Migrationsverket: Vi verkställer bara regeringens beslut
Publicerad 2026-09-08, 15:55
Att en person arbetar och gör rätt för sig är i sig ingen anledning att bevilja ett uppehållstillstånd. Det säger Susanna Fonsell, enhetschef på Migrationsverket.
– Man kan tycka att saker är orättvist, men handlingsutrymmet är helt begränsat utifrån hur lagstiftningen ser ut, säger hon.
Minst 260 arbetare har fått beslut om utvisning det senaste året, trots att deras kompetens är efterfrågad och de arbetar inom ett bristyrke. Det visar Dagens Arbetes granskning.
Många fall har påverkats av de senaste årens ändringar av migrationslagstiftningen. Inte minst införandet av tillfälliga uppehållstillstånd som norm, vilket innebär att en migrant till Sverige måste genomgå ständiga omprövningar för att få stanna i Sverige.
Läs också
Fem arbetare i veckan utvisas – trots jobb i bristyrken

✓Stor kartläggning ✓I flera branscher saknas personal ✓Trots det utvisas hundratals arbetare
Läs också
Hela familjen skickas tillbaka: ”Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”

✓Tre i familjen jobbade i bristyrken – alla har fått utvisningsbeslut ✓260 arbetare har utvisats senaste året
Susanna Fonsell är enhetschef på Migrationsverket. Hon säger att reformen har krävt en stor omställning.
– Några siffror har jag inte. Men absolut, det har blivit många fler prövningar, säger hon.
Hur är det möjligt att en person som arbetar och gör rätt för sig ska behöva lämna landet?
– Bara det att man arbetar och gör rätt för sig behöver inte utgöra en grund för uppehållstillstånd, om man inte uppfyller kraven i någon annan del. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att man kan söka olika typer av uppehållstillstånd, och det är huruvida man lever upp till kraven för de olika typerna som avgör om en persons ansökan beviljas eller avslås.
– Vi på Migrationsverket verkställer bara de beslut som regeringen har fattat och följer de lagar som riksdagen har röstat igenom. Vi kan inte göra mer än så, mer än att försöka vara tydliga i våra beslut.

Under granskningen har Dagens Arbete stött på flera ärenden där sökande drabbats i övergången mellan olika lagar. Som i fallet med kvinnan som ansökte om arbetstillstånd i början av 2023 när lönekravet låg på 13 000 kronor. När Migrationsverket kom med sitt beslut två år senare hade lönekravet mer än dubblats, och kvinnan utvisades eftersom lönen varit för låg under handläggningstiden.
Susanna Fonsell är noga med att inte uttala sig om enskilda fall, men säger att hon förstår att en person kan känna sig maktlös i dessa situationer.
– Men Migrationsverket gör det som vi behöver göra i förhållande till hur lagen ser ut vid det tillfälle då vi fattar beslutet.
Läs också
Tidslinje: Så har migrationslagarna stramats åt

✓Svensk migrationspolitik har förändrats
En avgörande förändring i lagstiftningen gäller det så kallade spårbytet, som slopades i april 2025. Flera personer som beviljats arbetstillstånd efter spårbyte kan nu inte få ett nytt tillstånd utan att lämna landet.
Många av dem känner sig lurade av systemet. Hur förklarar ni det för de sökande?
– Jag kan bara säga att Migrationsverket verkställer de beslut som regeringen har fattat och följer de lagar som riksdagen har röstat igenom.
I era beslut återkommer formuleringen att den enskildes intresse vid en samlad bedömning ”inte väger tyngre än statens intresse av att upprätthålla en reglerad invandring.” Vad betyder det?
– Bara den omständigheten att vi har en reglerad invandring gör att vi alltid behöver väga statens intresse mot den enskildes intresse och rätt till privat- och familjeliv. Det betyder att vi behöver göra en så kallad proportionalitetsbedömning och titta på de olika omständigheterna i det enskilda ärendet. Om vi kommer fram till att statens intresse väger högre, ja då måste det stå så i beslutet.
I flera av de fall som DA kartlagt beror utvisningarna på att anknytningen har brustit – någon har skilt sig, blivit myndig, eller så har anknytningspersonen dött. Flera medier har tidigare rapporterat om så kallade tonårsutvisningar, där personer utvisats efter att de blivit myndiga, trots att de kommit hit som barn och att deras föräldrar har fått rätt att stanna.
Hur förklarar ni det utifrån lagstiftningen?
– Återigen kan Migrationsverket inte göra så mycket annat än att följa de lagar som de ser ut. Man kan tycka att saker är orättvist, men handlingsutrymmet är helt begränsat utifrån hur lagstiftningen ser ut. Det är i sådant fall den som måste ändras.
