Ferbe: Grönt ljus för mer till enskilda grupper

AvtalDet är ok att ge högre lönepåslag till undersköterskor och lärare – om alla är överens om det, tycker IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. – Problemet är om alla ska ha mer än genomsnittet, säger han.

Att peka ut enskilda grupper som kan få extra påslag, är inget problem för Anders Ferbe och IF Metall. Men det förutsätter att det finns en samstämmighet över hela arbetsmarknaden. Annars hotar kaos och en återgång till 1980-talets förödande huggsexa, menar han.

–  Ska alla ta rygg på varandra och ha mer än snittet då fallerar modellen för lönebildningen. Och då blir det arbetarna i industrin – inte tjänstemännen och akademikerna – som får betala priset i form av ökad arbetslöshet.

Anders Ferbe deltog på måndagen i ett seminarium med Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström med om jämställda löner. Detta utifrån Tommy Öbergs och Anna Danielsson Öbergs nyutkomna bok ”Lönekamp med förhinder: om kvinnolöner i vård och verkstad”.

Boken färdigställdes precis innan genombrottet för de sifferlösa avtalen i årets avtalsrörelse.

Om två år kommer 900 000 löntagare att få förlita sig på enbart lokala löneförhandlingar sedan deras fackförbund – exempelvis Vision, SSR, Lärarnas Riksförbund och Läkarförbundet – nu gått med på att ta bort centralt avtalade löneökningar.

Anders Ferbe ville lyfta ett varningens finger för utbredningen av de sifferlösa avtalen. Inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Att gå själv till chefen och begära mer i lön utan något stöd i avtalet är knappast något gångbart verktyg för den som vill rätta till löneskillnader.

– Vi tror inte att ensam är stark.

Boken  ”Lönekamp med förhinder: om kvinnolöner i vård och verkstad” går på djupet om debatten löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Författarna har koncentrerat sig på IF Metall och Kommunal.

– Det är de största förbunden inom landsorgansationen och de står för olika uppfattningar i frågan om jämställda löner, säger Tommy Öberg.

Två saker stack ut när arbetet med boken var färdigt. Anna Danielsson Öberg:

– Vikten av lokala lönesystem. De arbetsplatser inom IF Metall som har lönesystem får i snitt 0,5-1 procent extra per år. Det saknades hos Kommunal.

Den andra faktorn som skilde de bägge förbunden var den lokala fackliga styrkan och öppenheten kring lönerna. 

– Det var påfallande hur IF Metall talade om den fackliga styrkan, om symbolstyrkan i mötesbeslut och att alla talade öppet om sina löner. Kommunals lokala företrädare gav istället en bild av ”säg inget högt, vi talar vid sidan av”.

Anders Ferbe betonade vikten av lokala lönesystem för mer jämställda löner.

– Vår erfarenhet är att  där vi kan bygga transparanta lönesystem där  ges möjlighet till lika behandling. Förutsatt att lönesättningen utgår från arbetets krav, utbildning och kvalifikationer. Där vet våra medlemmar hur de kan växa i lön..

– Där vågar jag påstå finns likartad lönesättning.

Men likväl tjänar ändå kvinnorna bara 94 procent av männen inom industrin.

– Det vi inte kommer åt, fortsatte Anders Ferbe, är att kvinnor ofta har andra kompetenser och mindre industriell erfarenhet. Det är därför vi betonar vikten av kompetensutveckling som ett av många medel för mer jämställda löner.

I synnerhet är detta viktigt just nu där industrin i hög grad återgår till mer sönderstyckade arbetsuppgifter i korta tidscykler.

– Risken är stor att kvinnor med liten industriell erfarenhet hamnar på just de jobben och de jobben är i regel de sämst avlönade.

Lönesystem, kompetensutveckling och en arbetsorganisation för bredare arbetsinnehåll – ”det är frågor vi jobbar med hela tiden och som är viktiga för jämställdeheten” sa Anders  Ferbe.

– Överhuvudtaget handlar det om många olika åtgärder. Det finns ingen snabb lösning, ingen ”quick fix”.

Där fick han också stöd av författarna och Annelie Nordström Kommunals förbundsorförande. Att utjämna tar tid.

Många har anklagat de mansdominerade industriförbunden för bristande vilja att villa lyfta kvinnolönerna. Anders Ferbe, med 70 000 kvinnliga medlemmar varav många lågavlönade, ville ta kål på bilden av IF Metall som ointresserat och viljelöst.

– Om det bara hängde på viljan så vore problemet redan löst. Då hade det räckt med ett klubbslag på en LO-kongress.

Tommy Öberg var inte riktigt säker på hur stark jämställdhetsviljan verkligen är hos förbunden. Mer jämställda löner får man inte i ett nafs, det krävs både långsiktighet och beslutsamhet, menar han.

– Det kanske tar fyra-fem avtalsrörelser och då kan man nå resultat. Kom ihåg att från 1968 till tidigt 80-tal minskade gapet mellan män och kvinnor med en procentenhet per år.

Anna Danielsson Öberg knöt an till det historiska perspektivet:

– Det är drygt 50 år sedan LO och arbetsgivarna avskaffade kvinnolönerna. Kanske dags att hitta på något nytt?

Harald Gatu