Industriarbetarnas tidning

Wallenbergarnas långa farväl till industrin

14 maj, 2014

Skrivet av

ANALYSDramatiken kring Scania och Astra Zeneca kastar åter ljuset på Wallenberg som industriella ägare. De släppte Scania men kämpar nu för att Astra Zeneca ska stå kvar på egna ben.

Den 14 april 1999. Bolagsstämma i Wallenbergarnas investmentbolag Investor. 

Flera tusen besökare samlas för att ta del av den tidens mest uppslitande företagsaffärer som – precis som nu – berörde lastbilstillverkningen och läkemedelproduktionen i Södertälje.

Scania hade just varit på väg in i Volvo men övertagandet hade stött på patrull från EU som sa nej till sammanslagningen. Affären hade dessutom rivit upp sår inom Wallenbergarnas inre krets där Scaniachefen Leif Östling gjorde vildsint motstånd mot fusionen.

Detta var fusionernas och uppköpens gyllene tid. Det fanns pengar och den som hade tillräckligt mycket pengar köpte på sig konkurrenter och därmed nya marknader. Inte minst inom läkemedelindustrin. Svenska staten sålde sitt Pharmacia till amerikanska jätten Pfizer och kvar i Sverige blev ingenting.

Samtidigt funderade Wallenbergs läkemedelsbolag Astra på att gå ihop med brittiska Zeneca och flytta huvudkontoret till London.

Att gå ihop med andra aktörer flytta huvudkotor utomlands var inget nytt för Wallenbergarna.

Något år innan hade Stora Kopparbergs gamla anrika huvudkontor i Falun tömts på det mesta. Både pärmar och chefer hamnade i Helsingfors i och med fusionen med finska statliga Enso.

I samma veva hade Ericsson just inlett sin outsourcing-strategi för att ”vandra uppåt i värdekedjan”. Vilket innebar nedlagda fabriker runt om i Sverige eller försäljning till amerikanska kontraktstillverkare som i sin tur snart kom att flytta tillverkningen till lågkostnadsländer.

I Norrköping, Stockholm, Visby, Östersund, Karlskrona, Katrineholm och Linköping gapade Ericssons fabrikslokaler tomma.

Samtidigt hade ett annat Wallenberg-företag, Electrolux, under Michael Treschows ledning påbörjat marschen ut ur Västeuropa. 25 fabriker och 12 000 jobb rycktes bort med det uttalade syftet att höja vinstmarginalen. Första offret blev diskmaskinfabriken i Alingsås. I Västervik och Motala känner man till fortsättningen.

På den vägen var det just denna 14 april 1999 när en ny Marcus Wallenberg steg fram i rampljuset. ”Tidigare hade denne junior verkat blyg och lite hämmad. Nu uppträdde han som ny tillsatt VD i talarstolen”, skriver Ronald Fagerfjäll i boken Företagarnas århundrade.

När unge Wallenberg tog ordet signalerade han en ny tid. ”Han angav med fast stämma bolagets nya tillväxtområden: hälsovård, utbildning och IT”.

Ordet industri nämndes inte.

Att Scania vid den tidpunkten var och fortfarande är världens mest lönsamma lastbilsföretag tycktes inte spela någon roll. Lastbilar kunde någon annan göra. Femton år senare ägs Scania till 90,6 procent av Volkswagen.  

Medan Wallenbergarna vid millennieskiftet fokuserade allt mer på ”hälsovård, utbildning och IT” kom huvudkontoren och därmed kontrollen över tunga industrigrenar som skogen, läkemedlen och kraftöverföringen att hamna utomlands. Wallenbergarnas inflytande över Stora Enso, Astra Zeneca och ABB är idag minimalt.

Marcus Wallenbergs tal hölls i en tid när det talades om den nya ekonomin. Med ständigt låg inflation och ständig tillväxt på nya marknader i en värld som knöts samman av nätverk sammanflätade av det nya Internet. I den nya ekonomin tillmättes industrin ingen större betydelse.

Men det var också en miljö där Wallenbergs starka maktposition förändrats under de gångna decennierna. Ägarmakten hade minskat som en följd av den nya fondkapitalismens framväxt.

Med skattesubventionerat pensionssparande hade fondbolag och andra institutioner fått tillgång till spararnas pengar – först i USA från mitten av 1970-talet och något senare i Europa.

Institutionerna handlade med valutor, aktier, obligationer, olika sorters derivat och hedgefonder. Pengar växte snabbt och med de nya aktörerna förändrades spelplanen för en gammal ägarfamilj som Wallenberg och dess investmentbolag Investor.

Trängda av institutionernas framfart kom Wallenbergarna mer och mer att spela rollen av maktmäklare åt institutionerna  samtidigt som Investor själv talade mer och mer om ”att slå index på börsen”. Signalen var: mindre långsiktighet och mer kortsiktighet.

Den plan som Investor spelade på kan sägas rymma fyra olika sorts ägare:

  • Passiva, kortsiktiga ägare: typ fonder.
  • Aktiva, kortsiktiga ägare: rikskapitalister.
  • Passiva, långsiktiga ägare: försäkringsbolag.
  • Aktiva, långsiktiga ägare: typ Investor.

Vad som hände under 90-talet var att Investor rörde sig från att vara aktiva och långsiktiga till att bli mer aktiva men kortsiktiga. Därav talet om ”att slå index”. Och därför gled man också in i rollen att bli mer av maktmäklare åt institutionerna, åt fonderna.

Därför var det också logiskt att minska sitt ägande och sin kontroll över exempelvis industriföretag som ABB och SKF. Därför fick besluten över skogen fattas i Helsingfors. Och därför minskade intresset för Scania, trots att vinsterna rullade in.

Länge var Wallenbergarna socialdemokratins och arbetarrörelsens favoritkapitalister.

Såväl Wallenbergarnas som socialdemokratins definitiva genombrott sammanföll i tiden, i efterföljden av det stökiga 1920-talet.

Deflationskrisen i början på 1920-talet skakade inte bara om det politiska landskapet utan även det industriella. Många företag, högt belånade under första världskrigets inflationsår, dukade under när priser föll och räntor steg.

Kruegerkraschen innebar ännu ett skalv som ytterligare förändrade det industriella och finansiella landskapet. En stor del av den kapsejsade industrin hamnade i två stora banksfärer, Handelsbanken och Enskilda banken. Den senare Wallenbergarnas bank. Samma år bildade Per Albin Hansson den första socialdemokratiska regeringen.

När folkhemmet skulle byggas fanns Wallenbergarnas företag på plats. Rationaliserade, finansiellt sanerade och startklara. Asea spelade en central roll när landet på allvar elektrifierades under 1930-talet, Scania blev ledande inom buss- och lastbilstillverkning och Astra förvandlades från en enkel tillverkare till ett forskningstungt företag.

Mellankrigstidens kriser stärkte bankerna. Och hade stärkt bankernas band till industrin. Wallenbergarnas strategi var att kombinera finansiell och industriell styrka. Företagen skulle veta att det fanns pengar i bankvalven.

Men den världen var sedan länge passé den där aprildagen 1999 när unge Marcus Wallenberg talade inför Investors bolagsstämma. Nya tider var här och för Wallenbergarna har det alltid varit nya tider – från det att de tog de första stegen in i industrin när Hofors bruk skulle rekonstrueras efter 1870-talets stålkris.

Hofors bruk finns kvar, vårdades länge som en del av Wallenbergs SKF men ägs idag av finska Ovako. Wallenberg släppte den industrin också.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.