Skogsföretag vill dra ned utan varsel

Det lilla ordet flexibilitet blir Skogsindustriernas nygamla ledstjärna i avtalsrörelsen 2010. Dessutom krävs större möjligheter till omställningar i lågkonjunktur.
– Det behövs verktyg som alternativ till uppsägningar, menar Marie S. Arwidson, vd för Skogsindustrierna.

Arbetsgivarna gav en dyster lägesrapport inom skogsindustrin på ett tidigt upptaktsmöte inför nästa års avtalsrörelse.

Skogsindustriernas ordförande och tillika vd och ordförande för Södra, Leif Brodén, menade att han aldrig sett ett sådant marknadsstopp, någonsin.

Men han trodde samtidigt att det värsta på sågverkssidan var passerat.

Annars handlade det om dystra siffror för hela skogsindustrin med fallande produktion, varsel och i förlängningen fallande BNP och industriproduktion.

Även om konjunkturproblemen är ojämnt fördelade inom branschen, visar alltför många arbetsplatser resultat i olika nyanser av rött.

Hittills har en bra bit över sex hundra anställda varslats om uppsägning under 2009. 80 inom pappers- och massaindustrin, 525 på sågverkssidan.

– Då är inte små sågverk med färre än fem anställda med i statistiken, konstaterade Marie S. Arwidson.

Hon menar att speciellt många små företag står inför stora utmaningar att rida ut krisen. I det här sammanhanget efterlyste hon ”ett verktyg” som kunde bli ett alternativ, underförstått till de varsel om uppsägningar som snabbt sprider sig i branschen.

Den finska modellen med permitteringar är ett sätt. Men Skogsindustrierna var även snabbt ute och ville förhandla fram ett ”anpassat” avtal med sina motparter enligt IF Metalls modell.

– Det hade varit en signal att båda parter tar frågan på allvar.

Nu blev det inget avtal med Skogs- och Träfacket, vilket förhandlingsdirektör Per Hidesten beklagar.

– Ja, vi är besvikna över det. Vi såg Metalls överenskommelse med sina motparter som ett bra alternativ för oss också.

Och Pappers? Hur går förhandlingarna om ett krisavtal där?

– De ville gå djupare på de olika bruken och se hur läget är. Vi avvaktar vad de kommer fram till.

Vad kan ett sånt avtal innehålla mer?

– Allt från premiesystem, ändrade skiftformer, möjligheter att gå ifrån året-runt-drift. Det viktiga är att vi kan få snabba effekter.

Större flexibilitet i otider, men också i den kommande avtalsrörelsen.

Skogsindustriernas tre riktlinjer kan summeras i tre ord; konkurrenskraft, sysselsättning och flexibilitet.

Som arbetsgivarna ser i den pågående krisen ”behoven av att möjliggöra mer lokalt och individuellt anpassade villkor.”

Här pekar SI på ett pilotfall som testas mellan arbetsgivarna, Unionen och Sveriges ingenjörer inom Södrakoncernen. Ett avtal utan generella utlägg. Där nyckelorden kan sammanfattas i kompetens – resultat – lön.

– Vi behöver modeller som utgår från företagens förutsättningar, menar Skogsindustriernas ordförande Leif Brodén. Den vi nu testar på Södra möjliggör lokal lönebildning och därmed ökad flexibilitet.

Göran Widerberg