Industriarbetarnas tidning

Färre får ny chans

25 februari, 2011

Skrivet av JEANETTE HERULF

Rehabilitering eller inte – det beror på din arbetsgivare. Bilmekanikern Justin Russell slipper byta tunga växellådor sedan han kom tillbaka från en lång sjukskrivning. Tommy Bäckström hade mindre tur. När han inte längre kunde gå ensamma jourer blev han uppsagd.

Justin Russell, 38, böjer sig fram över kylaren till en silverfärgad Hyundai Accent och pekar in bakom lyktan.

– Det var omöjligt för mig att byta lampor, säger han. Pillet och vridningen av handlederna fungerade inte.

Han visar upp handen med ett långt ärr från handflatan upp över handleden. Det är mycket bättre nu, men fortfarande kan handen kännas stel när han kommer hem på eftermiddagen. Det sticker och ilar, som kryllande myror under skinnet.

Justins jobb har delvis anpassats sen han opererades för karpaltunnelsyndrom förra vintern. Han slipper de tyngre jobben och han försöker ta pauser så fort han känner av handen. När han ska använda vibrerande slipmaskiner tar han på sig speciella skyddshandskar med silikonkuddar som företaget köpt. ”Dyra”, säger han när han demonstrerar de väl använda handskarna.

Justin har fått det som Försäkringskassan kallar arbetslivsinriktad rehabilitering.

För andra långtidssjuka kan det handla om att pröva en annan tjänst eller ett helt nytt jobb.

Men Dagens Arbetes granskning visar att allt färre får den ersättning som ska täcka arbetsträning och utbildning under sjukskrivningstiden. Antalet personer som fick rehabiliteringsersättning minskade från 53 000 till 20 000 under åren 2003 till 2010.

Nedgången fortsatte efter att de nya sjukreglerna med tidsgränser infördes, trots att förändringarna motiverades med att fler skulle få rehabilitering och stöd att återgå till jobbet.

För att få ersättning krävs en plan som Försäkringskassan varit med och gjort upp. Men det är arbetsgivaren som ska se till att du får rehabilitering. Det säger Arbetsmiljölagen och det är ingenting nytt. Lagen är lika tandlös som tidigare, den som bryter mot reglerna riskerar inte något straff.

Det nya sjuksystemet har inte gjort saken bättre. För den som är sjuk längre än sex månader minskar trycket på arbetsgivaren att ordna med rehabilitering eftersom arbetsförmågan ska prövas mot alla jobb som finns.

Justin på Bilbolaget i Uddevalla har klarat sig hyfsat, än så länge. När den här tidningen går i tryck har han opererat även den andra handen.

Justin är inte orolig. Det ordnar sig, tror han.

– Vi trivs med honom, säger verkstadschefen Håkan Johansson.

Chefen är mån om honom. Det är svårt att få tag på erfarna bilmekaniker.

Men chanserna att få rehabilitering har också att göra med var du jobbar, i vilken bransch. I många industrier har omorganisationer gjort att de så kallade ”rehabplatserna” försvunnit.
Några exempel:
• Lokalvård på dagtid, som kan vara en möjlighet för före detta sjuka som inte klarar skiftjobb, outsourcas på många företag. Samma gäller receptioner och personalmatsalar.
• På allt fler stora industrier har förråden blivit ett slags självbetjäningsstationer, ungefär som på stormarknader där kunden själv scannar in varorna.
• Enskilda arbetsställen med lindrigare arbetsuppgifter läggs in i rotationssystem med flera olika stationer.

IAC-fabriken i Färgelanda hamnade, precis som andra underleverantörer till bilindustrin, i en tuff situation under krisen för några år sedan. Personal sades upp och en del av monteringen outsourcades. Företaget snabbade upp takten genom fyratimmarsleveranser till företag som Saab i Trollhättan.

På IAC finns ett avtal med företagshälsovården, rehabgrupper och en person på personalavdelningen som jobbar med rehabiliteringsfrågor. Det låter bra, men verkligheten ute i fabriken ser annorlunda ut. Det vet Tommy Bäckström, 51, och Matthias Larsson, 37.

Tommy Bäckström minns det stora personalmötet med platschefen. Han talade om att de skulle bygga upp ett A-lag, med bara de bästa spelarna.

Tommy hade svårt att sova på natten, han förstod vad det innebar. Men uppsägningen kom inte. I stället blev han inkallad till avdelningschefen som sa att han inte var kvalificerad för jobbet i elverkstan. Tommy som jobbat som produktionselektriker på IAC i 20 år.

Chefen ville att Tommy skulle arbetspröva på måleriet, avdelningen som var i störst behov av folk. Det var också platsen med sämsta tänkbara arbetsmiljö för Tommy som har en lång sjukdomshistoria efter en fallolycka på ett tidigare jobb.

Han försökte, men varje dag på måleriet slutade med att han var så dålig att han inte kom upp ur sängen dagen efter. För att slippa löneavdraget för karensdagen bad han om att schemaläggas på måleriet under fredagarna så att han kunde vila ut på lördagarna. Men det blev ett nej.

Efter ett par dagar orkade han inte mer. Axlarna och ryggen värkte. Våren 2010 blev han uppsagd efter en lång sjukskrivning. Det fanns inte så mycket att göra, 6-månadersgränsen i sjukreglerna närmade sig och då skulle han ändå prövas mot andra jobb.

Tommy saknar arbetet på elverkstan och sina arbetskamrater, trots att han gillar sitt nya jobb på Färgelanda IF. Han tror att han kunnat fortsätta som elektriker om han sluppit arbetsuppgifter som innebar klättring på höga robotar, ensamma jourer och tunga lyft.

Matthias Larsson tycker att rehabmötena på IAC var helt okej. Visst, de skulle underlätta jobbet för honom. Absolut, Matthias skulle slippa arbetsuppgifter som var svåra att utföra med hans skadade knä.

Men när han kom ner till produktionen igen var allting som vanligt. Ingen chef frågade hur han mådde, hur arbetet fungerade.

Ganska snart efter att han kommit tillbaka blev han sjukskriven igen. Inga vridrörelser, sa läkaren. Men jobbet var fullt med moment som var svåra att klara utan att vrida på knäet. Benet svullnade upp och ledde till en ny sjukskrivning.

Matthias har svårt att förstå hur företaget resonerar. Innan han opererades var han tjänstledig i fyra år för att plugga på högskolan till ingenjör. Men intresset är svalt, han tror inte ens att ledningen vet vad han pluggat.

Nu kör han en eldriven vagn och fyller på förråden vid de olika monteringsstationerna. Det är inte direkt ett jobb som kräver högskoleexamen, men han trivs. Det är bra stämning på avdelningen, bra arbetskamrater och, framför allt, en chef som bryr sig.

Tillbaka på Bilbolaget i Uddevalla träffar vi Lennart ”Löken” Johansson, 61. Han är i färd med att tvätta en splitterny Saab 9-5:a. Han sköljer bilen med en högtrycksspruta som låter som ett gammalt propellerflygplan. Sen schamponerar han in bilen och drar i gång den dånande sprutan igen.

Efter det väntar besiktning av en begagnad Opel Astra och några däckbyten. Jo, det är tur att Löken finns här, säger en arbetskamrat. ”Tänk om säljarna var tvungna att smutsa ned sina fingrar.”

Löken jobbar heltid nu, sedan Försäkringskassan drog in hans halva sjukpenning. Det fungerar någorlunda, säger han, men han är dödstrött på kvällarna.

Löken är ett slags alltiallo på Bilbolaget. Det har han varit sedan han anställdes i slutet på nittiotalet. För några år sedan började han få besvär av sin diabetes, högt blodtryck och en ständig kraftlöshet.

Det gäller att ta det lugnt, inte jäkta.

Löken gör en bra insats, säger företaget. Men de slipper betala en stor del av hans lön, eftersom Löken får lönebidrag från Arbetsförmedlingen. I annat fall hade det inte gått.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?