Svenskt dricksvatten och kärnkraft beroende av ryskägd teknik: ”Säkerhetshot”

DEL 1 Svenska kärnkraftverk, kommunala vattenverk och gruvor är beroende av pumpar från ett företag ägt av en oligark nära Putin.

Pumparna kan kopplas upp mot nätet – och i vissa fall styras och övervakas på distans.

Samtidigt varnar Säpo för Ryssland som det största hotet mot Sverige.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Det internationella pumpföretaget Sulzer ägs till nästan 50 procent av den ryska oligarken Viktor Vekselberg. Han står Vladimir Putin nära och är belagd med sanktioner av flera länder.

År 2007 inledde han ett fientligt övertagande av bolaget i Schweiz. Affären blev omskriven och ledde till påtryckningar från ryska staten.

Bolaget levererar avancerad pumpteknik till kärnkraftverk, olje- och gasplattformar och dricks- och avloppsvattenanläggningar – men även till gruvor, elnät och pappersbruk.

I Sverige finns ett helägt dotterbolag – Sulzer Pumps Sweden – med service­center på flera platser, tillverkning i Vadstena och kollektivavtal med IF Metall. Viktor Vekselberg är verklig huvudman för det svenska bolaget, enligt Bolagsverkets uppgifter.

Övervakning och styrning

Bolagets anställda utför servicearbeten i miljöer som är känsliga för det svenska totalförsvaret. Sulzer erbjuder även sina kunder ett webbaserat system där pumparna kan styras och övervakas på distans.

Samtidigt varnar Säpo för ryskt agerande i Sverige. En stor del handlar om att Ryssland försöker rekrytera agenter och stjäla information, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo.

– Vid sidan av det lyfter vi också fram cyberangrepp. Både för att stjäla information och för att komma över underrättelser, och för att påverka Sverige och svenskt beslutsfattande.

Sulzers ryska ägare uppmärksammades redan 2022. SVT rapporterade att Försvarsmakten köpt reservdelar till försvarets ubåtar av företaget. Allvarligt, konstaterade myndigheten och betonade att de inte längre gör affärer med företaget.

Men de var inte ensamma, kan Dagens Arbete avslöja. Många svenska kommuner och företag gör fortfarande affärer med Sulzer. Deras teknik finns i verksamheteter som Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB), pekar ut som avgörande för samhället och totalförsvaret – och därför är extra skyddsvärda.

Ryssland har attackerat samma typ av mål i Ukraina efter den fullskaliga invasionen av landet 2022. De har ockuperat kärnkraftverk, angripit reningsverk och tagit över ukrainska gruvor och industrier.

Sålt till 125 kommuner

Dagens Arbete har begärt ut fakturor som visar att drygt 40 procent av Sveriges kommuner gjort affärer med Sulzer sedan 2022. Bland de 125 kommunerna eller kommunala bolagen som har handlat med företaget, finns storstadskommunerna Göteborg, Stockholm och Malmö.

Fakturorna handlar bland annat om pumpteknik till anläggningar för dricksvatten och avlopp, men även Sulzers webbaserade system för styrning och övervakning.

Pumparna kan kopplas upp mot webben. Därifrån ansluter kunden vilka enheter den vill, som mobiler eller datorer, med hjälp av Sulzers egen mjukvara.
Systemet kan användas ”för fjärrstyrning av olika funktioner”, står det i företagets manual. Pumparna kan, till exempel, slås på eller stängas av på distans. Och i en presentation av systemet skriver Sulzer att de har ”full teknisk tillgång till alla uppkopplade enheter världen över”.

Flera av kommunerna köper dessutom service av företaget. Det innebär att personal från Sulzer monterar, installerar och lagar pumpar och tillbehör ute på anläggningarna.

Uppgifterna om att servicepersonal har tillgång till svenska vattenverk får Jörgen Holmlund att reagera. Han är säkerhetsexpert och undervisar i underrättelseanalys på Försvarshögskolan.

– Om man är inne och installerar pumpar kan man se hur det innersta av ett vattenverk ser ut, var styrkor och sårbarheter finns. Då får ett externt bolag med en rysk ägare en ganska god bild av våra vatten- och reningsverk. En sammantagen bild som vi själva kanske inte ens har, säger han.

Informationen bolaget kan komma över genom övervakningssystem och service skulle kunna användas både för att sabotera och för att påverka politiskt, bedömer Jörgen Holmlund.

– Inte för att Ryssland tänker anfalla oss, utan man vill använda informationen i det långsiktiga arbetet med bland annat diplomatisk påverkan. Till exempel genom att misskreditera Sverige och säga: ”Titta så dåligt Sverige är på att sköta sin kritiska infrastruktur.”

Samtidigt köper samtliga svenska kärnkraftverk reservdelar av Sulzer och flera stora gruvor använder företagets pumpar för att förhindra översvämning.

Rysk oligark största ägare

De experter Dagens Arbete har varit i kontakt med pekar ut det ryska ägandet som en risk. Men det tillbakavisar företaget. Sulzer menar att Viktor Vekselberg inte har något inflytande över besluten längre.

– Viktor Vekselberg innehar 48,8 procent av Sulzer AG:s aktier, men kontrollerar eller äger inte företaget då självständiga aktieägare har en majoritet av ägandet, skriver Marlène Betschart, kommunikationschef på Sulzer, i ett mejl till Dagens Arbete.

– Sulzers bolagsstyrelse och ledningsgrupp agerar självständigt. Därför är inte heller Sulzer belagda med sanktioner vare sig i USA, EU, Storbritannien eller Australien – och affärsverksamheten är inte begränsad. Sulzer lämnade den ryska marknaden i maj 2022 och har inga band till, eller affärer med, ryska företag.

Viktor Vekselberg ägde nästan två tredjedelar – 63,4 procent – av Sulzer fram till 2018. Men minskade sin ägar­andel till 48,8 procent när han belades med sanktioner från USA. Därmed undvek företaget att drabbas av sanktioner.
Som största ägare har Viktor Vekselberg, genom bolaget Tiwel Holding AG, föreslagit två personer som har valts in till Sulzers styrelse. Båda har jobbat nära honom under lång tid – och en av dem har beskrivits som Viktor Vekselbergs ”högra hand” av tidningen Washington Post.

Att Viktor Vekselberg skulle sakna inflytande i Sulzer bedömer Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, som uteslutet.

Han tror att Viktor Vekselberg, givet sitt nästan 50-procentiga ägande och nomineringarna av styrelseledamöter, förmodligen har en nära relation till styrelse och företagsledning.

– Och om han säger ”jag vill se resultaten från den här utvärderingen av hur de här tekniska produkterna fungerar”, så kan det bli svårt för företaget att säga ”nej, du har ingen rätt till insyn”, säger han.

Att Viktor Vekselberg äger 48,8 procent betyder också att han bara behöver övertyga enstaka aktieägare för att få majoritet i bolaget, enligt Daniel Stattin.

– Oavsett om det är vid ett enstaka tillfälle eller om man samordnar sig för framtiden.

Dagens Arbete har utan resultat sökt Viktor Vekselberg. Han har tidigare förnekat kopplingarna till Vladimir Putin och den ryska staten. Vi har också sökt de två bolagsledamöter som har arbetat nära Viktor Vekselberg.

Amanda Lindholm, Rasmus Lygner, Adam Daver