Fem arbetare i veckan utvisas – trots jobb i bristyrken
Stor kartläggning I flera branscher saknas personal Trots det utvisas hundratals arbetare
Publicerad 2026-09-09, 04:00 Uppdaterad 2026-09-08, 21:56
DA:s granskning visar hur personer med fasta anställningar i bristyrken tvingas lämna landet för att söka om nya uppehållstillstånd.
Nu öppnar Moderaterna för att ändra på lagstiftningen.
– Jag tror att många tycker det känns orimligt, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Dagens Arbete har i en granskning berättat att 260 personer med jobb i bristyrken utvisats senaste året. Det motsvarar i snitt fem i veckan. Det handlar om människor som varit i genomsnitt nästan sex år i Sverige, som arbetat och betalat skatt här.
Regeringen har den senaste mandatperioden stramat åt migrationslagstiftningen på flera håll. Bland annat har den så kallade spårbyteslagen avskaffats. I mars backade dock regeringen och sa att slopandet av spårbyteslagen ”gett orimliga konsekvenser”. Sådana ärenden skulle pausas i väntan på utredning. Någon sådan har ännu inte kommit.
Nu öppnar migrationsminister Johan Forssell, som i den här intervjun främst svarar i egenskap av Moderaternas talesperson i migrationsfrågor, för att lätta på flera delar av lagstiftningen.
– Vi moderater är öppna för att se över huvudregeln för vilka situationer där man kan få ansöka om ett nytt uppehållstillstånd, exempelvis arbetstillstånd eller uppehållstillstånd på studier, inifrån Sverige, skriver han i ett mejl till Dagens Arbete.
Den vanligaste orsaken till utvisning för de 260 personerna som fått utvisningsbeslut det senaste året är att deras livssituation – eller läget i omvärlden – förändrats. Det kan exempel handla om att de skilt sig från sin anknytningsperson eller inte längre bedöms ha skyddsskäl i sitt hemland. Även om de har ett jobb inom ett bristyrke – med rätt lön och förutsättningar – behöver de lämna Sverige för att ansöka igen.
Johan Forssell säger att lagstiftningen om att behöva lämna landet för att ansöka om nytt tillstånd i grunden handlar om att minska risken för att människor uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.
– Samtidigt tror jag många tycker det känns orimligt att en person som redan lever i Sverige, och på laglig grund arbetar eller studerar, ska behöva lämna landet för att ansöka om ett nytt tillstånd.
Läs också

✓Tre i familjen jobbade i bristyrken – alla har fått utvisningsbeslut ✓260 arbetare har utvisats senaste året
En annan grund för utvisning som är vanlig bland de 260 fallen i DA:s granskning är att arbetsgivaren inte annonserat ut tjänsten på rätt sätt.
En bilmekaniker Dagens Arbete träffat tog körkort, köpte bostad och hade fast jobb – där han av arbetsgivaren beskrevs som någon som ”hade allt”, kompetens som i princip var omöjligt att få tag på – men utvisades efter fem år i Sverige eftersom tjänsten han fått inte var rätt utannonserad.
Är regelverket för krångligt?
– Ja, det ni beskriver här är ett exempel på ett alldeles för stelbent regelverk. Annonseringskravet är ett EU-direktiv från 2008. Vi har tidigare kunnat läsa om personer som fått avslag för att de till exempel sökt en tjänst på Linkedin eller för att tjänsten inte varit utannonserad tillräckligt länge. Det är orimligt. Personer som anstränger sig och vill göra rätt för sig ska inte utvisas på grund av teknikaliteter och omoderna regelverk.
Moderaterna vill nu se över även det så kallade annonseringskravet, skriver Forssell.
– Det handlar både om att underlätta för företag att rekrytera, men också om att människor inte ska hamna i kläm på grund av onödig byråkrati.
Några som inte är intresserade av lättnader av varken annonseringskravet eller möjligheterna att ansöka inifrån Sverige är Sverigedemokraterna. Johan Forssell skriver att man ska jobba för att driva igenom politiken ändå, även i ett framtida samarbete det nuvarande regeringssamarbetspartiet.
– Vi har under mandatperioden kommit överens med alla samarbetspartier, inklusive SD, i liknande frågor. Exempelvis förslaget om att personer på arbetstillstånd inte behöver ansöka om ett nytt tillstånd när man byter arbetsgivare och i frågor som rör forskare/doktorander. Vi vill ha en restriktiv migrationspolitik som är rimlig och rättvis.
Läs också

✓Stor kartläggning ✓I flera branscher saknas personal ✓Trots det utvisas hundratals arbetare
En annan orsak till att arbetarna i DA:s granskning får utvisningsbesked är att lönen eller arbetsvillkoren inte når upp till kraven.
Branschorganisationer har varit skarpt kritiska till de höjningar av lönekraven som kommit de senaste åren. Svenskt Näringsliv skrev i sitt remissvar till det 90-procentiga kravet att det inte är myndigheters roll att bedöma efterfrågan på arbetskraft. Besöksnäringens branschorganisation Visita säger till DA att flera av deras yrkesgrupper ligger tydligt under medianlönen och att det blir fel när de kollektivavtalade lönerna inte längre räcker. Teknikföretagen menar att kravet riskerar att slå direkt mot svensk produktionskapacitet och konkurrenskraft.
Johan Forssell skriver att det höjda lönekravet handlar om att skapa incitament för människor som är arbetslösa i Sverige, att ta de lediga jobb som finns.
– Vi har ett ansvar också gentemot dem och deras familjer, att få in dem i den gemenskap som ofta kommer av ett arbete. Det har även handlat om att komma till bukt med det omfattande fusk och missbruk som funnits där människor kommit till Sverige och fått arbeta under fruktansvärda former. Det kan vi inte blunda för.
Regeringen har under mandatperioden tagit fram en lista på 27 bristyrken som ska få ett lägre lönekrav, på 75 procent av medianlönen i stället för 90 procent.
– Regeringen har också meddelat att nyexaminerade studenter, vissa legitimationsyrken inom vård- och omsorg, anställda inom vissa tech- och lifesciencebolag samt ukrainare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som vill söka ett arbetstillstånd också ska omfattas av undantaget, skriver Forssell.