Timpriset på 470 kronor i timmen ändrades till hektarpris. Maurice Mattar hade nu olika områden på olika storlekar där skogsbolaget betalade per röjd hektar.
Områdena varierar i hur enkla eller svåra de är att röja, ett stenigt kullerområde kan ta längre tid, medan ett plant och stenfritt område kan gå fortare. Skogen som ska röjas kan vara äldre och tätare eller yngre och glesare.
Maurice Mattar säger att skogsbolagen oftast sätter ett hektarpris utan att ha varit på platsen och gått igenom området.
– Jag hamnade mellan skogsbolagen och de anställda. Jag måste försöka pressa arbetarna att jobba snabbare. Men de har ju så klart begränsningar. De är inte djur, och även djur blir ju trötta, säger han.
Men det finns ju många entreprenörer som klarar sig?
– Ingen av de som fanns när jag började är kvar. Dessutom kommer arbetskraften de anställer från andra länder. Man vet inte vad de jobbar under för arbetsförhållanden eller regler.
Arbetskraften inom skogsvården består, enligt en rapport från Skogforsk, i dag av 97 procent utländsk arbetskraft, varav 15 procent kommer från länder utanför EU.
Läget i skogsbranschen: ”Folk jobbar alldeles för mycket”
För de som skulle röja låg medianlönen i år på 25 340 kronor och planterarna hade en medianlön på 24 130 kronor. Båda två ligger strax över gränsen för kollektivavtalets lägstanivå. Det visar anställningsansökningarna som Dagens Arbete har gått igenom för sammanlagt nästan 1 000 personer.
Personalbrist är något majoriteten av skogsentreprenörerna som intervjuats i rapporten klagar på. Det beror bland annat på att skogsföretagens ersättning varit för låg.
En rimlig lön för en planterare och röjare borde ligga på 35 000 kronor i månaden, enligt Maurice Mattar. Men för att komma upp till den summan måste man jobba dygnet runt och sova i skogen som det ser ut i dag, säger han.
– Jag tycker att det är ett slavarbete. Folk jobbar alldeles för mycket med för låg ersättning. Facket är efter oss, att vi ska betala rätt lön och behandla våra anställda rätt. Men vem är efter skogsbolagen? Ingen, säger han.
Att gå emot den hand som föder en kan få konsekvenser enligt Maurice Mattar som menar att det är därför han är ensam om sin kritik mot skogsbolagen.
– Skogsbolagen har så pass mycket makt så om någon går emot dem, då får du inte fortsätta jobba. Så enkelt är det. Alla är rädda för att gå ut och säga något som skogsbolagen inte gillar, säger han.
SKOGSBOLAGENS SVAR:
Så här svarar tre av de största skogsbolagen om ersättningen:
SCA: ”Ser man till de olika entreprenörer som vi arbetar med har de flesta haft hälsosamma eller bättre marginaler i sin verksamhet under många år, så det är både möjligt och också önskvärt att entreprenörer kan göra bra affärer”, skriver affärsområdeschef Jonas Mårtensson.
Holmen: ”Alla som arbetar direkt eller indirekt med oss ska ha avtalsenliga löner, bra arbetsmiljö och skäliga villkor. Givetvis ska entreprenörer följa
svensk lag, de ska vara anslutna till ett kollektivavtal och de ska vara certifierade”, skriver skogsbruksspecialist Carina Holm.
Svea Skog: ”Ersättningen förhandlas varje år med våra Skogsvårdsentreprenörer och nivån på dessa avtal ger kollektivavtalets nivå. Vi genomför också affärsuppföljningssamtal med samtliga entreprenörer för att fånga bilden av hur deras entreprenad fungerar och hur man uppfyller villkoren”, skriver produktionschef Mattias Torger.
Läs mer:
Arbetsmiljö
Arbetsrätt
arbetsvillkor
lycksele
Mattar Skogsvård
Maurice Mattar
skogen
skogsvård
skolgsbolag
Vackra ord kan dom i alla fall leverera dom som sitter i toppen av näringskedjan.
Skogsbolagens dubbelmoral når nya höjder! Deras förmåga att pressa entreprenörer till ruinens brant, har hållit på i decennier.
Fortsätt på den inslagna vägen så har ni ingen som kan eller vill jobba i skogen!