Arbetsgivarna om utvisningarna: ”Ett stort misstag”
Publicerad 2026-09-11, 16:20
Undersköterskor i glesbygdskommuner. Svetsare och mekaniker. Kockar och hotellstädare. När arbetare i bristyrken utvisas uppstår hål som arbetsgivarna inte kan fylla.
Hos arbetsgivarorganisationerna gror missnöjet.
– Jag tror att man begår ett stort misstag just nu, säger Anna Wallén, näringspolitisk chef på Visita.
Dagens Arbetes granskning har visat att 260 personer med pågående jobb inom bristyrken fick beslut om utvisning under förra året. Det är i snitt fem i veckan.
Nästan en femtedel av utvisningarna har drabbat arbetare i restaurangbranschen. Visita, branschorganisationen för besöksnäringen, reagerar starkt på uppgifterna i DA:s granskning.
– Bakom era siffror finns det en person och ofta även en familj som vill vara med och bidra, säger Anna Wallén, näringspolitisk chef på Visita.
Bristen på arbetskraft i besöksnäringen rör framförallt två yrkesgrupper: kockar och hotellstädare.
– Skulle vi hitta kompetensen i Sverige så finns det inget företag i vår näring som skulle rekrytera utanför. Men nu är det inte så, och jobben blir inte gjorda annars, säger hon.
Att arbetsgivarsidan skulle vara ute efter billig arbetskraft avvisar hon. Innan skärpningen av lönekravet 2023 rörde det sig totalt om omkring 4 500 personer från länder utanför EU som rekryterats till besöksnäringen.
– Det är inga mängder, utan det handlar mer om det vi inte klarar i Sverige. Det är den sista utvägen, säger hon.
Visita har fört dialog med samtliga riksdagspartier sedan före valet 2022. Anna Wallén beskriver mötena som en återkommande besvikelse.
– Alla förstår oss och känner också att de tycker att det är orimligt. Men samtidigt så fattar man de här besluten, säger hon.
– Jag tror att man begår ett stort misstag just nu.
Läs också
Hela familjen skickas tillbaka: ”Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”
✓Tre i familjen jobbade i bristyrken – alla har fått utvisningsbeslut ✓260 arbetare har utvisats senaste året
”Skapar en oro”
Dagens Arbete har också hittat 71 utvisningar av personer inom välfärdsyrken. Det handlar huvudsakligen om undersköterskor, vårdare och vårdbiträden.
Bodil Umegård, sektionschef på Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger att organisationen blivit kontaktad av flera HR-chefer under våren som tycker att utvisningarna är svåra att hantera.
– Det blir så när man förlorar en medarbetare. Det skapar en oro.
Hon säger att även om antalet utvisningar är lågt i relation till hela arbetskraften kan effekten bli tydlig. Speciellt i glesbygden.
– Ur ett lokalt perspektiv, och särskilt i mindre kommuner, kan ett tapp på ett fåtal medarbetare vara märkbart.
Hon lyfter oförutsägbarheten som uppstår när många lagändringar sker snabbt, och nämner det höjda lönekravet som exempel.
– De ändringar som har beslutats och införts har varit svåra att överblicka. Man kanske har fokuserat på lönekrav, men så har man fått avslag för att man har fått sitt tillstånd som spårbyte.
Samma bild ger Li Ljungberg, expert på kompetensförsörjning och näringspolitik på industrins branschorganisation Teknikföretagen.
– Det har varit väldigt många förändringar inom regelverket för arbetskraftsinvandringen som genomförts under kort tid, och det är problematiskt. Det blir jättesvårt att veta vad som gäller, säger hon.
