Industriarbetarnas tidning

Jobben finns – för de som pluggat

23 juni, 2014

Skrivet av

380 000 arbetslösa – ändå kan industrin ha svårt att hitta folk med rätt kompetens. Sedan millennieskiftet har 150 000 enkla jobb försvunnit från arbetsmarknaden. Den som vill få jobb i industrin i dag måste ha en utbildning.

Var tredje arbetslös saknar gymnasiekompetens

  • Enligt Arbetsförmedlingen är utmaningarna när det gäller matchning och omställning på arbetsmarknaden större än på mycket länge.
  • Sedan millennieskiftet har 150 000 arbetstillfällen med låga utbildningskrav försvunnit.
  • Var tredje arbetslös (cirka 120 000 personer) har en utbildningsnivå som motsvarar högst grundskola.
  • Industrin kommer fortsatt att söka arbetskraft med specialistkompetens, medan antalet jobb med lägre kvalifikationskrav fortsätter att minska.
  • En stor del arbetslösa med industribakgrund lever inte upp till kompetenskraven som industrin ställer vid nyanställningar.
  • Arbetsförmedlingen räknar med att industrin redan i år får särskilt svårt att hitta arbetskraft med längre industriell utbildning. 

Här finns jobben på 5–10 års sikt

  • Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete
  • Teknikyrken
  • Datayrken
  • Läkare
  • Specialistutbildade sjuksköterskor
  • Undersköterskor
  • Receptarier
  • Tandvårdsyrken
  • Läraryrken
  • Flertalet byggyrken

Här blir det svårt att få jobb

  • Montörsyrken
  • Maskinoperatörsyrken
  • Media och kultur
  • Vissa försäljningsyrken
  • Köks- och restaurangbiträden
  • Vissa administrativa yrken
  • Matroser
  • Veterinärer
  • Personaltjänstemän

Källa: Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2013–2015

En man i träningskläder slinker in på Fiskarhedens sågverk strax söder om Sälen. Jag lyssnar inte så noga men jag tror att han berättar för företagets vice vd Magnus Proos hur många pull ups, enarmsarmhävningar eller liknande han klarade den här dagen.

Jag skojar och frågar om det ingår en personlig tränare när man jobbar här och tror att Magnus också skojar när han säger att det är så. En rätt lång stund senare inser jag att mannen i träningskläder faktiskt ÄR tränare för alla anställda som vill gå ett gympapass i veckan eller få tips på övningar i företagets eget gym.

– Vi betalar högst lön i kommunen, vi har massage, vi har gym och egen tränare. Vi borde kanske övertala tv att göra en dokusåpa om oss, fantiserar Magnus över en tallrik lasagne.

– Då skulle vi bara gympa och åka en massa skoter. Då skulle alla söka jobb hos oss. 

Fast egentligen är det inte mängden ansökningar som är problemet när de annonserar efter personal.

– Vi får in runt 30–40 stycken varje gång. Det är rätt mycket för att vara i de här trakterna. Men det är ingen som har rätt kompetens. Det är inte deras fel. Det finns ju ingen utbildning, säger Magnus. 

Den som vill bli sågverksoperatör hittar en gymnasieutbildning i Kalix. Där väljer mellan fem och tio elever om året att läsa sågverksinriktningen på naturbruksprogrammet. Det räcker inte alls och det är långt till Dalarna där sågverken rekryterar runt 50 personer varje år. Fiskarhedens sågverk har vuxit från 70 till 130 medarbetare på de 16 år som Magnus har jobbat här.

Efter många års tjat om branschens behov av utbildad arbetskraft hittade Magnus Proos och Karin Ek varandra. Hon är rektor för kommunens Lärcentrum i Malung-Sälen. När hon fick höra talas om Fiskarhedens problem att hitta kvalificerade yrkesarbetare såg hon en chans till utbyte: Lärcentrum hade arbetslösa som ville utbilda sig för att få jobb – här fanns nu fem sågverk utöver Fiskarheden som var intresserade av att ta emot praktikanter och kunde ställa upp med handledare. En lärlingsutbildning för vuxna kunde dra i gång.

I slutet av mars i år gick den andra kullen ut en 20 veckor lång utbildning till sågverksoperatör. Alla i den första kullen har fått jobb. En vecka efter andra kursens slut hade åtta av tolv deltagare fått åtminstone vikariat eller visstid på något av sågverken.

I justerverket, där brädor sorteras efter kvalitet och kapas i rätt längder, ritar Anders Beck ett streck på en bräda som far förbi. Lite senare får en annan ett kryss.

– De som har röta får ett streck och om det är sprickor eller trasigt får de ett kryss. Då sorteras de bort och skrotas, förklarar han.

Han var en av deltagarna i den senaste kursen och har fått en tillfällig anställning. Tidigare jobbade han inom hemtjänsten och som fritidsledare, men han ville göra något annat. Sågverk hade han aldrig tänkt på, trots att han åkt förbi just Fiskarheden minst tusen gånger. Tipset kom från en kille som gått den första sågverkskursen och som tyckte att Anders skulle söka.

– Det var mycket, mycket bättre än jag trodde. De är ruskigt bra på att ta hand om praktikanter här. 

Han hoppas att han ska få fortsatt jobb.

– Det här är någonting som jag kan tänka mig att arbeta med. 

Sömmerskan Christina Gustafsson på Stolab varvar mellan tillskärning, sömnad, att stoppa möbler och att spika fast klädsel. Foto Anders Andersson.

50 mil söder om Fiskarheden ligger Smålandsstenar. Här har företaget Stolab tillverkat trämöbler sedan 1907. I dag är det en modern träindustri som ställer höga krav på sina anställdas kompetens. De ska kunna programmera och köra NC-maskiner, men även använda bandsågen och andra mindre maskiner samt ha kunskap om trä. 

– Det var lättare förr, säger produktionschefen Henrik Möller. Då fanns flera skolor vi kunde hämta folk ur. I dag säger de till oss att de inte ens har någon de kan skicka på praktik.

Intresset bland unga för att söka till industriprogrammen är lågt. Skolorna har svårt att fylla platserna och flera utbildningar har lagt ned.

– Det är ett jätteproblem. Det blir värre och värre. När intagningskraven sänks är det de skoltrötta som kommer in och de är väl inte de mest motiverade eller intresserade, säger Henrik.

Senast de sökte en NC-operatör fick de 15 ansökningar. Ingen hade tillräcklig erfarenhet eller utbildning. Av en händelse ringde en kille från Göteborg just då för att höra om de hade något ledigt jobb. Han heter Pontus Mansikka och för Stolab var han helt rätt, trots sin långa bakgrund i restaurangbranschen.

– Jag har länge älskat restauranglivet, men till slut räckte det. Jag funderade på vad jag ville göra i stället. När jag så byggde en hörnbokhylla hemma märkte jag hur mitt intresse ökade ju mer komplicerat det blev, berättar Pontus.

Han tog studielån, utbildade sig i två år på en folkhögskola och startade sedan eget i Göteborg. Men den tillvaron är tuff och Pontus hade länge haft koll på Stolab.

– Här jobbar vi med massivt trä. Det är kvalitet. Inga spånskivor!

Varför är det bra?

Han lägger handen mot bröstet:

– Mitt hjärta säger så, ha ha!

Så laddar han den NC-styrda fräsen med stora skivor av massiv björk och får ut bordsskivor som han putsar och kontrollerar.

I en annan del av fabriken, mitt bland ett hav av pinnstolar, står Magnus Dahlén. Han hörde också av sig till Stolab när han ville flytta till Småland från Stockholm. Han har läst till möbelsnickare på universitetet. Egentligen hade de inget jobb åt Magnus, men de anställde honom ändå.

– För att vi vill ha hans kompetens, förklarar Henrik.

Nyutbildade Anders på Fiskarheden och Pontus och Magnus på Stolab är typiska exempel på vinnare på svensk industriarbetsmarknad. De har olika grader av specialistkunskaper och det är där jobben kommer att finnas.

Yrken som inte kräver utbildning eller erfarenhet blir däremot färre. 150 000 enkla jobb har försvunnit från Sverige sedan millennieskiftet. Automatiseringen har gjort att många manuella moment i industrin har rationaliserats bort eller så flyttas de utomlands. Den som vill jobba i industrin måste helt enkelt ha en utbildning. Samtidigt har företag svårt att hitta den kompetensen när de ska anställa.

På arbetsförmedlingen i Gislaved, strax norr om Smålandsstenar, är det här den största utmaningen för arbetsförmedlaren Charlotte Engström Andersson. 

– Det har blivit svårare för varje år att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Samtidigt är det jättemånga som fått lämna industrin när de enkla jobben försvunnit. Men de är svåra att matcha ut till de jobb som finns.

Maskinställare, CNC-operatörer, svetsare och mekaniker är det ont om här. Montörer och folk som har jobbat med packning har svårare att få jobb.

För industrins del är ett av problemen att unga väljer bort gymnasiets industriprogram. För de som redan varit med en stund, men blivit av med sitt jobb, är det omskolning eller komplettering av kunskaperna som är nyckeln. Men där har Arbetsförmedlingen begränsade möjligheter att hjälpa, i alla fall som det ser ut nu.

– För de som varit arbetslösa länge, minst 14 månader, har vi arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken. För ungdomar kan vi ge sådana insatser redan efter tre månader, säger Charlotte.

Strax efter mitt besök i Gislaved släppte Arbetsförmedlingen sin årliga arbetsmarknadsrapport. Där konstaterar de själva att arbetsmarknadsutbildningen inte fungerar längre. De som går en utbildning har statistiskt sett inte större chans till jobb än de som inte utbildas. En orsak kan vara just att utbildningarna går till de som står längst från arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa, funktionshindrade och utrikes födda. En grupp som kanske behöver andra insatser innan de kan tillgodogöra sig en arbetsmarknadsutbildning, konstaterar analyschefen Mats Wadman. 

Är det inte ett slöseri med resurser?

– Ja, det får man säga att det är om det inte leder till jobb. Arbetsmarknadsutbildningen är ju en av de dyraste insatserna vi har, säger Mats Wadman.

Troligtvis skulle utbildningarna göra större nytta bland dem som nyligen mist jobbet och behöver ställa om till ett annat yrke eller höja sin kompetens, tror han. Nu ska myndigheten se över vad som ska förändras för att utbildningarna ska ge bättre resultat, både för de arbetslösa och för företagen som har svårt att hitta utbildad arbetskraft.

Under tiden fortsätter Charlotte i Gislaved att hänvisa många arbetssökande till kommunen, som kan erbjuda en del vuxenutbildning.

– Jag försöker uppmuntra till att läsa, för det blir mer och mer viktigt. Kraven ökar hela tiden.

Magnus Proos på Fiskarheden hoppas att de kan fortsätta att utbilda sågverksoperatörer. Det är varken kommunen eller sågverken som bestämmer, utan det beror på hur mycket ekonomiskt stöd Skolverket beviljar.

För Karin Ek på Lärcentrum Malung-Sälen har utbildningen varit väldigt lyckad, precis som de flesta andra utbildningar de sätter ihop. Men det ligger mycket jobb bakom varje satsning.

– Det kan vara en enda person som kommer till oss med en önskan om att utbilda sig till ett visst yrke. Finns det ett behov börjar jobbet med att hitta en arbetsplats som är intresserad av att ställa upp med praktik och handledare, vi ska ha tag på en yrkeslärare för den teoretiska biten och vi ska lägga upp själva kursen. Men när det väl kommer i gång så har nästan alla utbildningar lett till anställningar.

Tyvärr kan de inte bekosta alla typer av utbildningar, hur troligt det än är att de leder till jobb.

– Vi måste säga nej när det blir alldeles för dyrt, som svetsutbildningar eller körkort för lastbil med släp. Såna kostar över 100 000 per person. Det har vi inte råd med. 

Monica Johansson på Stolab: ”Jag har jobbat här i 38 år och trivs väldigt bra. Innan var jag svetsare på Varmförzinkning. Det var tungt, smutsigt och jobbigt. Jag var så trött att jag grät när jag gick hem. Det var en kompis som sa att de sökte folk hit.” Foto: Anders Andersson.

Anders Beck, operatör, Fiskarheden: ” Det var mycket, mycket bättre än vad jag trodde. De är ruskigt bra på att ta hand om praktikanter här.” Foto: Lars Dahlström.

Pia Nylén, montör, Stolab: ”Det här är ett självständigt jobb, inte alls enformigt. Jag har jobbat här till och från i 28 år. Förr gjorde vi mer för hand. Nu behöver man mer datakunskap och NC för att få jobb.” 
Foto: Anders Andersson.

Laszlo Czintos, ytbehandlare, Stolab: ”Det kommer instinktivt hur snabbt man ska dra och hur nära man ska gå. Blir det för mycket lack rinner det.”
Foto: Anders Andersson.

 

Läs mer:

 

Flera trätekniska utbildningar läggs ner
Så vill politikerna göra för att matcha bättre »

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?