Industriarbetarnas tidning

Tryckeriernas momskarusell drabbar kunderna

27 februari, 2014

Skrivet av

Svenska tryckerier har fått tillbaka totalt 2,9 miljarder kronor i moms. De behöll pengarna, som enligt Skatteverket borde betalats vidare till deras kunder. Nu krävs kunderna på pengarna i stället.

Så funkar momsen:

  • Ett företag som säljer något till en kund lägger på moms på fakturan.
  • Kunden betalar momsen till företaget, som sedan betalar in den till Skatteverket.
  • Är även kunden ett företag får det tillbaka momsen från Skatteverket.
  • Så långt är momsen ett nollsummespel. Momsen ska varken vara en intäkt eller en kostnad för företagen.
  • Det är först i slutet av kedjan, när en konsument, förening eller företag som inte är ”momspliktig” köper en vara eller tjänst, som momsen som läggs på varans pris i slutändan betalas.
  • Domstolen anser att tryckerierna som fått tillbaka moms skulle ha hanterat momsen spegelvänt: Alltså skickat en minusfaktura på momsen till kunden, som i sin tur skulle ha betalat in den till Skatteverket.

När momsen på tidningar och böcker sänktes från 25 till 6 procent 2004 ansåg Skatteverket att momssatsen för trycket av produkterna skulle ligga kvar på 25 procent. En EU-dom från 2010 ändrade på det. Även momsen på tryckkostnaden skulle vara 6 procent.

Ett stort antal tryckerier har krävt att få tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket, som hittills har betalat tillbaka 2,9 miljarder kronor till tryckerierna.

Nu landar notan i stället hos tryckeriernas kunder: Tidnings- och bokförlag. Skatteverket har hittills krävt tillbaka 1,6 miljarder kronor.

Två domar i högsta förvaltningsdomstolen slår fast att tryckerierna borde ha betalat tillbaka momsen till kunden som i sin tur skulle ha betalat tillbaka den till Skatteverket. Momsen är nämligen ett nollsummespel för företag. Det är i slutändan kunden som köper tidningen eller boken som betalar momsen.

Gårdagens domar går inte att överklaga och nu befarar branscherna att både förlag och tryckerier kommer att drabbas.

– Det här är otroligt tråkigt. Vi kommer ha förlag som inte klarar av att betala, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.

Enligt Kerstin Neld innebär domen att deras medlemmar kommer att tvingas begära tillbaka pengar från tryckerierna, som i sin tur kan ha svårt att betala så här långt i efterhand.

– Jag är kritisk till tryckerierna som har begärt tillbaka momsen. Det säger ju sunt förnuft att de inte kan behålla pengarna utan borde ha skickat en kreditnota till kunden, som i sin tur skulle ha betalat in momsen till Skatteverket.

När EU-domen kom ska tryckeribranschen ha fått råd från konsulter om att begära tillbaka momsen, och samtidigt fått informationen att de kunde behålla pengarna. Råd som nu visar sig vara felaktiga.

– Jag tror verkligen inte att tryckerierna väntade sig att det här skulle ske, säger Kerstin Neld.

Grafiska Företagens Förbund, den grafiska branschens organisation, vill inte lämna någon ytterligare kommentar än den som ligger på hemsidan, där de skriver att både kunder och tryckerier riskerar att drabbas av oförutsedda kostnader. Organisationen har aldrig agerat som rådgivare för sina medlemmar i momsfrågan.

Det förlag som drabbas av gårdagens domar är Aller Media, som nu måste betala in 11,5 miljoner i moms som tryckerier har fått tillbaka från Skatteverket. Ett av tryckerierna gick senare ihop med Aller Media och därifrån kan förlaget inte begära några pengar tillbaka. Från det andra, externa tryckeriet, kommer Aller Media nu försöka få tillbaka pengarna, säger ekonomidirektör Jerry Hed.

– Vi är bara toppen på isberget. Väldigt många medieföretag kommer att drabbas. Vi är ett stort förlag som klarar att hantera det här, men för många mindre blir det tuffare.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.