Industriarbetarnas tidning

Skadestånd för missad rehabilitering

11 januari, 2006

Skrivet av

Arbetslivsminister Hans Karlsson vill att arbetsgivare som inte uppfyller sitt rehabiliteringsansvar ska kunna tvingas betala skadestånd. Men regeringens egen utredare Kurt Eriksson är tveksam.
– Det är en väldigt komplext allt det här, och frågan man måste ställa sig är om ett tyngre ansvar på arbetsgivarna är lösningen på problemet.

Vid en pressträff i dag uttryckte Hans Karlsson visionen om hur rätten till att bli rehabiliterad tillbaka till jobbet ska stärkas. Arbetsgivarnas rehabiliteringsskyldighet regleras i lagen om allmän försäkring. Där saknas påtryckningsmedel att rikta mot arbetsgivare som inte gör vad de ska. Om skyldigheten i stället skulle skrivas in i arbetsrättslig lagstiftning, skulle facket kunna driva rehabiliteringstvister till Arbetsdomstolen, och anställda som inte fått rehabilitering skulle kunna få skadestånd.

– Jag ser framför mig en arbetsrättslig lagreglering som är dispositiv (se fotnot) och går att lyfta in i kollektivavtal. Då finns möjligheten till tvisteförhandling om arbetsgivaren inte uppfyller sin del, säger Hans Karlsson.

Regeringen har gett uppdraget att utreda ett förstärkt skydd till Kurt Eriksson, chefsjurist och vikarierande generaldirektör på Medlingsinstitutet. Enligt honom är det tveksamt om förändringar i arbetsrätten är rätt väg att gå. Han är inte säker på att hotet om att arbetsgivarna ska betala skadestånd bidrar till att arbetstagarna blir friskare. I stället kan det finnas andra vägar att gå.

Den åtgärd till drivkraft för att rehabilitera som regeringen redan genomfört är den ofta kritiserade medfinansieringen, lagen om att företagen ska vara med och betala delar av kostnaderna för de sjukskrivna.

– Man skulle kanske kunna tänka sig att bygga på det systemet i stället för en arbetsrättslig lagstiftning, säger Kurt Eriksson.

Arbetsgivarna uttrycker inte någon allmän ovilja att rehabilitera, tycker han. Snarare kan okunskap vara ett hinder.

– Det är särskilt när man kommer till de knepiga fallen, utbrändhet och sådana diagnoser som arbetsgivare känner sig villrådiga, och det är inte så enkelt.

Enligt Tony Pettersson Sjölund på IF Metalls arbetsmiljöenhet finns det många arbetsgivare som struntar i sina skyldigheter. De möjligheter till påtryckningar som en arbetsrättslig lagstiftning ger kan vara viktiga för facket, tror han.

– Vi vill ju naturligtvis kunna förhandla om en rätt till rehabilitering. Det går att förhandla om rehabilitering i dag, men det finns ingenting absolut som säger att du har rätt till att bli rehabiliterad.

Utredningen om förstärkt arbetslivsinriktad rehabilitering ska vara klar den sista april i år.

Fotnot: Om lagen är dispositiv innebär det att fack och arbetsgivare kan ersätta lagen med avtal om en annan ordning.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?