”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Foto: TT

De bollar uppsagda mellan företagen – drar in miljoner

Lernia, Antenn och Manpower tjänar pengar på att bolla runt arbetskraft mellan sina omställnings- och bemanningsföretag. En intern TSL-rapport som Dagens Arbete har tagit del av kallar upplägget ”tveksamt”.

Så många omställdes koncerninternt

För 24-månadersperioden 2011-09-01 – 2013-08-31 har Manpower, Adecco och Antenn omställt 798 personer från de egna koncernerna, fördelade så här:

  • Lernia – 426 deltagare
  • Manpower – 146 deltagare
  • Adecco – 126 deltagare
  • Antenn – 100 deltagare 

Källa TSL

Den ena delen av koncernen, bemanningsföretaget, säger upp, medan den andra delen, omställningsföretaget, sköter coachningen – som i sin tur leder till att den varslade efter kort tid går tillbaka till jobb på samma bemanningsföretag igen. Dagens Arbete har kommit över en intern rapport som visar att just så går det till i våra stora bemanningskoncerner. Mer om detta strax. Först måste vi förklara omställningsstödets bakgrund:

Det så kallade omställningsstödet från Trygghetsfonden TSL, går ut på att arbetare ska kunna få hjälp av en jobbcoach när företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och vi har granskat vad som hänt sedan dess. Vi har tidigare skrivit om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu kan vi också visa på ett nära samarbete mellan bemannings- och omställningsföretag.

Omställningsföretagen får 20 000 kronor ur TSL:s trygghetsfond för varje person som får omställningsstöd. Pengarna står arbetarna själva för. Privatanställda arbetare har nämligen avstått från en del av sin löneökning sedan fonden bildades, och det är de pengarna som betalar omställningen. Det handlar om stora belopp. Sammanlagt 3,68 miljarder kronor har betalats ut till olika omställningsföretag.

Flera omställningsföretag ingår i koncerner med bemanningsföretag. Den som blir varslad från ett bemanningsföretag kan alltså få coachning av ett företag som ägs av den egna arbetsgivaren. Och om bemanningsföretaget efter kort tid återanställer den varslade, har koncernen inkasserat 20 000 kronor utan någon större arbetsinsats.

I den interna TSL-rapport vi kommit över, kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar”. Man slår också fast att omställningsföretag som ägs av bemanningsföretag har ”en helt dominerande ställning avseende omställning inom bemanningsföretagen själva.” Alltså att det ofta är det egna omställningsföretaget som sköter jobbcoachandet när bemanningsföretaget säger upp.

Den interna rapporten beskriver att omställningsföretagen i genomsnitt jobbar under en kort tid med deltagarna, och att den största delen av deltagarna går tillbaka och jobbar i samma bemanningsföretag som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning ”torde innebära att just detta marknadssegment är mycket lönsamt för dessa leverantörer”, skriver TSL.

TSL visar i rapporten vad som hände med 408 personer som omställdes från Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpowers bemanningsföretag: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. Man skriver också att de flesta gick tillbaka på en visstidsanställning kortare än sex månader.

Som exempel: Du är anställd på Lernias bemanningsföretag och jobbar som inhyrd på en fabrik. Fabrikens ägare ser tecken på lågkonjunktur och vill minska arbetsstyrkan. Han säger upp avtalet om dig med Lernia, och Lernia i sin tur säger upp dig på grund av arbetsbrist. Då kopplas Lernias omställningsföretag in för att coacha dig till nytt jobb. Men efter bara några veckor anställs du av Lernia igen. Du får en visstid på tre månader, kanske för att åter igen jobba på den fabrik som tidigare hyrde in dig. Då har Lernia fått 20 000 kronor ur omställningsfonden, och kan samtidigt visa att omställningsföretaget gjorde ett bra jobb. I statistiken redovisas nämligen att du omställts till ”nytt jobb”.

Just Lernia sticker ut som det företag med högst andel egen omställning. Enligt de uppgifter Dagens Arbete har fått från TSL-kontoret, har Lernia omställt 426 personer inom den egna koncernen under de senaste två åren (fram till den sista augusti i år). Det betyder att Lernia på två år fått in 8,5 miljoner kronor, på att omställa från den egna koncernen.

Enligt den interna rapporten är också Lernias omställningsföretag det vars ”koncerninterna” deltagare var kortast tid i omställning. I snitt har deltagarna som återanställts varit mindre än två månader i omställning, innan de är tillbaka på ett jobb på bemanningsföretaget.

TSL skriver i rapporten att upplägget är ”tveksamt rent principiellt. TSL-systemet tillåter inte att en juridisk person får omställa sig själv. Det ter sig rimligt att denna regel också borde gälla koncernförhållanden.”

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse den 26 november. Med hänvisning till det vill få av de ansvariga lämna kommentarer. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning, är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Även Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, ser problem med upplägget.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

När ett företag säger upp är det facket och företaget tillsammans, som ska välja vilket omställningsföretag som kopplas in. Vi har talat med en av dem som fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag. Även om omställningsföretaget är ett annat så känns det ju inte så.

Lernias vd:s kommentarer till Dagens Arbetes frågor: 
”Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete”.

Här finns hela citatet ur den hemliga TSL-rapporten.

Läs mer:

Anna Tiberg och Jeanette Herulf

Läs mer från Dagens Arbete:

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.