• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete

Arbetskraftsutvisningarna

Johan Forssell (M). Foto: TT

Johan Forssell (M) öppnar för att ändra lagen

Publicerad 2026-09-09, 04:00   Uppdaterad 2026-09-10, 16:27

DA:s granskning visar hur personer med fasta anställningar i bristyrken tvingas lämna landet för att söka om nya uppehållstillstånd.

Nu öppnar Moderaterna för att ändra på lagstiftningen.

– Jag tror att många tycker det känns orimligt, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Loading the Elevenlabs Text to Speech AudioNative Player…

Dagens Arbete har i en granskning berättat att 260 personer med jobb i bristyrken utvisats senaste året. Det motsvarar i snitt fem i veckan.

Regeringen har den senaste mandatperioden stramat åt migrationslagstiftningen på flera håll. Bland annat har den så kallade spårbyteslagen avskaffats. I mars backade dock regeringen och sa att slopandet av spårbyteslagen ”gett orimliga konsekvenser”. Sådana ärenden skulle pausas i väntan på utredning. Någon utredning har ännu inte kommit.

Nu öppnar migrationsminister Johan Forssell, som i den här intervjun främst svarar i egenskap av Moderaternas talesperson i migrationsfrågor, för att lätta på flera delar av lagstiftningen.

– Vi moderater är öppna för att se över huvudregeln för vilka situationer där man kan få ansöka om ett nytt uppehållstillstånd, exempelvis arbetstillstånd eller uppehållstillstånd på studier, inifrån Sverige, skriver han i ett mejl till Dagens Arbete.

Forssell: ”Känns orimligt”

Den vanligaste orsaken till utvisning för de 260 personerna som fått utvisningsbeslut det senaste året är att deras livssituation – eller läget i omvärlden – förändrats. Det kan exempel handla om att de skilt sig från sin anknytningsperson eller inte längre bedöms ha skyddsskäl i sitt hemland. Även om de har ett jobb inom ett bristyrke – med rätt lön och förutsättningar – behöver de lämna Sverige för att ansöka igen.

Johan Forssell säger att lagstiftningen om att behöva lämna landet för att ansöka om nytt tillstånd i grunden handlar om att minska risken för att människor uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

– Samtidigt tror jag många tycker det känns orimligt att en person som redan lever i Sverige, och på laglig grund arbetar eller studerar, ska behöva lämna landet för att ansöka om ett nytt tillstånd.

Läs också

Hela familjen skickas tillbaka: ”Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”

Ala Shamshoum utvisas ur Sverige trots jobb i bristyrke. Foto: David Lundmark

✓Tre i familjen jobbade i bristyrken – alla har fått utvisningsbeslut ✓260 arbetare har utvisats senaste året

En annan grund för utvisning som är vanlig bland de 260 fallen i DA:s granskning är att arbetsgivaren inte annonserat ut tjänsten på rätt sätt.

En bilmekaniker Dagens Arbete träffat tog körkort, köpte bostad och hade fast jobb – där han av arbetsgivaren beskrevs som någon som ”hade allt”, kompetens som i princip var omöjligt att få tag på – men utvisades efter fem år i Sverige eftersom tjänsten han fått inte var rätt utannonserad.

Är regelverket för krångligt?

– Ja, det ni beskriver här är ett exempel på ett alldeles för stelbent regelverk. Annonseringskravet är ett EU-direktiv från 2008. Vi har tidigare kunnat läsa om personer som fått avslag för att de till exempel sökt en tjänst på Linkedin eller för att tjänsten inte varit utannonserad tillräckligt länge. Det är orimligt. Personer som anstränger sig och vill göra rätt för sig ska inte utvisas på grund av teknikaliteter och omoderna regelverk.

Moderaterna vill nu se över även det så kallade annonseringskravet, skriver Forssell.

– Det handlar både om att underlätta för företag att rekrytera, men också om att människor inte ska hamna i kläm på grund av onödig byråkrati.

Lagarna bakom utvisningarna

Permanent uppehållstillstånd blev tillfälligt

Fram till 2016 var de allra flesta uppehållstillstånden som utfärdades permanenta. Därefter har kraven för att få permanent uppehållstillstånd blivit allt hårdare. Sedan i mitten av 2026 beviljas inte längre permanenta uppehållstillstånd i Sverige, som huvudregel. Det innebär att många måste förnya sina tillstånd och prövas mot nya åstramningar i lagstiftningen.

Byte av uppehållstillståndstyp – lämna landet

Om man först fått ett uppehållstillstånd genom exempelvis anknytning till sin partner och sedan vill byta till en annan typ av uppehållstillstånd – personen kanske skilt sig, eller partnern dött – är regeln att man måste lämna Sverige först. Detta gäller även om man har fast anställning i bristyrke vid tidpunkten.  

Slopad möjlighet till ”spårbyte”  

Förut fanns det en möjlighet för en asylsökande som fått avslag att ”byta spår” och i stället ansöka om arbetstillstånd. 2025 togs den möjligheten bort. Detta gäller även för den som bytt spår och, som Ala Shamshoum, vill förnya sitt arbetstillstånd.

Strypt ventil för ömmande omständigheter  

Fram till slutet av 2023 fanns det en ventil i lagstiftningen som gjorde att exempelvis anpassning till Sverige – om den var stark och kombinerades med någon annan ömmande omständighet– kunde vara ett skäl att få stanna. Ett så kallat särskilt ömmande skäl. I dag krävs det synnerligen ömmande skäl. I praktiken är möjligheten för vuxna personer att få uppehållstillstånd på grund av anpassning till Sverige i princip obefintlig.  

Skärpt lönekrav och utannonsering 

Innan 2023 var kravet, för den som har arbetstillstånd, en lägsta bruttolön på 13 000 kronor i månaden. Sedan hösten 2023 har kraven skärpts avsevärt och sedan mitten av 2026 är nu kravet att lönen ska uppgå till minst 90 procent av medianlönen. För 27 utvalda bristyrken är dock kravet 75 procent av medianlönen.

Det finns också krav om att en tjänst måste ha utannonserats på ett sådant sätt att EU-medborgare har chans till företräde.  

Arbetaren åker ut om arbetsgivarens gör fel  

Om en person anställts inom ett bristyrke, men Migrationsverket sedan ser att arbetsgivaren brustit i exempelvis skattebetalning, annonsering av tjänst eller av andra skäl inte ses som seriös – då utvisas arbetstagaren.

Tror på samarbete med SD

Några som inte är intresserade av lättnader av varken annonseringskravet eller möjligheterna att ansöka inifrån Sverige är Sverigedemokraterna. Johan Forssell skriver att man ska jobba för att driva igenom politiken ändå, även i ett framtida samarbete det nuvarande regeringssamarbetspartiet.

– Vi har under mandatperioden kommit överens med alla samarbetspartier, inklusive SD, i liknande frågor. Exempelvis förslaget om att personer på arbetstillstånd inte behöver ansöka om ett nytt tillstånd när man byter arbetsgivare och i frågor som rör forskare/doktorander. Vi vill ha en restriktiv migrationspolitik som är rimlig och rättvis.

Läs också

Fem arbetare i veckan utvisas – trots jobb i bristyrken

Foto: David Lundmark

✓Stor kartläggning ✓I flera branscher saknas personal ✓Trots det utvisas hundratals arbetare

Kritik mot lönekraven

En annan orsak till att arbetarna i DA:s granskning får utvisningsbesked är att lönen eller arbetsvillkoren inte når upp till kraven.

Branschorganisationer har varit skarpt kritiska till de höjningar av lönekraven som kommit de senaste åren. Svenskt Näringsliv skrev i sitt remissvar till det 90-procentiga kravet att det inte är myndigheters roll att bedöma efterfrågan på arbetskraft. Besöksnäringens branschorganisation Visita säger till DA att flera av deras yrkesgrupper ligger tydligt under medianlönen och att det blir fel när de kollektivavtalade lönerna inte längre räcker. Teknikföretagen menar att kravet riskerar att slå direkt mot svensk produktionskapacitet och konkurrenskraft.

Johan Forssell skriver att det höjda lönekravet handlar om att skapa incitament för människor som är arbetslösa i Sverige, att ta de lediga jobb som finns.

– Vi har ett ansvar också gentemot dem och deras familjer, att få in dem i den gemenskap som ofta kommer av ett arbete. Det har även handlat om att komma till bukt med det omfattande fusk och missbruk som funnits där människor kommit till Sverige och fått arbeta under fruktansvärda former. Det kan vi inte blunda för.

Regeringen har under mandatperioden tagit fram en lista på 27 bristyrken som ska få ett lägre lönekrav, på 75 procent av medianlönen i stället för 90 procent.

– Regeringen har också meddelat att nyexaminerade studenter, vissa legitimationsyrken inom vård- och omsorg, anställda inom vissa tech- och lifesciencebolag samt ukrainare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet som vill söka ett arbetstillstånd också ska omfattas av undantaget, skriver Forssell.

Amanda Lindholm, reporter.Amanda Lindholm

Läs mer: Arbetsmarknad Arbetsrätt Johan Forssell migration val 2026
Dela:

En kommentar till “Johan Forssell (M) öppnar för att ändra lagen”

  • Eugene skriver:
    17 september, 2026 kl. 12:20

    Varför säger Johan Forssell inte att det mildare lönekravet för ukrainare bara är giltigt i två år? Hur kan man förnya arbetstillståndet sedan?

    Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram