Ovisst läge: Detta kan hända med hemskickade Teslamekanikerna
Lockout, uppsägning eller status quo Detta säger lagen om Teslas skyldigheter
Publicerad 2013-09-16, 16:15 Uppdaterad 2015-02-09, 11:14
Högre löner och bättre produktivitetsutveckling än jämförbara länder. De senaste 15 åren har varit gynnsamma för både anställda och företag i Sverige, skriver Facken inom industrin. Teknikföretagen anser att delar av rapporten är direkt missvisande.
Facken inom Industrins rapport ”Globala arbetskraftskostnader” redovisar hur produktiviteten och lönekostnaderna har utvecklats sedan Industriavtalet för första gången tillämpades i en avtalsrörelse 1998.
Tillverkningsindustrin i Sverige har höjt sin produktivitet mest i Västeuropa de senaste 15 åren, skriver Facken inom Industrin i rapporten. Produktiviteten har ökat 5,5 procent per år, jämfört med västeuropasnittet på 2,6 procent.
– Svenska företag har varit bra på att organisera produktionen och man har tagit in ny teknik. Telekomsektorn är en stor del av svensk tillverkningsindustri och de har haft en kraftig produktivitetsökning under den första delen av perioden. Det drar också upp siffrorna, säger Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin.
Teknikföretagens chefekonom Anders Rune håller inte med om den positiva bild som målas upp i rapporten. För att jämföra produktiviteten mellan länderna har Facken inom Industrin använt sig av nationalräkenskaperna, alltså offentliga uppgifter och statistik som länder redovisar om sina ekonomiska transaktioner med omvärlden.
– De siffrorna är absolut inte tillförlitliga eller relevanta. När man presenterar en rapport måste man framför allt förhålla sig kritisk till informationen. När man som Facken inom industrin skriver att produktivitetsökningen är dubbelt så hög som i resten av Västeuropa så skulle det, om det var sant, innebära att svensk industri hade slagit ut allt runt omkring sig.
Svensk tillverkningsindustris produktivitetsutveckling har snarare gått i takt med omvärlden, menar Anders Rune, som också är kritisk till att telekom- och elektronikindustrins stora påverkan på utvecklingen inte särredovisas i rapporten.
Göran Nilsson på Facken inom industrin håller med om att telekomsektorn har påverkat siffrorna, men menar att man inte kan ta bort en hel bransch ur statistiken för att den har gått bra. Även om den räknas bort är Sveriges produktivitetsutveckling bra, säger han.
– Om det är fel i nationalräkenskaperna, vilka siffror ska vi då använda? Det är den statistik som finns.
När det gäller industrins arbetskraftskostnader är Teknikföretagen och Facken inom industrin mer samsynta. Enligt rapporten har svensk tillverkningsindustri haft kostnadsökningar på 2,3 procent per år, att jämföra med snittet i Västeuropa på 1,3 procent. Skillnaden beror både på att inflationen i Sverige har varit lägre och på att svenska löner har stigit snabbare.
Svenska industriarbetare har fått reallöneökningar eftersom inflationen är så låg: 1,3 procent i snitt de senaste 15 åren. Det är 0,7 procentenheter under riksbankens mål och det är ett problem, menar Anders Rune.
– Arbetsmarknadens parter sluter avtal om löneökningar med utgångspunkten att riksbanken ska klara inflationsmålet på 2 procent. Nu ser vi en risk att ha inflation på 0 procent, samtidigt som vi har tecknat avtal om löneökningar på 2 procent.
Det innebär att det inte finns någon inflation som mildrar företagens ökade arbetskraftskostnader. Att förhandla utifrån en lägre inflationstakt nästa gång anser dock Göran Nilsson inte är relevant.
– Att reallönerna stiger snabbare i Sverige beror på att inflationen varit lägre och att lönerna höjts mer. Men med högre produktivitet finns utrymme för en högre reallöneutveckling.