Industriarbetarnas tidning

”Det är något allvarligt fel med systemet”

17 mars, 2014

Skrivet av

Sömnlösa nätter och tömda sparkonton. De anställda som ville ta över konkursade JMS i Helsingborg känner sig motarbetade av både sin förre chef och konkursförvaltaren. ”De hade bestämt sig för att vi skulle bort”, säger Bassam Mahmoud, produktionschef.

Detta har hänt

  • Fredag 12 juli 2013. Stefan Mannfalks 
begäran om konkurs registreras.
  • Måndag 15 juli. Intresserade köpare hör av sig.
  • Onsdag 17 juli. Ola Sellert meddelar tillsynsmyndigheten att Stefan Mannfalk har visat intresse för Vellinge. Han uppger att Helsingborgsenheten ”kan vara mer svårhanterlig”.
  • Måndag 29 juli. Utan att ha annonserats ut överlåts Vellingetryckerierna till den förre ägaren Stefan Mannfalk.
  • Tisdag 30 juli. Verksamheten i Helsingborg annonseras ut men de flesta kunder har lämnat tryckeriet.
  • Fredag 9 augusti. Ola Sellert lägger ner produktionen i Helsingborg.
Vad är en konkurs?
  • Ett bolag eller en person som inte kan betala sina skulder, och inte kommer att kunna göra det under en längre tid, kan försättas 
i konkurs. Alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulder. Innan dess ska konkurskostnaderna, bland annat förvaltar-
arvodet, betalas.
  • När ett företag går i konkurs, och de anställda inte får ut sin lön, står staten för lönerna genom den så kallade lönegarantin.
  • Efter att ett bolags konkurs har avslutats har bolaget upphört att existera och kan därmed inte krävas på betalning.
Så går det till
  • Ägaren eller fordringsägare kan ansöka om att ett företag ska försättas i konkurs.
  • Tingsrätten fattar beslut om konkurser och tillsätter en konkursförvaltare.
  • Konkursförvaltaren tar hand om och säljer egendomen. Pengarna används i första hand för att betala konkursförvaltaren och sedan delas resten av pengarna ut i en viss bestämd ordning till dem som har fordringar på konkursboet.
  • Kronofogden är tillsynsmyndighet i konkurser.

Källa: Svenska Dagbladet och Kronofogden

Trädgården i Pålsjö slottspark stod i full grönska, solen sken och Bassam Mahmoud såg ut över sina forna arbetskamrater. I det ögonblicket kände han sig stolt. Lokalen var kanske ovanlig, men den enda han kunnat komma på som var stor nog. De skulle kunna genomföra sin bolagsstämma. Mot alla odds.

På gräsmattan stod Susanna och Louay, Stefan, Micke, Olle och de andra. Folk som tillsammans ville rädda sin arbetsplats, det konkursade tryckeriet JMS Mediasystem i Helsingborg. De kände varandra väl. De var en grupp människor som förlorat sina jobb och de skulle försöka göra något. Något som många ansåg dödsdömt.

Vi förflyttar oss fyra veckor tillbaka i tiden. Då hade gänget i parken fortfarande sina arbeten kvar. När de gick till mötet i den stora kontorslokalen hade de redan kunnat läsa på internet vad saken gällde – att företaget gått i konkurs. Konkursförvaltaren hette Ola Sellert. I lokalen fanns också JMS dåvarande ägare, Stefan Mannfalk. Det var han själv som begärt konkursen. Personalen fick veta att driften av de tryckerier som ingick i bolaget, det stora i Helsingborg och de två mindre i Vellinge, från och med nu togs över av Ola Sellert.

Många kände vanmakt där inne i kontorsrummet. Oro. Sorg över allt som varit och att det inte kunde fortsätta. Men där och då gav också Bassam Mahmoud och Mats Dyberg varandra en blick. De hade jobbat länge ihop. Bassam som produktionschef och Mats som teknikansvarig. De kunde se vad den andre tänkte: ”Vi kan driva tryckeriet vidare.”

Vilka andra ville vara med? Tryckaren Stefan Johansson och projektledaren Lasse Lundberg anslöt snabbt. De fyra bildade arbetsgrupp. Sen gick listan runt bland de anställda i Helsingborg. Minst 20 000 kronor skulle man satsa, eller mer. Vissa kunde inte. Andra behövde fundera. Sparpengarna kanske aldrig kom igen.

– Man tänkte efter innan man skrev på, säger Micke Knutsson, tryckare.

– Men sen … jag brinner ju för detta. Och att vara med som ägare, det får en att känna sig mer delaktig i hela alltet. En för alla, alla för en.

Andra var snabba, som Susanna Möller på bokbinderiet:

– Jag tvekade inte en sekund, det var inget att tänka på. Man gillar ju sin arbetsplats.

Konkursförvaltningen hade meddelat att man i första hand skulle försöka sälja tryckerierna tillsammans. Om ingen köpare dök upp kunde verksamheten styckas. Huvuduppgiften var att dra in så mycket pengar att de som hade krav på JMS fick sina räkningar betalda.

Till sist var de 36 personer som skrivit på listan, fem tjänstemän och 31 från golvet. Med så många finansiärer borde köpet kunna genomföras.

Men banken, som hade verkat intresserad från början, sa plötsligt nej. Samma dag nåddes gruppen av beskedet att Helsingborgs största kund, den de hade tänkt sig som ryggrad i verksamheten, hade träffat ett avtal med ett annat tryckeri. Då var Bassam för första gången redo att ge upp. Helsingborgs viktigaste tillgång var trots allt kunderna. Nu var alla borta.

Villaliv ger framtidstro i Helsingborg

När han samma dag stötte på en kompis i mataffären var han missmodig. De kom att tala om att kompisen för några år sedan erbjudits att köpa en butik. ”Jag hade chansen men tog den inte, och fan vad jag ångrar det nu”, sa han.

”Ett tecken”, tänkte Bassam.

Så de samlade ihop sig i slottsparken. Pålsjö slott med anor från medeltiden hade bland mycket annat varit högkvarter vid slaget om Helsingborg år 1710 och Bassam Mahmoud gick dit med en insikt. Bank på bank hade sagt nej. De var för många, ägarstrukturen för otydlig. De fyra i arbetsgruppen skulle behöva bilda ledning och ta på sig risken att gå i personlig konkurs.

Bolaget Printagon Graphics var bildat. De kontaktade en ny bank. Den nappade. De slöt avtal om hyra av sina gamla lokaler och en stor press, allt ägt av tryckerikoncernen Aller. De informerade kunderna och tidningarna att nu var det dags, gänget från JMS var redo att starta om. Dagens Arbete skrev om nyheten, och Sydsvenska Dagbladet. Då kom nästa dråpslag.

Konkursförvaltaren Ola Sellert hotade med att kräva skadestånd. I ett brev menade han att nyheten ”tolkats på ett felaktigt sätt”. Intressenter hade frågat om den planerade auktionen av egendom ställts in. Framför allt var det tidningarnas rubriker Sellert pekade på: ”Anställda tar över JMS” och ”Anställda tar över tryckeri”.

Dessutom hade han fått veta att Printagon meddelat gamla kunder att de var på gång: ”Kundregister utgör företagshemlighet som ni inte har rätt att förfoga över. Konkursboet förbehåller sig därmed rätten att återkomma med skadeståndsanspråk …”

Anställda tar över gamla JMS

Bassam Mahmoud var mållös. Trodde Ola att de satte rubrik åt tidningarna? Och hört av sig till kunderna hade ju alla aktörer på marknaden redan gjort, för att inte tala om förre ägaren Stefan Mannfalk. Inte blev det bättre av att Mannfalk själv, som kom förbi i Helsingborg, verkade ha full koll på Sellerts göranden.

”Ni har fått ett brev från Ola”, sa den forne chefen.

”Hur vet du det? Är det du som har skrivit det eller?”

Så gick konversationen enligt Bassam Mahmoud. Stefan Mannfalk själv minns annorlunda. Han tror att det var Bassam som tog upp brevet först. Och här kommer vi till ett känsligt kapitel i slaget om Helsingborg: Kritiken mot hur konkursen har hanterats. Kritik som kort uttryckt handlar om att konkursförvaltaren Ola Sellert, som ska vara oberoende, har låtit sig styras av den tidigare ägaren Stefan Mannfalk.

Gruppen i Helsingborg fick veta att det var Mannfalk själv som valt Ola Sellert till konkursförvaltare. Det lät märkligt att den som försätter sig själv i konkurs får välja vem som ska få kontroll över tillgångarna. Men allt var enligt lagen, fick de veta.

Och enligt Ola Sellert gjorde Stefan Mannfalk snabbt klart att han ville köpa tillbaka verksamheten i Vellinge. Lokalerna där ägde han redan i ett annat bolag, Mannfalk Invest. Enligt Sellert förklarade Mannfalk också att han inte var villig att hyra ut till någon annan än sig själv. Reglerna säger att verksamhet ska annonseras ut innan den säljs tillbaka till den gamla ägaren. Men Ola Sellert bestämde sig för att utnyttja en paragraf om särskilda omständigheter. Stefan Mannfalk fick alltså snabbt köpa Vellingeverksamheterna, utan anbudsförfarande. Argumentet var att Sellert ville rädda kunder, och eftersom Mannfalk vägrade hyra ut sina lokaler tyckte sig förvaltaren inte ha mycket till val.

Vid den här tiden drevs verksamheten i Helsingborg av konkursförvaltningen, som meddelade via e-post att Stefan Mannfalk ”även fortsättningsvis” skulle hjälpa till att samordna och planera driften. Före konkursen hade Helsingborgsenheten skött sig mer eller mindre själv. Nu skulle Mannfalk hållas underrättad om ”hur produktionen fortskrider”, trots att han blivit ägare till en konkurrerande verksamhet. Enligt gänget i Helsingborg innebar det i praktiken att Stefan Mannfalk fortsatte att styra verksamheten, och de anser att han gjorde det med målet att stötta Vellinge, och stänga Helsingborg. Ola Sellert och Stefan Mannfalk ser annorlunda på saken. Deras versioner kan du läsa på nästa uppslag.

Kritiken kommer också från andra håll. Vi har talat med flera intressenter som berättar att de hörde av sig till Sellert omedelbart efter konkursbeskedet. Enligt Ola Sellert gick det att lägga bud i konkursens inledningsskede, men ingen av dem som hörde av sig hade de finansiella musklerna.

– Det är rent skitsnack, säger Peter Rydje, vice vd för Exaktaprinting i Malmö.

– Jag företräder ett av de större tryckerierna i Sverige. Nog hade vi kunnat få fram pengar. Jag tog kontakt och berättade att jag ville ha alla uppgifter för att kunna lägga ett bud. Då fick jag svaret att detta var en komplex verksamhet och att det skulle ta tid, tre eller fyra veckor. Det var alltså helt omöjligt för mig att lägga ett bud, jag fick ingen som helst information. Nio, tio dagar senare får jag veta att han har sålt tillbaka till den gamla ägaren. Hur kan det komma sig att det som var så svårt att reda ut åt mig gick så snabbt att sälja till någon annan?

När det gällde Vellinge bedömde Ola Sellert att försäljningen måste gå snabbt, annars försvann kunderna. När det kom till Helsingborg fanns inte samma brådska. Vi har pratat med spekulanter som direkt hörde av sig med intresse för just Helsingborgstryckeriet.

– Han skulle skicka information men när den aldrig kom tappade jag intresset, säger en.

Något av det första en konkursförvaltare ska göra för att säkra tillgångar i ett konkursbo, är att inventera verksamheten. Inventeringen är viktig också just för att kunna serva intressenter. För Ola Sellert tog det nära två veckor att få till en inventering av varulagret i Helsingborg. Helsingborgsgruppens konsult, Ulf Carlsson, tycker att hanteringen saknar motstycke.

– Jag har jobbat i 37 år som kvalificerad revisor men aldrig varit med om ett så märkligt agerande av en konkursförvaltare. Att vänta nästan två veckor med en inventering av varulagret under pågående produktion är uppseendeväckande. Dessutom har Ola Sellert tagit väldigt lätt på alla vittnesmål om att utrustning försvunnit från Helsingborg.

När vi väl fick komma in i lokalerna var allt tömt – till och med färgen ur färgtankarna. Det kan man bara skratta åt.

Redan två veckor innan konkursen försvann maskiner och utrustning från Helsingborg enligt flera personer som jobbade i lokalerna.

– Det måste vara något allvarligt fel med det konkurssystem vi har, säger Bassam Mahmoud en kulen vinterdag i Helsingborg.

Han tycker att systemet bäddar för missbruk.

– Om vi hade fått bättre förutsättningar och inte motarbetats av konkursförvaltningen, då hade vi kunnat komma i gång tidigare, och då kanske kunderna funnits kvar i Helsingborg.

Han ser trött ut. Vi har haft regelbunden kontakt sedan beskedet i juli, och sedan dess har han jobbat oavbrutet med att försöka förverkliga den idé han och Mats Dyberg fick samma dag.

– Produktionen stängdes efter en månad och sedan var vi portade. Vi ville vara med och bjuda på förbrukningsmaterialet, men när vi väl fick komma in i lokalerna var allt tömt – till och med färgen ur färgtankarna. Det kan man bara skratta åt.

Trots allt lyckades Printagon starta. Och i samma stund de satte i gång pressen i eget namn trängde sig verkligheten åter på. De fick snabbt en del mindre jobb men behövde mer för att ha en chans på sikt. Många var intresserade men ingen vågade gå först. Bassam Mahmoud tänkte på alla de arbetskamrater som satsat vad de sparat, kanske i åratal. Ansvaret tärde.

Den kulna dagen i Helsingborg sitter ledningsgruppen i samma gamla kontorsrum. De talar om sömnlösa nätter och tömda sparkonton.

De säger att läget var rejält ansträngt när Bassam Mahmoud en morgon öppnade brevlådan, plockade upp tidningen Villaliv och tänkte: ”Dem kan man ringa.”

Villaliv visade sig ha en upplaga på över två miljoner med åtta nummer om året, och trycktes i Litauen. Ägarna hade själva varit med om att starta upp tidningen för några år sedan, och enligt marknadschefen var just det en orsak till att man vågade chansa på ett så pass nystartat företag: ”Vi vet hur viktigt det är att få de där första strategiskt viktiga kunderna.”

Den här veckan går Printagon treskift i både tryckeriet och binderiet. Femton personer av de 36 har kunnat visstidsanställas.

Många av de andra kommer och går, tar en kaffe, delar minnen och hoppas: snart får vi jobb.

Printagon har fått framtidstro och andrum, säger Lasse Lundberg i kontorsrummet. Om det kan fortsätta på samma sätt är målet nått. Alla 36 ska anställas om de vill, och kanske ännu fler av de gamla arbetskamraterna.

– Vi måste inte tjäna en massa pengar. Ingen här har engagerat sig av vinstintresse, tillägger han.

– Vi vill bara trivas och ha det bra på jobbet.

Fotnot: Den stora kund som lämnade Helsingborgstryckeriet, och som nämns i texten, var Dagens Arbete. Tidningen trycks nu på V-tab i Vimmerby.

Konkursförvaltaren Ola Sellerts svarar på kritiken: 

Ola Sellert: Jag hade gjort samma sak igen

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.