Industriarbetarnas tidning

De bollar uppsagda mellan företagen – drar in miljoner

21 november, 2013

Skrivet av Anna Tiberg och Jeanette Herulf

Lernia, Antenn och Manpower tjänar pengar på att bolla runt arbetskraft mellan sina omställnings- och bemanningsföretag. En intern TSL-rapport som Dagens Arbete har tagit del av kallar upplägget ”tveksamt”.

Så många omställdes koncerninternt

För 24-månadersperioden 2011-09-01 – 2013-08-31 har Manpower, Adecco och Antenn omställt 798 personer från de egna koncernerna, fördelade så här:

  • Lernia – 426 deltagare
  • Manpower – 146 deltagare
  • Adecco – 126 deltagare
  • Antenn – 100 deltagare 

Källa TSL

Den ena delen av koncernen, bemanningsföretaget, säger upp, medan den andra delen, omställningsföretaget, sköter coachningen – som i sin tur leder till att den varslade efter kort tid går tillbaka till jobb på samma bemanningsföretag igen. Dagens Arbete har kommit över en intern rapport som visar att just så går det till i våra stora bemanningskoncerner. Mer om detta strax. Först måste vi förklara omställningsstödets bakgrund:

Det så kallade omställningsstödet från Trygghetsfonden TSL, går ut på att arbetare ska kunna få hjälp av en jobbcoach när företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och vi har granskat vad som hänt sedan dess. Vi har tidigare skrivit om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu kan vi också visa på ett nära samarbete mellan bemannings- och omställningsföretag.

Omställningsföretagen får 20 000 kronor ur TSL:s trygghetsfond för varje person som får omställningsstöd. Pengarna står arbetarna själva för. Privatanställda arbetare har nämligen avstått från en del av sin löneökning sedan fonden bildades, och det är de pengarna som betalar omställningen. Det handlar om stora belopp. Sammanlagt 3,68 miljarder kronor har betalats ut till olika omställningsföretag.

Flera omställningsföretag ingår i koncerner med bemanningsföretag. Den som blir varslad från ett bemanningsföretag kan alltså få coachning av ett företag som ägs av den egna arbetsgivaren. Och om bemanningsföretaget efter kort tid återanställer den varslade, har koncernen inkasserat 20 000 kronor utan någon större arbetsinsats.

I den interna TSL-rapport vi kommit över, kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar”. Man slår också fast att omställningsföretag som ägs av bemanningsföretag har ”en helt dominerande ställning avseende omställning inom bemanningsföretagen själva.” Alltså att det ofta är det egna omställningsföretaget som sköter jobbcoachandet när bemanningsföretaget säger upp.

Den interna rapporten beskriver att omställningsföretagen i genomsnitt jobbar under en kort tid med deltagarna, och att den största delen av deltagarna går tillbaka och jobbar i samma bemanningsföretag som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning ”torde innebära att just detta marknadssegment är mycket lönsamt för dessa leverantörer”, skriver TSL.

TSL visar i rapporten vad som hände med 408 personer som omställdes från Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpowers bemanningsföretag: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. Man skriver också att de flesta gick tillbaka på en visstidsanställning kortare än sex månader.

Som exempel: Du är anställd på Lernias bemanningsföretag och jobbar som inhyrd på en fabrik. Fabrikens ägare ser tecken på lågkonjunktur och vill minska arbetsstyrkan. Han säger upp avtalet om dig med Lernia, och Lernia i sin tur säger upp dig på grund av arbetsbrist. Då kopplas Lernias omställningsföretag in för att coacha dig till nytt jobb. Men efter bara några veckor anställs du av Lernia igen. Du får en visstid på tre månader, kanske för att åter igen jobba på den fabrik som tidigare hyrde in dig. Då har Lernia fått 20 000 kronor ur omställningsfonden, och kan samtidigt visa att omställningsföretaget gjorde ett bra jobb. I statistiken redovisas nämligen att du omställts till ”nytt jobb”.

Just Lernia sticker ut som det företag med högst andel egen omställning. Enligt de uppgifter Dagens Arbete har fått från TSL-kontoret, har Lernia omställt 426 personer inom den egna koncernen under de senaste två åren (fram till den sista augusti i år). Det betyder att Lernia på två år fått in 8,5 miljoner kronor, på att omställa från den egna koncernen.

Enligt den interna rapporten är också Lernias omställningsföretag det vars ”koncerninterna” deltagare var kortast tid i omställning. I snitt har deltagarna som återanställts varit mindre än två månader i omställning, innan de är tillbaka på ett jobb på bemanningsföretaget.

TSL skriver i rapporten att upplägget är ”tveksamt rent principiellt. TSL-systemet tillåter inte att en juridisk person får omställa sig själv. Det ter sig rimligt att denna regel också borde gälla koncernförhållanden.”

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse den 26 november. Med hänvisning till det vill få av de ansvariga lämna kommentarer. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning, är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Även Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, ser problem med upplägget.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

När ett företag säger upp är det facket och företaget tillsammans, som ska välja vilket omställningsföretag som kopplas in. Vi har talat med en av dem som fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag. Även om omställningsföretaget är ett annat så känns det ju inte så.

Lernias vd:s kommentarer till Dagens Arbetes frågor: 
”Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete”.

Här finns hela citatet ur den hemliga TSL-rapporten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.