Strejken kostade 15,7 miljoner

Runt 15,7 miljoner kronor. Så mycket kostade vårens strejk Pappers.
– De har gett en god avkastning, konstaterar förbundsordförande Jan-Henrik Sandberg.

Årets avtalsrörelse tvingade fram en tio dagar lång strejk på Pappers område.

I anslutning till att avtalet skrevs under, beslöt också förbundsstyrelsen att de cirka 3 500 medlemmar vid de sex bruk som omfattades av den första strejkvågen, skulle hållas skadeslösa.

Den kostnaden ser nu ut att stanna på cirka 15,7 miljoner kronor.

Var strejken värd pengarna?

– Ja, det tycker jag, säger Jan-Henrik Sandberg.

Han menar att förbundet fonderar pengar för att ha ekonomisk styrka vid en konflikt.

– Pengarna användes till det de var avsedda för.

Han menar att utfallet för Pappers i konflikten blev lite mer pengar, en tydlig låglönesatsning och bättre regler runt inhyrningsproblemet.

– Redan de materiella förbättringarna motiverade vår kostnad för strejken.

Men det handlar också om andra strejkeffekter.

– Det vi fått därutöver är att vi visat att det inte går att preja ner Pappers i diket hursomhelst.

– Vi visade att vi kan driva våra frågor själva och inte vill behandlas som bihang till andra förbund.

– Strejken stärkte självkänslan på bruken, vilket jag märkte under de åtta fabriksbesök jag gjorde under sommaren.

En investering för framtiden alltså?

– Vi går starkare in i nästa avtalsrörelse. Arbetsgivarna har förstått att de måste ta oss på allvar. Arbetsgivarna vet detta. Medlemmarna vet detta.

– Vi har fått ut ett större värde än det vi stoppade in.

Och för den som undrar; Pappers har fortfarande drygt 600 miljoner kvar i strejkkassan.

Göran Widerberg