Skogsentreprenören får nej från Migrationsverket efter polisutredning: ”Flera brister”
Utreds för människoexploatering Nekas ta in ny utländsk arbetskraft
Publicerad 2006-01-11, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:33
Arbetslivsminister Hans Karlsson vill att arbetsgivare som inte uppfyller sitt rehabiliteringsansvar ska kunna tvingas betala skadestånd. Men regeringens egen utredare Kurt Eriksson är tveksam.
– Det är en väldigt komplext allt det här, och frågan man måste ställa sig är om ett tyngre ansvar på arbetsgivarna är lösningen på problemet.
Vid en pressträff i dag uttryckte Hans Karlsson visionen om hur rätten till att bli rehabiliterad tillbaka till jobbet ska stärkas. Arbetsgivarnas rehabiliteringsskyldighet regleras i lagen om allmän försäkring. Där saknas påtryckningsmedel att rikta mot arbetsgivare som inte gör vad de ska. Om skyldigheten i stället skulle skrivas in i arbetsrättslig lagstiftning, skulle facket kunna driva rehabiliteringstvister till Arbetsdomstolen, och anställda som inte fått rehabilitering skulle kunna få skadestånd.
– Jag ser framför mig en arbetsrättslig lagreglering som är dispositiv (se fotnot) och går att lyfta in i kollektivavtal. Då finns möjligheten till tvisteförhandling om arbetsgivaren inte uppfyller sin del, säger Hans Karlsson.
Regeringen har gett uppdraget att utreda ett förstärkt skydd till Kurt Eriksson, chefsjurist och vikarierande generaldirektör på Medlingsinstitutet. Enligt honom är det tveksamt om förändringar i arbetsrätten är rätt väg att gå. Han är inte säker på att hotet om att arbetsgivarna ska betala skadestånd bidrar till att arbetstagarna blir friskare. I stället kan det finnas andra vägar att gå.
Den åtgärd till drivkraft för att rehabilitera som regeringen redan genomfört är den ofta kritiserade medfinansieringen, lagen om att företagen ska vara med och betala delar av kostnaderna för de sjukskrivna.
– Man skulle kanske kunna tänka sig att bygga på det systemet i stället för en arbetsrättslig lagstiftning, säger Kurt Eriksson.
Arbetsgivarna uttrycker inte någon allmän ovilja att rehabilitera, tycker han. Snarare kan okunskap vara ett hinder.
– Det är särskilt när man kommer till de knepiga fallen, utbrändhet och sådana diagnoser som arbetsgivare känner sig villrådiga, och det är inte så enkelt.
Enligt Tony Pettersson Sjölund på IF Metalls arbetsmiljöenhet finns det många arbetsgivare som struntar i sina skyldigheter. De möjligheter till påtryckningar som en arbetsrättslig lagstiftning ger kan vara viktiga för facket, tror han.
– Vi vill ju naturligtvis kunna förhandla om en rätt till rehabilitering. Det går att förhandla om rehabilitering i dag, men det finns ingenting absolut som säger att du har rätt till att bli rehabiliterad.
Utredningen om förstärkt arbetslivsinriktad rehabilitering ska vara klar den sista april i år.
Fotnot: Om lagen är dispositiv innebär det att fack och arbetsgivare kan ersätta lagen med avtal om en annan ordning.