Bakslag för facket i Lavalmålet

Byggnads blockad av det lettiska byggföretaget i Vaxholm för tre år sedan stred mot EG-rätten. Det slår EG-domstolen fast i en dom som kom i dag, tisdag.

Blockaden genomfördes för att få det lettiska företaget att skriva på ett avtal med Byggnads. Samtidigt jobbade de lettiska arbetarna redan under ett lettiskt kollektivavtal, med, enligt det svenska facket, betydligt sämre villkor än det svenska avtalet.

Laval stämde Byggnads inför Arbetsdomstolen (AD) som valde att skicka vidare målet till EG-domstolen för prövning. Efter dagens dom kommer målet att tas upp igen i AD.

EG-domstolens dom innebär bland annat att domstolen slår fast att Byggnads stridsåtgärd inte var motiverad. Byggnads krävde den genomsnittslön som gällde för svenska byggnadsarbetare, en nivå som låg betydligt högre än lägstlönerna (minimilönerna) i avtalet.

– Domen ger oss rätt i våra argument att blockaden stred mot den fria rörligheten och att kraven var oproportionerliga, säger Lavals advokat Anders Elmér till Lag & Avtal.

Domen innebär också ett ifrågasättande av den svenska Lex Britannia. Det är en regel i medbestämmandelagen (MBL) som kom till i början av nittiotalet. Regeln gör det möjligt för svenska fack att utfärda stridsåtgärder mot utländska företag, med egna kollektivavtal, för att förebygga lönedumpning.

MARCUS JOHANSSON JEANETTE HERULF