”Många tjänar mycket på att utnyttja folk”

Skogsarbetare från andra länder behövs under säsongerna, men oseriösa arbetsgivare hotar villkoren i hela skogsbranschen. Det anser skogvårdsföretagaren Jonas Strandberg.

– Det råder lite nybyggaranda bland entreprenörer i skogsbranschen, många har kunnat tjäna väldigt mycket pengar på kort tid genom att utnyttja folk och inte betala ordentliga löner, säger Jonas Strandberg.

För något år sedan anställde han ett antal arbetare från Litauen via en kontaktperson som skickar personal till många skogsvårdsföretag i Sverige. När han berättade att han ville betala enligt kollektivavtalet gav kontaktpersonen honom rådet att inte ”skämma bort” sina anställda:

– Han rådde mig att se till att de inte hade kontakter med utomstående, allra minst facket, och låta dem jobba för 60 kronor i timmen, 10 timmar om dagen, 7 dagar i veckan. Men ingen orkar jobba så mycket utan att vila, skogsarbete kräver återhämtning för att orka med, säger Jonas Strandberg.

Anledningen till att han fick rådet att betala mindre tror Jonas Strandberg var rädsla för att ryktet skulle spridas och att arbetarna skulle börja kräva mer betalt även hos andra svenska arbetsgivare. 

De senaste säsongerna har Jonas Strandberg i stället anställt arbetare från Rumänien. Totalt är det fjorton anställda som brukar komma upp på våren och sedan åka hem igen när snön börjar falla. Han  betalar sina anställdas fackföreningsavgift ovanpå lönen, även under lågsäsongen då de inte jobbar.

– Att de anställda har koll på sina rättigheter är en trygghet också för mig, jag vill att de ska kunna vända sig till någon annan än mig om de får problem och då är det viktigt att de är med i facket, säger han.

Enligt Jonas Strandberg är skillnaden att de flesta av de utländska arbetarna inte har full koll på sina rättigheter, vilket gör det lätt för företagen att fuska med till exempel övertidsersättning och garantilön. 

– Svensk arbetsmarknad är anpassad till att folk känner till vad de har för rättigheter och skyldigheter. Men folk som kommer från andra länder har inte dessa kunskaper utan litar på vad arbetsgivaren säger. Då är det självklart att det finns de som utnyttjar det, och betalar för lite, säger han.

Jonas Strandberg har tidigare efterlyst ett tydligare ansvarstagande från uppdragsgivarna, de stora skogsbolagen, till exempel genom att de ställer krav på att alla som jobbar under dem ska ha fått information om sina rättigheter i lagar och kollektivavtal. 

– Uppdragsgivarna ställer ju krav på att man ska ha viss yrkeskunskap, då borde det gå att ställa krav på att de ska ha fått tillräckligt med information om sina rättigheter i lagar och avtal också.

– Samtidigt inser jag att uppdragsgivarna anlitar entreprenörer just för att slippa en del av detta ansvar, säger han.

Katarina Novák, vd på arbetsgivarorganisationen SLA, tror inte på denna modell. 

– Det är inte rimligt att ställa ett sådant krav i affärsavtal. En köpare av en entreprenad ska inte bestämma hur en entreprenör ska hantera sina anställda, säger Katarina Novák.

Katarina Novák pekar i stället på att de företag som är certifierade av FCS är skyldiga att förvissa sig om att de tillämpar innehållet i kollektivavtalet.

Men certifieringsföretagens kontroll räcker inte, tycker Jonas Strandberg. 

– Som arbetsgivare får man formulär där man själv ska fylla i om man har kollektivavtal, men de kontrollerar inte alltid om det stämmer och än mer sällan om det faktiskt efterlevs. De enda som gör det i dag är facket, säger han.

– Man kan inte lita blint på arbetsgivarnas goda vilja, om alla människor i Sverige skulle sköta sig efter lagar och regler så skulle ju ingen polis eller skatteverk behöva finnas heller.  

Enligt Jonas Strandberg har hans tidigare arbetsgivarförening SLA försvårat för facket att kunna kontrollera att kollektivavtalen följs, bland annat genom att komma ut till arbetsplatser och tala med anställda. I protest mot detta gick han för två år sedan ur föreningen.

– Man kan fråga sig varför, vad är de rädda för? Har man rent mjöl i påsen borde väl inte det här vara några problem, säger han. 

VILLE HENRIK-KLEMENS