Osäkerhet om inflation riskerar stöka till löneförhandlingar

Det sjunkande förtroendet för att riksbanken ska nå inflationsmålet på 2 procent försvårar lönebildningen, skriver Industrins ekonomiska råd en rapport.– Det som varit en oerhört viktig styråra för oss är inte det längre. Vad ska vi då använda oss av när vi ska besluta om löneutrymmet, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

Industrins ekonomiska råd valde att särskilt lyfta en fråga när de presenterade sin rapport om den svenska industrins konkurrenskraft samt växelkurs och penningpolitik. Enligt rådet har Riksbanken fokuserat allt för ensidigt på den finansiella stabiliteten och hushållens skuldsättning när de har fattat beslut om räntan. Det har bidragit till att inflationen i Sverige under lång tid har legat under det långsiktiga målet på 2 procent. Just nu ligger inflationen på 0 procent.

Följden är att förväntningarna på inflationen sjunker. På kort sikt är det normalt att förväntningarna varierar, menar Cecilia Hermansson, ledamot i industrins ekonomiska råd.

– Nu ser vi att inflationsförväntningarna på fem års sikt sjunker och ligger på 1,8 procent. Det leder till att en osäkerhet sprider sig och det försvårar lönebildningen.

– En viktig förklaring till varför det har gått så bra i Sverige är att parterna inom industriavtalet har haft inflationsmålet som ett ankare när de har förhandlat om löner, säger Cecilia Hermansson.

Juhana Vartiainen, ledamot i rådet, tillägger att han uppfattar att inflationsmålet har varit en grundbult när arbetsmarknadens parter har förhandlat om löneutrymmet.

– Ett trovärdigt inflationsmål gör att facken vet på vilken nivå deras medlemmar får ökad köpkraft och att arbetsgivarna kan beräkna arbetskraftkostnaden.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe delar rådets kritik mot Riksbanken. Han bekräftar att förtroende för att inflationsmålet ska nås har sjunkit och att det får konsekvenser.

– Vi hade diskussioner med motparterna redan under senaste avtalsrörelsen, men enades ändå om att vi måste utgå från att inflationsmålet gäller, säger Anders Ferbe till Dagens Arbete.

– Att vi inte kan lite på det innebär att det som har varit en oerhört viktig styråra för oss inte längre är det. Vad ska vi då använda oss av när vi ska besluta om löneutrymmet?

Om parterna inte längre litar på att inflationen på lång sikt ligger på två procent leder det till att man får svårare att enas om en gemensam världsbild. Det försvårar förhandlingarna och ökar risken för konflikt. Förutsättningarna försämras för att träffa långa avtal, något som är viktigt för arbetsgivarna som vill ha stabilitet och långsiktighet. Samtidigt riskerar parterna att enas om löner på fel nivå.

– Hamnar vi för högt prisar vi ut svensk industri och arbetslösheten kommer att stiga. Hamnar vi för lågt kommer företag på marginalen att klara sig, men det leder också till att vi riskerar en stökigare lönerörelse med lokala förhandlingar och ökad löneglidning, säger Anders Ferbe.

Det i sin tur leder till att andra förbund utanför industriavtalet måste förhålla sig till industrins löneglidning, vilket enligt Anders Ferbe riskerar hela meningen med industriavtalet – att utgöra en norm för löneökningarna på svensk arbetsmarknad och därmed leda till stabilitet.

Marie Edholm