Industriarbetarnas tidning

Dömd på förhand

2 oktober, 2012

Försäkringskassans läkareAllting du säger kan vändas emot dig. Maries öppenhet fick ett högt pris. Hon är en av flera som gått miste om ersättning när Försäkringskassan vägrat att rätta till fel.

Rådgivarnas röst väger tungt vid beslut

  • Det har stor betydelse vad Försäkringskassans läkare skriver i sina utlåtanden. Enligt Försäkringskassans regler ska de endast vara rådgivande, men i praktiken följer handläggarna deras omdömen. Det visar bland annat en studie (2011:15) som Inspektionen för socialförsäkringen gjort.
  • I intervjuerna framgår det att handläggarna sällan lägger förslag till beslut som går emot de försäkringsmedicinska rådgivarnas (läkare som är anställda av kassan) omdöme. Även Riksrevisionen konstaterar i en aktgranskning att de försäkringsmedicinska rådgivarnas röst väger tungt när beslut ska fattas.
  • Dagens Arbetes reporter Anna De Lima Fagerlind har granskat en annan grupp av Försäkringskassans läkare, SLU-läkarna. Det är läkare som anlitas som konsulter och betalas per timme, i sjukpenning- och sjukersättnings-
    ärenden. Vi granskade samtliga akter i Stockholms län under 2011 där en SLU-läkare kopplats in. Av 148 avgjorda beslut följde kassan SLU-läkarens rekommendationer i 97 av fallen. I 7 gick man emot SLU-läkaren. I 44 fall var underlaget så bristfälligt att det inte gick att avgöra på vilka grunder beslutet fattats.

Hon minns inte så noga. Det såg ut som ett fint kontorsrum. Manpowers psykolog var en trevlig kvinna som lyssnade, verkligen lyssnade. Och hon ställde frågor om Maries bakgrund. Hur hade det varit när Marie växte upp? Hade hon syskon? Marie berättade. Det var inget konstigt med det. Marie är en öppen människa, och hon har inget att skämmas för.

I dag ångrar hon bittert att hon anförtrodde sig åt psykologen. Vi tassar förbi sovrummet där hennes man Micke tar igen sömnen efter ett långt nattskift på träfabriken. Marie pekar på plantorna i vardagsrumsfönstret. Hon viskar att de ska bytas ut mot små plastträd. Allt som kräver skötsel ska bort. Hon orkar ingenting längre. Hon kan inte bära en vattenkanna, hon kan inte hänga tvätt. Det tar en timme ungefär att plocka ur diskmaskinen och dammsuger hon måste hon ta ett rum per dag, något mer orkar hon inte. Smärtan mal i henne, dag som natt.

Vi sätter oss i den inglasade verandan. Marie skruvar på sig, försöker hitta ett bra läge för extrakuddarna bakom hennes rygg. Det gör ont i hela kroppen och hon har svårt att sova. Besvär som Försäkringskassans läkare kopplar ihop med Maries barndom.
Det började i slutet på 90-talet, berättar Marie. Hon hade jobbat som svetsare på en fabrik i tio år. Hon var enda kvinnan i ett arbetslag med män. En stor del av tiden stod hon böjd med en två kilos hjälm på huvudet och armarna lyfta. Smärtan i nacken kom smygande, sen blev det bara värre och värre. 1999, när Marie var långtidssjukskriven, lades fabriken ned.

Kassans handläggare uppmuntrade Marie. Du är smart, du har läshuvud, du borde omskola dig, sa hon. Marie läste in gymnasiet och sökte till lärarhögskolan. Det var ett lyft, början på ett nytt liv, trots att nacken fortsatte att värka.

Den första terminen gick som en dans. Marie, som var betydligt äldre än de flesta andra kurskamraterna, märkte att hon hade ett försprång eftersom hon själv haft barn i skolan. Men pendlarresorna till högskolan var långa, och timmarna då hon satt böjd över böcker frestade på nacken. Under föreläsningarna fick hon varva mellan att sitta, stå och gå för att orka med. Smärtan, som nu också spridit sig till resten av kroppen,  tog allt mer av hennes krafter.

En händelse fick henne att förstå att hon måste hoppa av. Det var under ett framträdande inför kurskamraterna.

– Benen och händerna skakade. Jag fick kramp i halsen, det kändes som om jag skulle kvävas. Alla mina krafter gick till att orka stå upprätt. Vad jag skulle berätta för klassen var totalt borta.

Marie drar upp axeln mot huvudet, grinar illa och gör samma sak på andra sidan.
– Det var ett sånt misslyckande, säger hon. Jag har aldrig tidigare varit så ledsen i mitt liv.

Marie sjönk ned i en depression som hon fortfarande kämpar med.
– Nackskadan gav mitt liv en annan, svårare vändning. Smärtan påverkar allt.

Därför har Marie krävt att hennes skada ska godkännas som arbetsskada och ge henne rätt till livränta. Det gäller inte bara nackskadan, utan också hennes depression och sociala isolering. Hon har inte klarat av att jobba eller plugga sedan hon hoppade av lärarhögskolan 2005. I dag får hon runt 10 000 kronor i månaden i ersättning från Försäkringskassan.

– Hade jag inte Micke skulle jag leva som en fattig människa, säger Marie. Jag är totalt beroende av honom. Jag ville bli en självständig kvinna som tjänar egna pengar.
Det var i samband med kravet på livränta som Försäkringskassans läkare fick upp ögonen för Manpowers utredning.

Marie böjer sig fram mot en tjock pärm som ligger på bordet. Hon bläddrar tills hon hittar det där papperet som hon helst inte tittar på. Ett tättskrivet blad, undertecknat av Försäkringskassans läkare.

– Jag kände mig så kränkt när jag läste papperet första gången. Totalt maktlös. Han hade inte ens träffat mig, bara plockat ut det värsta av det jag berättat om min uppväxt för Manpowers psykolog.

– Vad hade min barndom med arbetsskadan att göra? Och varför svartmålade han mig och mina närmaste på det där sättet?

Försäkringskassan skickade henne till Manpower för utredning av hennes arbetsförmåga. Hon hade inte kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi vad som skulle hända sen.

– Det är klart att allting som man varit med om påverkar oss hur vi blir, säger Marie. Min barndom har inte varit lätt, men det delar jag med många andra. Och jag har gått vidare. Jag hade ett bra liv som vuxen innan min nacke skadades.

– Jag kanske var blåögd. Men jag tänker inte så om andra, att det jag berättar kan vändas emot mig.

Nu vet hon bättre. Hennes ansökan om livränta har vandrat mellan Försäkringskassan och olika domstolar under flera års tid. LO-TCO Rättsskydd har hjälpt henne att överklaga.

Nackskadan är godkänd som arbetsskada, men depressionen och smärtan som finns i hela kroppen har fått nej. Huvudargumentet som kommer igen i kassans beslut och yttranden är Maries bakgrund, som blivit en ”riskfaktor” för hennes psykiska besvär. Det Marie berättade för Manpowers psykolog för fyra år sedan återkommer, hårddraget, kortfattat, i alla papper.

– Jag skulle vilja träffa den där läkaren som klippte ut de värsta bitarna ur min barndom, säger Marie. Fråga om han förstår hur det här drabbar mig. Han har nog ingen förmåga att vända, att tänka: om det hade varit jag, hur hade det varit?

Läkaren har två gånger tidigare prickats av Justitieombudsmannen, JO. Ändå arbetar han fortfarande för Försäkringskassan. Kritiken han fick i båda fallen gällde just att han uttryckt sig olämpligt och tagit med irrelevanta uppgifter i sina utlåtanden.
Vi tar en promenad runt huset som ligger i en backe. En å rinner precis utanför gräsmattan vid den nedre delen av huset. Längst ut flyter en vit svan, också den gjord av plast. Marie berättar att hon fått svanen av sina föräldrar, men hon valde ut den själv.

– Den var så fin, säger hon. Nu har Micke förankrat den i botten med ett snöre, så att den inte flyter i väg med strömmen.

Den guppar upp och ned i små rörelser, halsen rak och huvudet format i en ståtlig böjning. Som en symbol för värdighet, kanske drömmen om att få rätt.

Du kanske också vill läsa…

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

En rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Utredare: Förtydliga ”normalt förekommande arbete”

Begreppet normalt förekommande arbete har kritiserats för att vara vagt. Ändå kan det avgöra vem som får sjukpenning eller inte. Nu föreslås en lagändring som ska förtydliga begreppet.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

Välfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Den sanna berättelsen om en näthinneavlossning

Den sanna berättelsen om en näthinneavlossning

Efter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

Halkig väg till pengarna

Halkig väg till pengarna

Cyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

Lång kamp för ett erkännande

Lång kamp för ett erkännande

Företaget sa att det inte var deras fel att hon blev sjuk. Jaana Isaksson kämpade i tre år för att motbevisa dem.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.