Ovisst läge: Detta kan hända med hemskickade Teslamekanikerna
Lockout, uppsägning eller status quo Detta säger lagen om Teslas skyldigheter
Publicerad 2014-02-12, 07:07 Uppdaterad 2015-02-09, 11:13
Ett misslyckande och ett arv från tiden då ingen ifrågasatte vitsen med facket. Så förklarar fackförbunden GS och IF Metall att många inte ser någon anledning att gå med.– Det är vårt ansvar att förklara meningen med att organisera sig, säger Erik Georgii på GS.
Källa: LO-rapporten ”Facklig anslutning 2012
För dyrt, missnöje och ointresse. Det är de vanligaste svaren LO fått när de undersökt varför folk inte går med i facket. Totalt var femte person svarade också att de klarar sig bättre själva eller att de inte kan se nyttan med att vara med.
När anställda på Brand Factory i Farsta Strand räknade upp argument de fått för att de skulle gå med i facket nämnde de försäkringar och rabatt på bensin. Det räcker inte för att de ska betala medlemsavgift, tyckte de. Ett personligt besök från facket fick däremot flera stycken att skriva in sig som medlemmar.
Marie Nilsson, chef på IF Metalls organisations- och studieenhet, tror att facken delvis har gått i fällan att informera om medlemsförmåner, som är enklare att förklara, än att prata om den svenska arbetsmarknadsmodellen och hur kollektivavtal fungerar.
– Vi har pratat om vad vi erbjuder individen, men vi har glömt bort det kollektiva. Att vi gemensamt kan teckna avtal är den stora saken.
Att det är så svårt att hitta argument för att gå med i facket har också ett historiskt arv, tror Erik Georgii, andre vice ordförande och organisationsansvarig på fackförbundet GS.
– Förr gick alla med i facket. I dag kräver vi i större utsträckning argument för allting. Vi är vana att få säljande argument.
Så länge inga argument krävdes för att skriva in medlemmar i facket var det heller ingen som lärde sig varför de var med.
Trots att både GS och IF Metall har relativt hög organisationsgrad – drygt 80 respektive runt 78 procent – kan de inte luta sig tillbaka.
– Nej, vi kan inte nöja oss med det. Vi måste organisera så många som möjligt. Sjunker organisationsgraden måste vi ta ut en högre medlemsavgift och då lämnar fler förbundet. Vi måste ligga i framkant och se till att vi har en positiv spiral, säger Erik Georgii.
För IF Metalls del ser organisationsgraden väldigt olika ut i olika branscher. Vissa är väldigt väl organiserade, medan andra har en mindre andel medlemmar.
– Det finns ju någon slags gräns när arbetsgivarna ifrågasätter om vi kan företräda de anställda i avtalsförhandlingarna. Det här påverkar hela arbetsmarknaden, säger Marie Nilsson.
Båda förbunden har bestämt sig för att satsa på att få fler att gå med, men framför allt på att fler ska förstå vitsen med ett medlemskap. För GS handlar det bland annat om att ta kontakt med medlemmar som vill gå ur fack eller a-kassa samt att satsa extra på arbetsplatsbesök där få är medlemmar.
Högst organisationsgrad av alla fackförbund har Pappers med 98 procent. Förbundets förbundssekreterare Bengt Sjöholm menar att det beror på att facket är närvarande på alla arbetsplatser.
– Varje fabrik är en avdelning i facket. Alla våra medlemmar känner någon som är förtroendevald och alla vet vem som är deras ordförande. Alla som kommer nya får också en introduktion av facket.
År Arbetare Tjänstemän Samtliga
2005 80 79 79
2006 79 77 78
2007 76 75 75
2008 72 72 72
2009 71 72 71
2010 71 73 72
2011 69 73 71
2012 68 73 71
Källa: LO-rapporten ”Facklig anslutning 2012”