Industriarbetarnas tidning

Uppgång med många frågetecken

15 augusti, 2013

Skrivet av

DA ANALYS Minns förra hösten. Rekordmånga varsel. Ett Europa på gränsen till sammanbrott. Och en diskussion om det fanns några pengar att hämta i avtalsrörelsen. Nu tycks Europa ha bottnat och från företagen hörs tillförsikt. Somliga nyrekryterar och ger en extraslant utöver avtalshöjningen.

Nu eller långsiktigt?

Så stod frågan förra hösten och en bit in på vintern när fack och arbetsgivare kivades om utrymmet för löneökningar.

Skulle man diskutera löneutrymmet utifrån det ekonomiska läget nu för tillfället? Eller göra en långsiktig bedömning?

För facket bjöd den dagsaktuella höstkonjunkturen knappast på några gratispoäng. Varslen ökade i snabb takt från september och ända in i advent. Tusen och åter tusentals varslades varje månad.

En ny djup kris, varnade arbetsgivarna. Nedgången är brant, sa de och argumenterade för ett treårsavtal där ett eventuellt löneutrymme bara kunde diskuteras lokalt, under fredsplikt.

När exempelvis Teknikarbetsgivarna lämnade över sitt bud strax före jul använde de ord som ”brant nedgång”, ”omfattande nerdragningar av personalstyrkan”, ”lång tidsperiod med mycket svag efterfrågan”. Även om krisen förväntades plana ut så befann sig svensk ekonomi i ”en svår situation med en utdragen lågkonjunktur som särskilt drabbar exportindustrin”.

Facket kontrade: en tuff nedgång, javisst – men långt ifrån katastrofen i samband med finanskrisen. Låt oss inte stirra oss blinda på dagsläget utan istället se långsiktigt utifrån världsmarknadens tillväxt och produktivitetsökningar, manade facket.

De senaste årens tvära svängningar i världsekonomin har fått facken att mer och mer betona långsiktigheten. Inte så att kraven är desamma i het högkonjunktur som i djup nedgång. Men att det alltid finns ett löneutrymme, mindre eller större.

Om detta kivades det rejält inför avtalsrörelsen.

I april var avtalsrörelsen över. Ett treårigt avtal värt 6,8 procent tecknades.

I juni, två månader senare kom Teknikföretagen med en konjunkturrapport, en summering av läget under årets andra kvarttal, när vinter gick mot vår. Så ock i ekonomin.  Domedagsformuleringarna var som bortblåsta: ”Ökade ordervolymer både på export och hemmamarknad innebär att nivån på produktionen inom teknikindustrin nu har draghjälp uppåt. Fler företag rapporterar också ett bättre kapacitetsutnyttjande vilket befäster bilden att den absoluta botten i konjunkturen har passerats.”

Det gick alltså uppåt igen. Från landet kommer nu spridda – men långt ifrån ovanliga – rapporter om att företag anställer och till och med betalar en extra slant utöver den centralt avtalade höjningen.

Det kan svänga fort i ekonomin. Kraften i både upp- och nedgångar har visat sig större på senare år än tidigare. Samtidigt har upp- och nedgångarna blivit allt svårare att förutse. I synnerhet som världsekonomin numera – med de nya växande ekonomierna i Asien, Latinamerika och Afrika – har flera kraftcentra som nödvändigtvis inte går i takt med varandra.

Därför kan ingen heller säga ”vad var det vi sa”. Ovissheten har ökat och minimerat skaran av efterkloka..

Gårdagens signaler om kraftigare uppgång i Tyskland och Frankrike, om stabilisering i Italien och Spanien – vad är de egentligen värda?

Tidigare i år påminde Financial Times ekonomiske kommentator Martin Wolf (Austerity in the Eurozone and the UK: Kill och cure, FT 23 maj) att de problemtyngda euro-ländernas ekonomi växte med hela 2 procent mellan krisåren 2009 och 2010. Det såg bra ut, då också.

Men sedan togs en rad åtstramningsbeslut första hälften av 2010. De besluten inte bara knäckte uppgången utan fick hela euron – och världsekonomin – i ny, oförutsägbar gungning.

Är det över nu då?

Knappast. Uppgången i Europa är både svag och skakig. Åtstramningspolitiken har, i Wolfs ögon och många med honom, motverkat sitt syfte. Han varnar alla de beslutsfattare som likt den amerikanske finansministern Andrew Mellon gav rådet till sin president i samband med depressionen i början av 1930-talet att ”likvidera arbetarna, likvidera börsen, likvidera bönderna, likvidera fast egendom” – det skulle rensa det ruttna ur ekonomin.

President Hoover tog intryck och det gick inget vidare, milt sagt.  

En skillnad nu mot då på 1930-talet, poängterar Martin Wolf i en annan artikel (Globalization in a time of transition, FT 16 juli) är att protektionismen inte slagit rot under finanskrisen. ”Den globala kapitalismen har ersatt den nationella kapitalismen”, skriver han. Vilket innebär att kapitalisterna idag inget har att tjäna på höga tullmurar ackompanjerade av nationalistisk retorik och militär upprustning.

En annan skillnad är att världshandeln inte har kollapsat, vilket den gjorde under 1930-talet. Investeringar över gränserna har fortsatt att öka. Fler länder har dragits in i världsekonomin. Globaliseringen tuffar på, tvärtemot mellankrigstidens protektionism. Öppna gränser och ökad handel gynnar inte minst små, exportberoende länder som Sverige.

Wolf – som i grunden är en marknadsliberal debattör  och som sjungit globaliserings lov under många år – pekar ut några allvarliga hot mot utvecklingen: den höga arbetslösheten, den låga tillväxten och de ökade inkomstskillnaderna.

Den ekonomiska krisen har rivit upp sår i samhället. Som i sin tur bäddar för politiska kriser.

Det europeiska dramat är långt ifrån över. De sociala och politiska följderna av finanskrisen och åtstramningspolitiken vet vi inget om.

Ekonomin kan ha bottnat och tagit ny, om än försiktig, fart. Men hur mycket biter uppgången på arbetslösheten som just nu räknar 26 miljoner EU-medborgare? Varav 19 miljoner bara i euro-området.

Arbetsgivarna i Sverige köpte arbetsfred för tre år. Det kostade dem 6,8 procent av lönesumman. Nu vet de vad de har att hålla sig till i en annars så svårtydbar och nyckfull omvärld.

 

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?