Inte lika lockande att flytta till låglöneländer

Att flytta tillverkningen till låglöneländer är inte längre lika viktigt för industrin. Stigande löner i Kina och skärpta krav på att snabbare ta fram nya produkter bäddar för produktion i Sverige.

– Det har skett en tillnyktring, säger Lars Bengtsson, professor i innovationsledning vid högskolan i Gävle och docent i industriell ekonomi vid KTH i Stockholm.

– Var jobben hamnar avgörs allt mindre av låga kostnader. Närhet till marknad och snabbhet blir allt viktigare för företagen.

I dagarna ger han ut boken Innovation eller kvartalskapitalism? Utmaningar för global svensk produktion som han har redigerat tillsammans med Johnny Lind, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Titeln anspelar på det dilemma många företag står inför. 

Å ena sidan satsa på satsningar i innovation – en förnyelse av produkter och produktionsprocesser och som stärker företaget på lång sikt. Å andra sidan beroendet av kapitalmarknaden – de som satsar pengar i företagen utkräver säkra och snabba vinster.

Här ligger problemet för många industriföretag: att både kunna driva ett långsiktigt innovationsarbete och samtidigt hantera kapitalmarkandens otålighet.

– Många företag försöker lösa det genom att lugna kapitalmarknaden och på så sätt skapa ett utrymme för innovation. ”Lita på oss, vi fixar det här”.

– Risken finns annars att kortsiktigheten dödar innovationsarbetet. Kapitalmarknaden vill ha säker och snabb avkastning. Den gillar inte det som är förknippat med genuin innovation: långsiktighet och risktagande. 

Det är också kapitalmarknadens – investerarnas– krav på snabba vinster som delvis drivit företagen att flytta allt mer produktion till lågkostnadsländer, enligt Lars Bengtsson.

– I jakten på snabb avkastning har kapitalmarknaden krävt av många företag att en viss del av tillverkningen ska finnas i lågkostnadsländer, oavsett om det har varit bra för företagen eller inte.

För åtta år sedan undersökte han och Johnny Lind tillsammans med Christian Berggren, professor i industriell organisation vid Linköpings universitet vad som drev svenska industriföretag att flytta produktionen till låglöneländer.

Då trodde man på snabba klipp om tillverkningen kunde ske till betydligt lägre löner.  Men många företag överskattade fördelarna – och underskattade svårigheterna.

– Av de företag som flyttat ut produktion före 2010 har de flesta tvingats flytta om produktionen efteråt.

Det gick inte som de trodde.

– Dels har de slagit ihop, konsolsiderat, sin produktion för att kunna utnyttja kapaciteten bättre. Dels har de flyttat utveckling och produktion närmare varandra.

Den här omlokaliseringen är en tydlig trend under senare år, enligt Bengtsson. Till viss del gynnar den Sverige.

Lars Bengtsson tycker sig kunna se en renässans för industriproduktion i Sverige. Och det har med att synen på produktion som en viktig del av innovationen att göra.

– Produktionskunnandet väger allt tyngre när företagen förnyar sig. Att kunna tillverka ses som en viktig strategisk tillgång.

– För företag som konkurrerar med avancerande varor och tjänster är produktionskompetensen väldigt viktig när man utvecklar produkterna.

Därför är det också viktigt med att det finns ”en kunskapsmässig och fysisk närhet mellan produktion och produktutveckling”, som han uttrycker det.

Den här trenden gynnar inte automatiskt tillverkning i Sverige. Att befinna sig nära stora, viktiga marknader på andra sidan jorden gör att en del av jobben också hamnar där.

Men att världens verkstadsgolv bara skulle finnas i det industriella kustbältet i Kina – det är överspelat.  De stigande lönerna i Kina har förändrat förutsättningarna.

Många företag har tvingats att tänka om. Det är inte längre lika lönsamt att transportera färdiga produkter från Kina till Europa.

Stigande löner i Kina tvingar företagen att mera noggrant titta på vad logistiken kostar – alltså kostnader för transporter, lagerhållning, hantering, orderbehandling, IT, dokumentation, planering osv.

Lars Bengtsson:

– Logistikkostnaderna väger allt tyngre. Och då är det inte lika fördelaktigt att flytta produktion till andra länder.

Han är hoppfull om framtiden för industriproduktionen i Sverige.

– Men då måste vi bättre utnyttja den forskning och utveckling som finns i landet.

Sverige tillhör toppländerna i världen när det gäller hur mycket vi satsar på forskning och utveckling i näringslivet.

– Vi tillhör världens mest innovativa länder. Vi är duktiga på innovationens första fas, själva forskningen och genreringen av nya idéer.  Men det blir inte många jobb eller många nya företag av det.

– Innovation handlar också om att ta hand om idéerna och omsätta dem i produktion av varor och tjänster. Och där är produktionskunnandet viktigt.

Därför måste produktionen lyftas fram i innovationsdebatten, tycker han.

– Jag blir lite bekymrad när jag ser regeringens innovationsstrategi och den inte ens nämner det som görs i de etablerade industriföretagen.

 – Man talar mycket om innovation, men kopplar inte ihop det med produktionskunnande och utveckling av industrin. Då missar man någonting viktigt.

 

Harald Gatu