Korsnäs åter i topp

Pappersarbetarna på Stenbecksägda Korsnäs utanför Gävle tjänar mest i landet. Sist ligger – som vanligt – Smurfit Munksjös pappersbruk i Jönköping och Grycksbo Munktell utanför Falun.

Det visar färsk arbetsgivarstatistik.

Dagens Arbete har precis som tidigare år synat löneläget för arbetsplatserna inom pappers-och massaindustrin. Statistiken som arbetsgivarna skickar in till Svenskt Näringsliv/Skogsindustrierna är i år ovanligt fullständig men några arbetsplatser fattas helt.

Statistiken visar den genomsnittliga månadslönen (ordinarie grundlön exklusive ob-tillägg med mera) för män och kvinnor på de arbetsplatser som finns inom pappers-och massaindustrin 2003. För branschen låg den i fjol på 18 710 kronor i månaden. En liten ökning mot 2002, då den var 18 299.

Skillnaderna är stora mellan Korsnäs i topp med sina 22 273 kronor i snitt och Grycksbo Munktell och Smurfit Munksjös anläggning i Jönköping i botten med snittlönerna 16 033 respektive 16 488 kronor.

Skillnaden mellan bäst och sämst betalda arbetsplatser minskade dock mellan 2002–2003 från drygt 6 500 kronor till drygt 6 200 kronor.

I statistiken för 2002 hade Husum oväntat klättrat förbi Korsnäs. Det visade sig vara en tillfällig topplacering som helt enkelt berodde på att fel siffror inrapporterats. För 2003 är ordningen återställd.

– Det brukar vara så att det handlar om att någon räknat fel när vi blir omkörda i statistiken, säger en föga överraskad Jan-Henrik Sandberg på Korsnäs.

Han säger om förstaplatsen att ”det känns bra”, och ser den som ett tecken på ett lyckat fackligt arbete.

– Det är knappast jag och den nuvarande generationen förhandlare som ska ta åt oss äran för detta. Vi har ett bra lönesystem med många olika lönegrader att klättra i.

Jan-Henrik Sandberg konstaterar också att det finns en samsyn mellan företag och fack om hur lönesystemet ska vara konstruerat.

– Dessutom lär Jan Stenbeck själv vid något tillfälle ha sagt att Korsnäs ska vara löneledande och det tar vi gärna fasta på.

Dystrare tongångar är det i Jönköping. På det numera irländskägda bruket, före detta Munksjö, säger avdelningens ordförande Jan Blomqvist:

– Inte nog med att vi har taskig arbetsmiljö. Det är lika illa med lönerna. Våra dåliga löner har blivit en följetong i lönestatistiken.

Han menar att de positiva saker som trots allt ändå händer på bruket dras ner i glömskan av just lönerna. Även om nu lönerna är högre på Jefferson Smurfit Hygiene än pappersbruket Jefferson Smurfit Paper.

– Nu bjuds till exempel skiftlagen på bowling och en lättare måltid efter jobbet. Detta efter att vi legat på och tyckt att man gör för lite för personalen.

– Men vi lär aldrig få uppleva att arbetsgivaren skjuter till 500 kronor extra. Det är vi inte värda.

Jan Blomqvist ser fram emot den utlovade låglönesatsningen i avtalsrörelsen.

– Ska det satsas på några är det på oss. Får vi inget extra nu, får vi det aldrig.

Han konstaterar att folk som börjar på bruket slutar snabbt för att de hittar bättre betalda arbeten runt om.

– Jobbet här är inget att skryta med. Jag hör ofta sägas ”att min fru jobbar där och där och har en tusenlapp mer i månaden”.

Om bottenplaceringen för Smurfit Munksjö inte kommer överraskande för Jan Blomqvist gäller det samma för Grycksbos avdelningsordförande Lars-Göran Johansson. Det ena av företagen i hans avdelning, Munktells, brukar ligga i botten och gör så år efter år.

– Kravet på låglönesatsning var starkt här inför årets avtalsrörelse, säger han.

Och fortsätter:

– Vi har fått loss lokala pengar, men det räcker ändå inte till. Riktade satsningar är enda möjligheten om det ska bli några större förändringar.

Statistiken har annars blivit bättre år från år. Felrapporteringarna från tidigare år, där bruk rapporterat in löner inklusive ob, är nästan helt borta.

Några bruk, som Djupafors och Kisa Finess, har inte missat att redovisa sina löner i år. De små bruken Alstermo och Mariestad Lagerfors, som inte har någon betydelse för den statistiska lönejämförelsen, redovisar inte heller sin statistik.

Pappers avtalssekreterare, Lennart Olovsson, instämmer i att statistiken bara blir bättre.

– I övrigt kan jag notera att löneglidningen mellan åren stannat på 0,1 procent. Det är historiskt lågt.

Göran Widerberg