Industriarbetarnas tidning

”Många tjänar mycket på att utnyttja folk”

22 maj, 2014

Skrivet av VILLE HENRIK-KLEMENS

Skogsarbetare från andra länder behövs under säsongerna, men oseriösa arbetsgivare hotar villkoren i hela skogsbranschen. Det anser skogvårdsföretagaren Jonas Strandberg.

– Det råder lite nybyggaranda bland entreprenörer i skogsbranschen, många har kunnat tjäna väldigt mycket pengar på kort tid genom att utnyttja folk och inte betala ordentliga löner, säger Jonas Strandberg.

För något år sedan anställde han ett antal arbetare från Litauen via en kontaktperson som skickar personal till många skogsvårdsföretag i Sverige. När han berättade att han ville betala enligt kollektivavtalet gav kontaktpersonen honom rådet att inte ”skämma bort” sina anställda:

– Han rådde mig att se till att de inte hade kontakter med utomstående, allra minst facket, och låta dem jobba för 60 kronor i timmen, 10 timmar om dagen, 7 dagar i veckan. Men ingen orkar jobba så mycket utan att vila, skogsarbete kräver återhämtning för att orka med, säger Jonas Strandberg.

Anledningen till att han fick rådet att betala mindre tror Jonas Strandberg var rädsla för att ryktet skulle spridas och att arbetarna skulle börja kräva mer betalt även hos andra svenska arbetsgivare. 

De senaste säsongerna har Jonas Strandberg i stället anställt arbetare från Rumänien. Totalt är det fjorton anställda som brukar komma upp på våren och sedan åka hem igen när snön börjar falla. Han  betalar sina anställdas fackföreningsavgift ovanpå lönen, även under lågsäsongen då de inte jobbar.

– Att de anställda har koll på sina rättigheter är en trygghet också för mig, jag vill att de ska kunna vända sig till någon annan än mig om de får problem och då är det viktigt att de är med i facket, säger han.

Enligt Jonas Strandberg är skillnaden att de flesta av de utländska arbetarna inte har full koll på sina rättigheter, vilket gör det lätt för företagen att fuska med till exempel övertidsersättning och garantilön. 

– Svensk arbetsmarknad är anpassad till att folk känner till vad de har för rättigheter och skyldigheter. Men folk som kommer från andra länder har inte dessa kunskaper utan litar på vad arbetsgivaren säger. Då är det självklart att det finns de som utnyttjar det, och betalar för lite, säger han.

Jonas Strandberg har tidigare efterlyst ett tydligare ansvarstagande från uppdragsgivarna, de stora skogsbolagen, till exempel genom att de ställer krav på att alla som jobbar under dem ska ha fått information om sina rättigheter i lagar och kollektivavtal. 

– Uppdragsgivarna ställer ju krav på att man ska ha viss yrkeskunskap, då borde det gå att ställa krav på att de ska ha fått tillräckligt med information om sina rättigheter i lagar och avtal också.

– Samtidigt inser jag att uppdragsgivarna anlitar entreprenörer just för att slippa en del av detta ansvar, säger han.

Katarina Novák, vd på arbetsgivarorganisationen SLA, tror inte på denna modell. 

– Det är inte rimligt att ställa ett sådant krav i affärsavtal. En köpare av en entreprenad ska inte bestämma hur en entreprenör ska hantera sina anställda, säger Katarina Novák.

Katarina Novák pekar i stället på att de företag som är certifierade av FCS är skyldiga att förvissa sig om att de tillämpar innehållet i kollektivavtalet.

Men certifieringsföretagens kontroll räcker inte, tycker Jonas Strandberg. 

– Som arbetsgivare får man formulär där man själv ska fylla i om man har kollektivavtal, men de kontrollerar inte alltid om det stämmer och än mer sällan om det faktiskt efterlevs. De enda som gör det i dag är facket, säger han.

– Man kan inte lita blint på arbetsgivarnas goda vilja, om alla människor i Sverige skulle sköta sig efter lagar och regler så skulle ju ingen polis eller skatteverk behöva finnas heller.  

Enligt Jonas Strandberg har hans tidigare arbetsgivarförening SLA försvårat för facket att kunna kontrollera att kollektivavtalen följs, bland annat genom att komma ut till arbetsplatser och tala med anställda. I protest mot detta gick han för två år sedan ur föreningen.

– Man kan fråga sig varför, vad är de rädda för? Har man rent mjöl i påsen borde väl inte det här vara några problem, säger han. 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.