Pappers: Ja till kärnkraft

Pappersindustrin klarar sig utan kärnkraft, men inte utan el. – Utifrån bristen på alternativ som inte ökar koldioxidhalten förespråkar vi kärnkraft, säger Pappers ekonom Christer Larsson.

Förbundet har under många år framstått som kärnkraftens vän nummer ett.

– Antingen kör man med kärnkraft som är fossilfritt eller också får vi gå över till något fossilt bränsle som gas, olja eller kol, säger han.

För att klara konkurrensen mot utlandet måste branchen ha tillgång till konkurrenskraftiga elpriser, inte minst för att uppväga de långa transporterna, menar Christer Larsson, som är förbundets talesperson i energifrågor.

– Helst borde vi ha ett överskott på el så att inte en bristsituation driver upp priserna.

– Vi oroas över den nuvarande energipolitiken som kan leda till att fler kärnkraftverk stängs, med brist på baskraft (läs kärnkraft) och höjda priser som följd.

Men industrins behov av billig el är ingenting som står på den politiska agendan i dag?

– Knappast.

Varför inte?

– Många vill ha låga elpriser. Andra, som vill ha högre, är de som vill att vi ska förbruka mindre el.

– Höga elpriser leder till besparingar, men även till utslagning av företag.

Christer Larsson säger att ”elpriserna blivit en del i en politisk debatt som rör andra frågor än industriell produktion”.

– Om man bara såg det ur industrins synvinkel, skulle politikerna givetvis se till att hålla nere elpriserna.

Kan pappers- och massaindustrin överleva utan kärnkraft?

– Vi behöver inte ha just kärnkrafts-el. Men vi måste ha el som inte är för dyr gentemot våra konkurrenter.

– Gentemot Europa har vi ett bra pris, men inte Sydostasien, Nord- och Sydamerika eller Ryssland.

Är det rimligt att en enda industrigren gör av med så mycket el som pappers- och massaindustrin gör?

– Klart att det är. Industrin är motorn i svensk ekonomi. Av vår samlade BNP går hälften på export och en stor del av den – trots att näringen är liten – är varor från just vår bransch.

– Vi drar in ungefär 100 miljarder om året till Sveriges välstånd.

Christer Larsson drar en parallell till musikindustrin.

– Den har exportinkomster på ett par miljarder, ungefär som Kvarnsvedens pappersbruk …

Vind och sol. Kan inte de driva den svenska industrin?

– Nej. Solen har betydelse för uppvärmning och vindkraften kan vara ett komplement. Men man kan inte basera en industri med kontinuerlig drift på vindkraft – som bara är i drift drygt en fjärdedel av året. Det är omöjligt.

– Vattenkraft är bra som reglerkraft, men vi måste ha en annan energikälla som finns där hela tiden. Just nu är det kärnkraft.

– Vill man inte använda den, tvingas vi ta till gas, kol och olja. För något stort teknologiskt genombrott, en ny energikälla, ser vi inte i dagsläget.

Om branschen har svårt att få gehör för sina synpunkter bland landets politiker verkar det också gälla investerare i kärnkraft?

– Så är det. De senare kan inte räkna hem sina investeringar. Den stora utbyggnaden i vindkraft gör att det periodvis blir för billigt med vindkraft. Det klarar inte kärnkraften som måste gå dygnet runt.

Pappers gjorde tummen upp för regeringens förslag att kunna ersätta gammal kärnkraft med ny. Som det nu ser ut är det bara tre partier som fullt ut står bakom kärnkraften, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Borde inte pappersarbetare av ren självbevarelsedrift rösta på något av dessa partier?

– Om det bara gällde energin kanske, men det finns ju andra viktiga frågor att ta ställning till i ett val.

Christer Larsson menar dock att Socialdemokraterna borde ta bladet från munnen.

– De skulle säga att det är avgörande för landets framtid att industrin utvecklas och blir konkurrenskraftig. Att Socialdemokratin av det skälet vill påskynda ersättningen av befintlig kärnkraft så att vi kan säkra elförsörjningen på sikt.

– Ett sådant budskap skulle gå hem hos våra medlemmar.

Men det har de inte sagt?

– Nej. Och de kommer heller aldrig att göra det. Tyvärr inte ens Stefan Löfven om han blir statsminister.

Under Löfvens tid som ordförande var IF Metall både för kärnkraften och positiv till nya investeringar?

– Precis. Det kommer att bli jättebesvärligt för honom i den här frågan.

Pappers måste ha varit motståndare till avregleringen av elmarknaden?

– Ja, det var inget vi hejade på.

Kritiker menar att det var vansinne att avsäga sig konkurrensfördelen med billig el och SCA:s förre koncernchef  Sverker-Martin Lööf uttalade sig till och med för en  återreglering.

– Ja det var ett taskigt beslut, även om vi i början fick något sänkta priser.

Trots den stora elanvändningen har pappers- och massabranschen ändå lyckats dra ner på sin konsumtion?

– Ja, men de som tror att vi kan spara bort kärnkraften är snett ute. Kan vi effektivisera lika mycket som vi har tillväxt i efterfrågan, är det bra.

Christer Larsson tar DA:s sammanställning och pekar på exempel på sparåtgärder som företagen redovisar.

– Här finns många exempel på investeringar som sänker energiförbrukningen. Nästan alla investeringar som redovisas är inriktade på detta.

– I sig positivt, för det visar att bruken vill överleva.

Christer Larsson konstaterar att samtidigt som branschen sparar och snålar på el, växer behovet på andra ställen.

– I hemmet, genom elbilar, elbussar och kanske även lastbilar. Det tillkommer områden där vi behöver mer el.

– Därför tror jag att det är lite naivt att räkna med en nedgång i förbrukningen genom besparingar.

På vilka grunder hävdar du det?

– Jag satt med i Programrådet för energieffektivisering och efter några år hade vi lyckats spara ett par TWh. Men då hos de största elförbrukarna.

– När man sedan ska vidare till den lokale Ica-handlaren och andra är det inte lika enkelt och där finns heller inte samma besparingspotential.

Även Skogsindustrierna betonar att det sparats en hel del inom branschen, men de stora besparingarna har gjorts när pappersmaskiner lagts ner?

– Så är det. Stängningen av maskiner får synbara effekter.

Kanske ett sätt att lösa kärnkraftsfrågan?

– Men det går ut över andra delar i samhället. Som finansieringen av välfärden.

Göran Widerberg