Industriarbetarnas tidning

’Höga elpriser – politikernas fel’

7 september, 2006

Skrivet av

Nedläggningshot och stoppade miljardinvesteringar. De höga elpriserna är på väg att bli en valfråga. Men enligt Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, är det varken elbolagens höga vinster eller bristande konkurrens som har orsakat prisökningen. Han lägger ansvaret hos politikerna.

Rottneros lägger troligtvis ned pappersbruket i Utansjö. Orsaken är de höga elpriserna. SCA ställer in investeringar på fyra till fem miljarder kronor i massafabriken i Ortviken, eftersom osäkerheten på elmarknaden är för stor.

På fackförbundet Pappers senaste kongress krävdes en översyn av energipolitiken, annars hotar en omfattande utslagning i den svenska massa- och pappersindustrin.

Enligt nationalekonomen Runar Brännlund, även huvudsekreterare i skatteväxlingskommittén under 90-talet, beror dagens situation på en rad politiska beslut.

– Det höga elpriset har tre orsaker. Avregleringen, de stängda kärnkraftsreaktorerna och skatterna, säger han.

Avregleringen innebar att svenska kraftbolag plötsligt kunde importera och exportera el på en öppen marknad – den nordiska elbörsen Nord Pool. Den fungerar som vilken marknad som helst, där utbud och efterfrågan styr priset. Stiger efterfrågan stiger också priset. Ett sjunkande utbud leder till högre priser. Den torra sommaren med mindre vatten i älvarna har minskat mängden vattenkraft. Därför har priserna stigit under sommaren. Stillastående kärnkraftsreaktorer har lett till en ny pristopp i augusti.

I Sverige produceras el framför allt via kärnkraft och vattenkraft. Det är billig el och de svenska priserna var länge bland de lägsta i Europa. När internationell handel öppnas sker en prisutjämning mellan länderna. För Sverige betyder det stigande priser. Dyr kolkraft från till exempel Danmark påverkar priset på Nord Pool.

Beslutet att stänga de två reaktorerna i Barsebäck minskade utbudet av billigt producerad kärnkraft. Efterfrågan stillas med dyrare el och har på så sätt bidragit till högre priser, menar Runar Brännlund.

Att kraftbolagens stora vinster skulle bero på bristande konkurrens avfärdar han. Vinsterna beror på att bolagen producerar billig el, som säljs på en marknad där priset sätts efter kostnaden för den produktion som sist behöver tas i anspråk, till exempel dyr kolkraft, förklarar han.

– Det är stora skillnader i kostnaderna för att producera el och produktionskapaciteten för lågkostnadsel är begränsad, säger han.

Elpriset har blivit en viktig fråga i slutspurten inför valet. Regeringen har inlett en översyn av prissättningen på Nord Pool och konkurrensen på den svenska marknaden. Miljöpartiet vill stycka upp Vattenfall för att öka konkurrensen. Moderaterna vill bygga ut kärnkraften.

– Det finns bara ett sätt att sänka elpriset och det är att öka utbudet, säger Runar Brännlund.
Kärnkraften är i dag den enda energiform som skulle kunna ge något resultat, tror han.

Investeringar i kärnkraft är inte tillåtna i Sverige, vilket fackförbundet Pappers är kritiskt till. De efterlyser en högre elproduktion, men ser mörkt på möjligheterna när den enda nya elproduktion som tillåts är den som antingen är olönsam eller kräver subventioner.

I våras krävde SCA:s styrelseordförande Sverker Martin-Löf en återreglering av elmarknaden. Dessvärre leder inte en reglering till lägre priser, hävdar Runar Brännlund.

– Sverige är inte självförsörjande på el längre. När efterfrågan är större än utbudet stiger priset. Eller så tvingas vi importera dyr el från utlandet.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?