• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete

Arbetskraftsutvisningarna

Foto: TT Nyhetsbyrån

Migrations­verket: Vi verkställer bara regeringens beslut

Publicerad 2026-09-08, 15:55

Att en person arbetar och gör rätt för sig är i sig ingen anledning att bevilja ett uppehållstillstånd. Det säger Susanna Fonsell, enhetschef på Migrationsverket.

– Man kan tycka att saker är orättvist, men handlingsutrymmet är helt begränsat utifrån hur lagstiftningen ser ut, säger hon.

V V
Loading the Elevenlabs Text to Speech AudioNative Player…

Minst 260 arbetare har fått beslut om utvisning det senaste året, trots att deras kompetens är efterfrågad och de arbetar inom ett bristyrke. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Många fall har påverkats av de senaste årens ändringar av migrationslagstiftningen. Inte minst införandet av tillfälliga uppehållstillstånd som norm, vilket innebär att en migrant till Sverige måste genomgå ständiga omprövningar för att få stanna i Sverige.

Läs också

Fem arbetare i veckan utvisas – trots jobb i bristyrken

Foto: David Lundmark

✓Stor kartläggning ✓I flera branscher saknas personal ✓Trots det utvisas hundratals arbetare

Läs också

Hela familjen skickas tillbaka: ”Förlorat vårt hem och hela vårt liv i Sverige”

Ala Shamshoum utvisas ur Sverige trots jobb i bristyrke. Foto: David Lundmark

✓Tre i familjen jobbade i bristyrken – alla har fått utvisningsbeslut ✓260 arbetare har utvisats senaste året

Susanna Fonsell är enhetschef på Migrationsverket. Hon säger att reformen har krävt en stor omställning.

– Några siffror har jag inte. Men absolut, det har blivit många fler prövningar, säger hon. 

Hur är det möjligt att en person som arbetar och gör rätt för sig ska behöva lämna landet? 

– Bara det att man arbetar och gör rätt för sig behöver inte utgöra en grund för uppehållstillstånd, om man inte uppfyller kraven i någon annan del. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att man kan söka olika typer av uppehållstillstånd, och det är huruvida man lever upp till kraven för de olika typerna som avgör om en persons ansökan beviljas eller avslås. 

– Vi på Migrationsverket verkställer bara de beslut som regeringen har fattat och följer de lagar som riksdagen har röstat igenom. Vi kan inte göra mer än så, mer än att försöka vara tydliga i våra beslut.

Susanna Fonsell. Foto: Migrationsverket
Susanna Fonsell. Foto: Migrationsverket

Under granskningen har Dagens Arbete stött på flera ärenden där sökande drabbats i övergången mellan olika lagar. Som i fallet med kvinnan som ansökte om arbetstillstånd i början av 2023 när lönekravet låg på 13 000 kronor. När Migrationsverket kom med sitt beslut två år senare hade lönekravet mer än dubblats, och kvinnan utvisades eftersom lönen varit för låg under handläggningstiden.

Susanna Fonsell är noga med att inte uttala sig om enskilda fall, men säger att hon förstår att en person kan känna sig maktlös i dessa situationer. 

– Men Migrationsverket gör det som vi behöver göra i förhållande till hur lagen ser ut vid det tillfälle då vi fattar beslutet.

Läs också

Tidslinje: Så har migrationslagarna stramats åt

Foto: TT Nyhetsbyrån.

✓Svensk migrationspolitik har förändrats

En avgörande förändring i lagstiftningen gäller det så kallade spårbytet, som slopades i april 2025. Flera personer som beviljats arbetstillstånd efter spårbyte kan nu inte få ett nytt tillstånd utan att lämna landet.

Många av dem känner sig lurade av systemet. Hur förklarar ni det för de sökande? 

– Jag kan bara säga att Migrationsverket verkställer de beslut som regeringen har fattat och följer de lagar som riksdagen har röstat igenom.

I era beslut återkommer formuleringen att den enskildes intresse vid en samlad bedömning ”inte väger tyngre än statens intresse av att upprätthålla en reglerad invandring.” Vad betyder det? 

– Bara den omständigheten att vi har en reglerad invandring gör att vi alltid behöver väga statens intresse mot den enskildes intresse och rätt till privat- och familjeliv. Det betyder att vi behöver göra en så kallad proportionalitetsbedömning och titta på de olika omständigheterna i det enskilda ärendet. Om vi kommer fram till att statens intresse väger högre, ja då måste det stå så i beslutet.

I flera av de fall som DA kartlagt beror utvisningarna på att anknytningen har brustit – någon har skilt sig, blivit myndig, eller så har anknytningspersonen dött. Flera medier har tidigare rapporterat om så kallade tonårsutvisningar, där personer utvisats efter att de blivit myndiga, trots att de kommit hit som barn och att deras föräldrar har fått rätt att stanna.

Hur förklarar ni det utifrån lagstiftningen? 

– Återigen kan Migrationsverket inte göra så mycket annat än att följa de lagar som de ser ut. Man kan tycka att saker är orättvist, men handlingsutrymmet är helt begränsat utifrån hur lagstiftningen ser ut. Det är i sådant fall den som måste ändras.

Robin Folkö, reporter. Foto: Felix OlssonRobin Folkö

Läs mer: Arbetsrätt Migrationsverket politik
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram