Gruv­arbetare vill slippa Industri­facket

De gamla gruvavdelningarna inom Metall och några avdelningar i Småland är fortfarande emot sammanslagningen med Industrifacket.

– Vi ser få fördelar för oss, säger Hans Fängvall, ordförande i avdelning 635 Svappavaara. Men vi böjer oss för ett majoritetsbeslut.

I morgon, tisdag, sammanträder Industrifackets överstyrelse. Om det blir en enighet om ett ja till sammanslagning med Metall den här gången, efter den överraskande turbulensen i våras, borde hindren för en sammanslagning vara undanröjda.

Då kan man räkna med att de extra kongresserna i vardera förbunden senare i höst fattar de slutgiltiga besluten. Men det kan bli diskussioner.

Under Metalls kongress i fjol röstade en stor majoritet av ombuden för en sammanslagning. Det fanns dock motståndare, däribland avdelningarna från det gamla Gruvarbetarförbundet, som gick upp i Metall 1993.

Det motståndet finns kvar i dag. De före detta gruvavdelningarna kommer att rösta nej till sammanslagningen, även om de vet att de är i minoritet.

– Vi har fortfarande samma åsikt, säger Hans Fängvall i Svappavaara. Nog kan det finnas det fördelar med en sammanslagning, men vi kan inte riktigt se dem för vår del.

Fängvall pekar på försäkringsfrågorna som ett exempel. Där har gruvarbetarna egna lösningar med försäkringar som arbetsgivaren, LKAB, betalar.

Så kanske det också kan bli i framtiden, men ovissheten finns där:

– Vi vet vad vi har, men inte vad vi får.

En annan fråga är avdelningsstrukturen, ett diskussionsämne på många håll i landet inom båda förbunden. När de lokala fritidsavdelningarna (som saknar ombudsman) försvinner och geografiskt större avdelningar bildas blir problemen extra stora i norr.

– Det blir ju väldiga avstånd, säger Hans Fängvall. Närmaste avdelning i Industrifacket i dag ligger i Skellefteå.

I malmfälten har de forna gruvavdelningarna funnits kvar inom Metall (exempelvis tolvan i Kiruna, fyran i Malmberget, 35:an i Svappavaara) parallellt med den gamla metallavdelningen.

Även i Mellansverige finns några gamla gruvavdelningar kvar (Zinkgruvan, Garpenberg) som nu kommer att slutligen gå upp i storförbundets avdelningar, om beslutet blir så.

Även Metalls avdelningar i Oskarshamn och Ljungby är kritiska till det nya förbundets tänkta avdelningsstruktur. Medlemsmöten i båda avdelningarna tog beslut i förra veckan om att uppmana kongressombuden att säga nej till sammanslagningen på kongressen i oktober.

– Vi var positiva i början, säger Ronnie Eriksson, ombudsman i Oskarshamn. Men sedan har det börjat knaka i fogarna över allt.

– Det stora felet är att planerna att slå ihop förbunden kommit uppifrån. Det blir aldrig bra när man tvingar fram något.

Leif Fantenberg, ombudsman i Ljungby, tycker att Industrifacket fått hoppa fram och tillbaka för mycket.

– Om vi nu ska tala om frieri, äktenskap och sånt är det kanske bättre att avvakta till nästa uppvaktning med nytt frieri.

Avdelningen inser att Metall måste spara pengar, på sikt. Men det kan man göra genom att ändra i Metalls egen organisation, enligt Fantenberg.

Metalls gruvavdelningar har runt 4 000 medlemmar. Avdelningarna i Oskarshamn och Ljungby, sammanlagt 8 300 medlemmar. De två smålandsavdelningarna har sju kongressombud.

ÅKE LIF och JEANETTE HERULF