”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Foto: TT

De bollar uppsagda mellan företagen – drar in miljoner

Lernia, Antenn och Manpower tjänar pengar på att bolla runt arbetskraft mellan sina omställnings- och bemanningsföretag. En intern TSL-rapport som Dagens Arbete har tagit del av kallar upplägget ”tveksamt”.

Så många omställdes koncerninternt

För 24-månadersperioden 2011-09-01 – 2013-08-31 har Manpower, Adecco och Antenn omställt 798 personer från de egna koncernerna, fördelade så här:

  • Lernia – 426 deltagare
  • Manpower – 146 deltagare
  • Adecco – 126 deltagare
  • Antenn – 100 deltagare 

Källa TSL

Den ena delen av koncernen, bemanningsföretaget, säger upp, medan den andra delen, omställningsföretaget, sköter coachningen – som i sin tur leder till att den varslade efter kort tid går tillbaka till jobb på samma bemanningsföretag igen. Dagens Arbete har kommit över en intern rapport som visar att just så går det till i våra stora bemanningskoncerner. Mer om detta strax. Först måste vi förklara omställningsstödets bakgrund:

Det så kallade omställningsstödet från Trygghetsfonden TSL, går ut på att arbetare ska kunna få hjälp av en jobbcoach när företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och vi har granskat vad som hänt sedan dess. Vi har tidigare skrivit om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu kan vi också visa på ett nära samarbete mellan bemannings- och omställningsföretag.

Omställningsföretagen får 20 000 kronor ur TSL:s trygghetsfond för varje person som får omställningsstöd. Pengarna står arbetarna själva för. Privatanställda arbetare har nämligen avstått från en del av sin löneökning sedan fonden bildades, och det är de pengarna som betalar omställningen. Det handlar om stora belopp. Sammanlagt 3,68 miljarder kronor har betalats ut till olika omställningsföretag.

Flera omställningsföretag ingår i koncerner med bemanningsföretag. Den som blir varslad från ett bemanningsföretag kan alltså få coachning av ett företag som ägs av den egna arbetsgivaren. Och om bemanningsföretaget efter kort tid återanställer den varslade, har koncernen inkasserat 20 000 kronor utan någon större arbetsinsats.

I den interna TSL-rapport vi kommit över, kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar”. Man slår också fast att omställningsföretag som ägs av bemanningsföretag har ”en helt dominerande ställning avseende omställning inom bemanningsföretagen själva.” Alltså att det ofta är det egna omställningsföretaget som sköter jobbcoachandet när bemanningsföretaget säger upp.

Den interna rapporten beskriver att omställningsföretagen i genomsnitt jobbar under en kort tid med deltagarna, och att den största delen av deltagarna går tillbaka och jobbar i samma bemanningsföretag som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning ”torde innebära att just detta marknadssegment är mycket lönsamt för dessa leverantörer”, skriver TSL.

TSL visar i rapporten vad som hände med 408 personer som omställdes från Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpowers bemanningsföretag: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. Man skriver också att de flesta gick tillbaka på en visstidsanställning kortare än sex månader.

Som exempel: Du är anställd på Lernias bemanningsföretag och jobbar som inhyrd på en fabrik. Fabrikens ägare ser tecken på lågkonjunktur och vill minska arbetsstyrkan. Han säger upp avtalet om dig med Lernia, och Lernia i sin tur säger upp dig på grund av arbetsbrist. Då kopplas Lernias omställningsföretag in för att coacha dig till nytt jobb. Men efter bara några veckor anställs du av Lernia igen. Du får en visstid på tre månader, kanske för att åter igen jobba på den fabrik som tidigare hyrde in dig. Då har Lernia fått 20 000 kronor ur omställningsfonden, och kan samtidigt visa att omställningsföretaget gjorde ett bra jobb. I statistiken redovisas nämligen att du omställts till ”nytt jobb”.

Just Lernia sticker ut som det företag med högst andel egen omställning. Enligt de uppgifter Dagens Arbete har fått från TSL-kontoret, har Lernia omställt 426 personer inom den egna koncernen under de senaste två åren (fram till den sista augusti i år). Det betyder att Lernia på två år fått in 8,5 miljoner kronor, på att omställa från den egna koncernen.

Enligt den interna rapporten är också Lernias omställningsföretag det vars ”koncerninterna” deltagare var kortast tid i omställning. I snitt har deltagarna som återanställts varit mindre än två månader i omställning, innan de är tillbaka på ett jobb på bemanningsföretaget.

TSL skriver i rapporten att upplägget är ”tveksamt rent principiellt. TSL-systemet tillåter inte att en juridisk person får omställa sig själv. Det ter sig rimligt att denna regel också borde gälla koncernförhållanden.”

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse den 26 november. Med hänvisning till det vill få av de ansvariga lämna kommentarer. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning, är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Även Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, ser problem med upplägget.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

När ett företag säger upp är det facket och företaget tillsammans, som ska välja vilket omställningsföretag som kopplas in. Vi har talat med en av dem som fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag. Även om omställningsföretaget är ett annat så känns det ju inte så.

Lernias vd:s kommentarer till Dagens Arbetes frågor: 
”Vårt uppdrag bygger på att vi hittar vägen mot ett nytt arbete”.

Här finns hela citatet ur den hemliga TSL-rapporten.

Läs mer:

Anna Tiberg och Jeanette Herulf

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en "tredje väg" – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

1

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

1

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Avtal 2020

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

2

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

1

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.