Industriarbetarnas tidning

Bankernas ansvarslösa lån drabbar Tranåsfabriken

16 maj, 2013

Skrivet av

ANALYS Den som tar ett lån på banken får finna sig i att kreditprövas. På längden och tvären. Frågan är vilken kreditprövning bankerna gjorde när de lånade ut 6 miljarder till GGP:s förra ägare. Nu sitter bankerna med skägget i brevlådan och ägandet i knät. Men tar de sitt ansvar?

Ansvarsfullt värdeskapande. Det låter det. 

Just de orden, ”ansvarsfullt värdeskapande”, vägleder en bank som Nordea när den satsar i företag.

I verkligheten kan satsningarna vara utslag av ansvarslös utlåning.

Som i sin tur leder till ett ägande utan ansvarstagande.

I Italien sitter gräsklipparkoncernen GGP:s ledning och ritar om företaget utan att bankerna tycks bry sig.

I Tranås har man all anledning att fråga sig vilken roll bankerna som ägare spelar just nu. Tranås är den stora förloraren när GGP-ledningen tillåts lägga sitt pussel.

Alltså:Först lånar bankerna ut för mycket pengar. Sedan tvingas de ta över ägandet av det företag man lånat ut för mycket till. Och sedan, när man sitter med ägandet i knät, vägrar man att kommunicera i sin roll som ägare. Ansvar?

Detta är den korta historien om GGP och bankerna:

Global Garden Products, där Stiga ingår, var länge ett hyfsat välskött företag.  2007 fick det brittiska riskkapitalbolaget 3i Investments korn på GGP.

3i ville köpa GGP.

Köpet blev dyrt för 3i. Prislappen hamnade på 6,7 miljarder kronor.

3i hade visserligen inga problem med att få ihop köpeskillingen. Man gjorde som riskkapitalister alltid gör: raggar pengar på kapitalmarknaden. Där stod dörrarna vidöppna.

Året var 2007.

Minns ni den tiden? Låga räntor, pengar och värdepapper som flödade fram och tillbaka i en global finansbubbla, frikostiga banker som tog risker som om världen tidigare aldrig hade varit med om just finansbubblor.

Bubblan sprack, som bekant, hösten 2008 och inte minst industriarbetarna fick betala ett mycket högt pris för äventyrligheterna i den finansiella ekonomin.

För 3i visade det sig att räntorna på de lån man tagit inte var något annat än en ryggsäck fylld med bly som bankerna hade hängt på dem. Bördan blev för tung att bära.

2010 gav 3i till slut upp sitt ägande av GGP och de som lånat ut pengarna fick mot sin vilja ta över gräsklipparkoncernen. 28 banker stod nu som ägare, däribland Nordea och SEB.

Det ansvarsfulla värdeskapandet, investeringarna, visade sig ha varit en ansvarslös kreditgivning – som i sin tur ledde till ett ägande utan ansvar.

Bankerna vill inte ens svara på frågor om sin roll som ägare. Istället hänvisar man till…banksekretessen. Som om det handlade om att snoka i konton.

Det är inte första gången som bankerna tiger om sitt ansvarstagande som ägare i en företagsaffär med många frågor.

För ett par år sedan flyttade kylskåpstillverkaren Dometic från Motala till USA. Dometics ledning gav sig själva mångmiljonbelopp i bonus för att gå i land med flytten, som underkänts av konsultrapporter.

I USA fanns nämligen ingen fabrik, bara en tom lagerlokal. I Motala fanns en väl fungerande verksamhet, spetskompetens och  lång erfarenhet bland de 400 anställda.

Nordea var en av delägarna till Dometic.

IF Metalls representant i Dometics bolagsstyrelse vädjade till Nordea att ta en plats i styrelsen för att ta – just det, ansvar.

Nordea sa nej. ”Inte vår policy”, sa man.  Dometic lade ner, maskinerna flyttade och den redan långa arbetslöshetskön i Motala blev ett snäpp ännu längre.

”Inte vår policy” sa Nordea.

Vad är egentligen policyn? Den som surfar in på bankernas hemsidor hamnar snart i hållbarhetspolicies som signalerar ”ansvarsfullt värdeskapande”

Hos Nordea kan man, på tal om ansvarslös utlåning, läsa att ”krediter är ett uppenbart område där banken verkligen kan göra skillnad och ta sitt samhällsansvar”.

Ansvar är ingen skitsak:

”Modern kapitalförvaltning handlar om att hantera aspekter och risker som rör ekonomi, miljö, socialt ansvar och ägarstyrning.”

Och vidare:

”Det handlar om att erbjuda långsiktiga resultat och lösningar för våra kunder och den värld vi lever i. Vi kallar detta för Avkastning med ansvar”.

SEB, styrt av Wallenbergarna som länge ansågs vara långsiktiga industrialister, vill inte vara sämre i sina utfästelser:  

”Vi vill stödja våra kunder, skapa värde för våra aktieägare och bidra till samhället i stort. För att kunna uppnå detta behöver vi samarbeta med kunder, medarbetare, investerare, leverantörer och andra viktiga intressenter i samhället. Vi vill vara öppna, transparenta och vi vill öka möjligheterna till öppen och ärlig dialog”.

I verkligheten och ingen annanstans testas som värdet av alla dessa hållbarhetspolicies.

Bankerna säger sig alltså vilja visa ansvar mot sina aktieägare, mot andra intressenter och mot samhället i stort.

Vad det innebär i fallet GGP och Stiga vet vi inte. Bankerna vill som sagt inte kommunicera i sin roll som ägare. Den öppna och ärliga dialogen når inte till Tranås.

Vad vi vet däremot är att bankerna i fallet GGP brottas med en gigantisk kreditförlust. 6,7 miljarder lånades ut – nu är värdet på bolaget nerskrivet till 2,4 miljarder kronor.

En kreditförlust på nästan 4 miljarder.

Samtidigt ska koncernens kassako – tillverkningen i Tranås – rivas upp mitt i högsäsongen och flyttas till en fabrik i Italien som länge lidit av uppbenbara produktivitetsproblem.

Hur den operationen påverkar värdet av företaget bör vara något som just nu plågar bankerna. Om de nu funderar på sin roll som ägare.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.