Facket: ”Svårt att nå upp till garantilön”

Ackordssystemet och låga ersättningar från skogsbolagen skapar dåliga arbetsvillkor i skogsvården. GS-facket delar entreprenören Maurice Mattars bild. 

– Det är inte så avtalet är tänkt att fungera, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Löneökningarna inom skogsvården har inte varit lägre än övriga arbetsmarknaden enligt GS-facket.

– Syftet är att du ska kunna tjäna en bra lön för en bra insats. Men vi märker att ackordspriserna är så pass dåliga att det är svårt att nå upp till avtalets garantilöner. Det är ett stort problem för det är inte så avtalet är tänkt att fungera, säger Per-Olof Sjöö.

Vill ni ha kvar ackordssystemet? 

– I grunden tycker jag att det är bra. Men det ska ske på rättvisa villkor.
Det funkar inte när man inte har något inflytande om hur ackorden sätts. Vi behöver nog titta på hur avtalet ska konstrueras. Frågan är om det är avtalet eller branschen som ska ändras, säger han.

Läs också

Skogsentreprenör slutar – trött på att bedriva ”slavarbete”

✓Har drivit skogsvårdsbolaget i två decennier ✓Tipset till sina anställda: ”Hittar du ett bättre jobb, ta det”

Facket delar Maurice Mattars bild att skogsbolagen pressar priserna för entreprenörerna, vilket i sin tur håller nere lönerna. Samtidigt har facket bristande insyn eftersom majoriteten av den utländska arbetskraften inte är fackligt engagerad. Kontrakten mellan entreprenörer och skogsbolag omfattas också av sekretess.

– Vi får många vittnesmål om hur hårt entreprenörerna pressas av bolagen. Jag förstår att marginalerna är små, men tittar du på skogsbolagens bokslut är det ju bara en fråga för dem om vad man vill göra med pengarna, säger Per-Olof Sjöö.

Läs också

Skogsbolagen svarar på kritiken om ”slavarbete” i skogen

✓SCA, Holmen och Sveaskog om hårda orden ✓”Bra arbetsmiljö och skäliga villkor”

Emerik Einerstam Karis