Förbundsstyrelsens petning står fast
Petad revisor anklagas för sekretessbrott Fråntas fackliga uppdrag
Publicerad 2006-09-07, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:31
Nedläggningshot och stoppade miljardinvesteringar. De höga elpriserna är på väg att bli en valfråga. Men enligt Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, är det varken elbolagens höga vinster eller bristande konkurrens som har orsakat prisökningen. Han lägger ansvaret hos politikerna.
Rottneros lägger troligtvis ned pappersbruket i Utansjö. Orsaken är de höga elpriserna. SCA ställer in investeringar på fyra till fem miljarder kronor i massafabriken i Ortviken, eftersom osäkerheten på elmarknaden är för stor.
På fackförbundet Pappers senaste kongress krävdes en översyn av energipolitiken, annars hotar en omfattande utslagning i den svenska massa- och pappersindustrin.
Enligt nationalekonomen Runar Brännlund, även huvudsekreterare i skatteväxlingskommittén under 90-talet, beror dagens situation på en rad politiska beslut.
– Det höga elpriset har tre orsaker. Avregleringen, de stängda kärnkraftsreaktorerna och skatterna, säger han.
Avregleringen innebar att svenska kraftbolag plötsligt kunde importera och exportera el på en öppen marknad – den nordiska elbörsen Nord Pool. Den fungerar som vilken marknad som helst, där utbud och efterfrågan styr priset. Stiger efterfrågan stiger också priset. Ett sjunkande utbud leder till högre priser. Den torra sommaren med mindre vatten i älvarna har minskat mängden vattenkraft. Därför har priserna stigit under sommaren. Stillastående kärnkraftsreaktorer har lett till en ny pristopp i augusti.
I Sverige produceras el framför allt via kärnkraft och vattenkraft. Det är billig el och de svenska priserna var länge bland de lägsta i Europa. När internationell handel öppnas sker en prisutjämning mellan länderna. För Sverige betyder det stigande priser. Dyr kolkraft från till exempel Danmark påverkar priset på Nord Pool.
Beslutet att stänga de två reaktorerna i Barsebäck minskade utbudet av billigt producerad kärnkraft. Efterfrågan stillas med dyrare el och har på så sätt bidragit till högre priser, menar Runar Brännlund.
Att kraftbolagens stora vinster skulle bero på bristande konkurrens avfärdar han. Vinsterna beror på att bolagen producerar billig el, som säljs på en marknad där priset sätts efter kostnaden för den produktion som sist behöver tas i anspråk, till exempel dyr kolkraft, förklarar han.
– Det är stora skillnader i kostnaderna för att producera el och produktionskapaciteten för lågkostnadsel är begränsad, säger han.
Elpriset har blivit en viktig fråga i slutspurten inför valet. Regeringen har inlett en översyn av prissättningen på Nord Pool och konkurrensen på den svenska marknaden. Miljöpartiet vill stycka upp Vattenfall för att öka konkurrensen. Moderaterna vill bygga ut kärnkraften.
– Det finns bara ett sätt att sänka elpriset och det är att öka utbudet, säger Runar Brännlund.
Kärnkraften är i dag den enda energiform som skulle kunna ge något resultat, tror han.
Investeringar i kärnkraft är inte tillåtna i Sverige, vilket fackförbundet Pappers är kritiskt till. De efterlyser en högre elproduktion, men ser mörkt på möjligheterna när den enda nya elproduktion som tillåts är den som antingen är olönsam eller kräver subventioner.
I våras krävde SCA:s styrelseordförande Sverker Martin-Löf en återreglering av elmarknaden. Dessvärre leder inte en reglering till lägre priser, hävdar Runar Brännlund.
– Sverige är inte självförsörjande på el längre. När efterfrågan är större än utbudet stiger priset. Eller så tvingas vi importera dyr el från utlandet.