Industriarbetarnas tidning

Ekbåge lovar ökad reallön

19 mars, 2004

Skrivet av

Ett bra avtal för de lågavlönade och en liten men ändock seger i arbetstidsfrågan. Så summerar Pappers ordförande Sune Ekbåge den gångna avtalsrörelsen.

Efter en och halv månads armbrytning med arbetsgivarna är det nya treåriga löneavtalet på Pappers område i hamn. Och det är en tämligen nöjd Sune Ekbåge som blickar tillbaka på de gångna veckornas slit med att få fram nya löner åt nära 25 000 massa- och pappersarbetare.

Utgångspunkten var ettårigt avtal. 350 kronor i månaden åt alla, en rejäl låglönesatsning och en fortsatt arbetstidsförkortning. En utbyggnad av det så kallade arbetstidskontot (ATK), som funnits med i de senaste avtalen.

Blev det ett bra avtal i slutänden?

– Det tycker jag. Sen kraven spikades i höstas har konjunkturen försämrats ytterligare, och inflationen varit sjunkande. Därför är jag övertygad om att de nivåer som uppnåtts i de generella påslagen ger medlemmarna reallöneökningar.

– Dessutom har vi lyckats få till ytterligare en avsättning till arbetstidskontot, trots motståndet från arbetsgivarna.

Klaras verkligen reallönen alla tre avtalsåren?

– Det tror jag. Åtminstone sammanlagt. Bekymret är den låga nivån på år två (2,2 procent), då vi inte vet när konjunkturen skjuter fart, Riksbanken eventuellt höjer räntan och stramar åt ekonomin. Då får vi också en uppåtgående inflation.

– Men ändå … vi kan se att inflationen tillräckligt långt in på 2005 håller sig en bra bit under tvåprocentsstrecket, så att vi ska klara reallönen även det andra året.

– Det tredje avtalsåret, med 2,6 procent i löneökningar (2,1 procent plus arbetstidsförkortningens 0,5 procent), har jag svårt och tro att inflationen ska ta över.

Nu ligger de åtta timmar Pappers fick först det tredje avtalsåret.

– Jo men även om arbetstidsförkortningen ligger sent och jag tycker att den är för liten, har vi ändå lyckats få in den i avtalet. Jag hoppas att medlemmarna uppskattar det och att vi kan fortsätta vandra den här vägen.

Är det en besvikelse att det bara blev åtta timmars arbetstidsförkortning på tre år?

– Nej. Det kan tyckas konstigt, men det beror naturligtvis på den enorma fight vi haft för att överhuvudtaget få in den i avtalet. Vi höll ju på hela februari med den frågan. Arbetstidsförkortningen var också anledningen till att vi inte kom fram till ett avtal på egen hand utan medling. Det är i det perspektivet jag är nöjd.

I anslutning till arbetstidsförkortningen är ni överens med arbetsgivarna om att ”diskutera förutsättningar för att utforma flexiblare regler i lokalavtalen”. Har arbetsgivarna fått igenom krav på ökad flexibilitet kring arbetstiderna?

– Att gemensamt titta på om det finns några hinder i våra uppgörelser eller för att verksamheten ska kunna utföras på ett effektivt sätt, ser jag inte som någon egentlig eftergift.

– Den här typen av kartläggningar utifrån lokalt upplevda problem är inget större bekymmer för oss. Vi har alltid varit beredda att diskutera förändringar om vi upplevt att något i avtalen varit fel.

– Men det måste göras både utifrån företagets behov och den enskildes möjligheter att själv kunna påverka arbetstider och ha inflytande över sitt arbete.

Det nya avtalet säger ingenting om speciella låglönesatsningar. Vart tog det kravet vägen?

– En väsentlig andel av det totala löneutrymmet varje år ligger som ett generellt tillägg i kronor, lika för alla. Det vi därigenom åstadkommer över de här tre avtalsåren, ger de lägst avlönade fabrikerna mer än om vi skulle fått till en satsning enbart på dem. Det är jag övertygad om.

– Totalt sett blir det 807 kronor generellt för alla. Det är en hög nivå, och som andel av löneutrymmet den högsta vi haft i de tre senaste uppgörelserna.

Ett annat krav var att den föräldraersättning som utgår från arbetsgivarna skulle förlängas till sex månader.

– Ställt mot kravet på ytterligare fyra månader, och vi får bara en, kan det tyckas som ett misslyckande. Själva ser vi det som en framgång att två månader blir tre.

Vad hände med kravet – mot bakgrund av korsnäsuppsägningarna – att anställda inte ska kunna sägas upp på grund av bristande kompetens om arbetsgivaren försummat ”erforderlig kompetensutveckling”?

– Det är riktigt att vi önskade en skärpt skrivning. Vad vi gjort är att lyfta in vårt separata avtal om kompetensutveckling, som vi haft sen mitten på 90-talet, i vårt samverkansavtal.

– Dessutom ska vi göra en gemensam konferensserie under hösten med branschens alla arbetsställen där de här frågorna lyfts fram.

Vad blir ditt bestående minne av årets avtalsrörelse?

– Det är inte lämpligt att säga än.

Pappers har använt en hel del hårda ord om främst Teknikföretagens agerande. Kommentar?

– Det har uppstått en del låsningar, använts hårda ord och sagts saker som jag tycker inte hade behövt sägas. Det finns saker vi behöver fundera på gemensamt, både i Facken inom industrin och mellan parterna.

Du tror inte att Industriavtalet är i gungning efter den här avtalsrörelsen?

– Definitivt inte.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.