Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Foto: TT

De bollar uppsagda mellan företagen – drar in miljoner

Lernia, Antenn och Manpower tjänar pengar på att bolla runt arbetskraft mellan sina omställnings- och bemanningsföretag. En intern TSL-rapport som Dagens Arbete har tagit del av kallar upplägget ”tveksamt”.

Så många omställdes koncerninternt

För 24-månadersperioden 2011-09-01 – 2013-08-31 har Manpower, Adecco och Antenn omställt 798 personer från de egna koncernerna, fördelade så här:

  • Lernia – 426 deltagare
  • Manpower – 146 deltagare
  • Adecco – 126 deltagare
  • Antenn – 100 deltagare 

Källa TSL

Den ena delen av koncernen, bemanningsföretaget, säger upp, medan den andra delen, omställningsföretaget, sköter coachningen – som i sin tur leder till att den varslade efter kort tid går tillbaka till jobb på samma bemanningsföretag igen. Dagens Arbete har kommit över en intern rapport som visar att just så går det till i våra stora bemanningskoncerner. Mer om detta strax. Först måste vi förklara omställningsstödets bakgrund:

Det så kallade omställningsstödet från Trygghetsfonden TSL, går ut på att arbetare ska kunna få hjälp av en jobbcoach när företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och vi har granskat vad som hänt sedan dess. Vi har tidigare skrivit om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu kan vi också visa på ett nära samarbete mellan bemannings- och omställningsföretag.

Omställningsföretagen får 20 000 kronor ur TSL:s trygghetsfond för varje person som får omställningsstöd. Pengarna står arbetarna själva för. Privatanställda arbetare har nämligen avstått från en del av sin löneökning sedan fonden bildades, och det är de pengarna som betalar omställningen. Det handlar om stora belopp. Sammanlagt 3,68 miljarder kronor har betalats ut till olika omställningsföretag.

Flera omställningsföretag ingår i koncerner med bemanningsföretag. Den som blir varslad från ett bemanningsföretag kan alltså få coachning av ett företag som ägs av den egna arbetsgivaren. Och om bemanningsföretaget efter kort tid återanställer den varslade, har koncernen inkasserat 20 000 kronor utan någon större arbetsinsats.

I den interna TSL-rapport vi kommit över, kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar”. Man slår också fast att omställningsföretag som ägs av bemanningsföretag har ”en helt dominerande ställning avseende omställning inom bemanningsföretagen själva.” Alltså att det ofta är det egna omställningsföretaget som sköter jobbcoachandet när bemanningsföretaget säger upp.

Den interna rapporten beskriver att omställningsföretagen i genomsnitt jobbar under en kort tid med deltagarna, och att den största delen av deltagarna går tillbaka och jobbar i samma bemanningsföretag som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning ”torde innebära att just detta marknadssegment är mycket lönsamt för dessa leverantörer”, skriver TSL.

TSL visar i rapporten vad som hände med 408 personer som omställdes från Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpowers bemanningsföretag: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. Man skriver också att de flesta gick tillbaka på en visstidsanställning kortare än sex månader.

Som exempel: Du är anställd på Lernias bemanningsföretag och jobbar som inhyrd på en fabrik. Fabrikens ägare ser tecken på lågkonjunktur och vill minska arbetsstyrkan. Han säger upp avtalet om dig med Lernia, och Lernia i sin tur säger upp dig på grund av arbetsbrist. Då kopplas Lernias omställningsföretag in för att coacha dig till nytt jobb. Men efter bara några veckor anställs du av Lernia igen. Du får en visstid på tre månader, kanske för att åter igen jobba på den fabrik som tidigare hyrde in dig. Då har Lernia fått 20 000 kronor ur omställningsfonden, och kan samtidigt visa att omställningsföretaget gjorde ett bra jobb. I statistiken redovisas nämligen att du omställts till ”nytt jobb”.

Just Lernia sticker ut som det företag med högst andel egen omställning. Enligt de uppgifter Dagens Arbete har fått från TSL-kontoret, har Lernia omställt 426 personer inom den egna koncernen under de senaste två åren (fram till den sista augusti i år). Det betyder att Lernia på två år fått in 8,5 miljoner kronor, på att omställa från den egna koncernen.

Enligt den interna rapporten är också Lernias omställningsföretag det vars ”koncerninterna” deltagare var kortast tid i omställning. I snitt har deltagarna som återanställts varit mindre än två månader i omställning, innan de är tillbaka på ett jobb på bemanningsföretaget.

TSL skriver i rapporten att upplägget är ”tveksamt rent principiellt. TSL-systemet tillåter inte att en juridisk person får omställa sig själv. Det ter sig rimligt att denna regel också borde gälla koncernförhållanden.”

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse den 26 november. Med hänvisning till det vill få av de ansvariga lämna kommentarer. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning, är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Även Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, ser problem med upplägget.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

När ett företag säger upp är det facket och företaget tillsammans, som ska välja vilket omställningsföretag som kopplas in. Vi har talat med en av dem som fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag. Även om omställningsföretaget är ett annat så känns det ju inte så.

Lernias vd:s kommentarer till Dagens Arbetes frågor: 
”Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete”.

Här finns hela citatet ur den hemliga TSL-rapporten.

Läs mer:

Anna Tiberg och Jeanette Herulf

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

6

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.