Allt fler arbetsskadade hamnar hos Kronofogden
Publicerad 2025-12-15, 04:00 Uppdaterad 2026-03-19, 11:01
I regeringens jakt på fuskare kräver Försäkringskassan tillbaka miljarder. Men kraven från Försäkringskassan håller inte måttet.
Vid granskning upptäcks fel i sex av tio fall.
– Det finns stor risk för att enskilda blir felaktigt återbetalningsskyldiga, säger Sofie Cedstrand på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
De senaste åren har regeringen intensifierat jakten på bidragsbrottslingar och fuskare. Försäkringskassan fick år 2021 i uppdrag att minska felaktiga utbetalningar och kräva tillbaka mer pengar från privatpersoner.
År 2022 hade återkraven ökat med över en miljard, till drygt 2,5 miljarder kronor.
Samma år sjösattes en lagskärpning av regeringen Löfven. Den gjorde det enklare för Försäkringskassan att skicka obetalda skulder till Kronofogden.
Effekten blev enorm.
Rekordmånga utmätningar av Kronofogden: ”Jätteallvarligt”
Före lagändringen hamnade 2 000 personer per år hos Kronofogden på grund av skulder till Försäkringskassan. Nu är det i snitt 13 000 personer per år – en ökning med 550 procent.
Förra året gjorde Kronofogden rekordmånga utmätningar, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
– Att skulderna är högre hos Kronofogden visar att lagändringen fungerar som det var tänkt. En annan sida av det här är ju att det är jätteallvarligt att vi får in fler ärenden. Det drabbar individer, familjer och i slutändan samhället, säger han.
Samtidigt som antalet skuldsatta har ökat lavinartat, så har summan som staten får tillbaka inte ökat särskilt mycket sedan lagändringen. Med 5 procentenheter, enligt siffror från Kronofogden.
Det betyder att många skuldsatta inte kan betala. Davor Vuleta ser en risk med att fler människor nu kan fastna med skulder hos Kronofogden under lång tid.
– Ett återkrav kan bli droppen som får bägaren att rinna över och som gör att man blir långvarig i Kronofogdens register. Var femte som kommer hit är kvar hos oss i fem år, och cirka 90 000 har varit i Kronofogdens register i 20 år eller mer. De lever ofta i ett ekonomiskt och socialt utanförskap.
Försäkringskassan menar att de bara kräver tillbaka pengar när individen gjort fel, och därmed felaktigt fått bidrag. Men när återkraven granskas upptäcks omfattande brister.
2,53 miljarder…
...Kronor i felaktigt utbetald ersättning krävdes tillbaka av Försäkringskassan 2022.
Källa: Kronofogden, ISF, ESV
”Stora konsekvenser för den enskilde”
Dagens Arbete har skrivit om flera fall där Försäkringskassan drivit tillbaka pengar på felaktiga grunder. Även Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har hittat stora brister i återkraven. I nästan sex av tio återkravsärenden gällande föräldra- och sjukpenning finns minst en rättslig brist, visar myndighetens rapport från november 2025.
– Det är viktigt att återkraven håller hög rättslig kvalitet eftersom återkrav är mycket betungande och kan få stora konsekvenser för den enskilde, säger Sofie Cedstrand, projektansvarig chef för rapporten.
Kan Försäkringskassan skuldsätta folk som inte gjort fel?
– När det finns så många genomgående brister föreligger en stor risk för att felaktiga återkrav förekommer och att enskilda blir felaktigt återbetalningsskyldiga.
Juristbyrån LO-TCO Rättsskydd företräder arbetsskadade. Styrmir Olafsson, chef på byråns försäkringsrättsenhet, känner igen sig i bristerna som ISF rapporterat.
– Ju mer komplicerad försäkringsform, desto större är risken för brister. Men att sex av tio ärenden har minst en rättslig brist. Det är en väldigt allvarlig beskrivning av hur situationen ser ut i återkravsärendena, säger han.
Reglerna kring den försäkring som arbetsskadade kan få – livränta – är mycket komplicerade. Styrmir Olafsson menar att liknande brister finns där.
Är systemet med återkrav rättssäkert, såsom det fungerar i dag?
– ISF-rapporten visar på stora rättssäkerhetsbrister, så nej. För denna typ av ingripande beslut för den enskilde, som dessutom är lämnad utan juridisk hjälp, måste antalet rättsliga brister hållas så lågt det bara går för att ordningen ska kunna sägas vara rättssäker.
Enklare driva in skulder efter lagskärpning
En lagändring antogs i september 2022. Den gör det möjligt för myndigheter att skicka en obetald skuld direkt till Kronofogden för indrivning.
Innan lagändringen behövde myndigheten ansöka om betalningsföreläggande eller driva ärendet till allmän domstol.
Syftet med lagen är att göra det enklare för myndigheter att driva in skulder och därmed kamma hem felaktiga utbetalningar snabbare.
Källa: Riksdagen.se, isf.se
Ida Persson, Peter Schwartz