”Vet inte om man ska skratta eller gråta”

Lönestrulet på FigeholmLönesystemet på Figeholm lever sitt eget liv. I augusti fick en anställda veta att han hade en skuld på 107 000 kronor till företaget för uttag av matkuponger. – Det här är helt galet, säger en uppgiven Dennis Bäckman, avdelningsordförande.

Problemen med felaktiga löner har pågått i två år på bruket.

– Vi har haft sjutton lokala förhandlingar, tre centrala förhandlingar och ännu en är på gång, säger Dennis Bäckman som inte vet om han ska skratta eller gråta åt eländet.

Hans medlemmar är minst lika upprörda. I förra veckan skrev en medlem till DA att det varit ”strul med lönesystemet sedan maj 2012, varje jävla månad”.

Medlemmen tar också upp fallet med personen som fick rekordavdraget gällande matkuponger och menar att det är orimligt att de anställda ständigt ska dras med dessa fel i lönebeskeden. 

ABB:s förhandlingschef Christian Dickman menar att det nya lönesystemet är väldigt komplext. 

– Vi har personal som sliter med att rätta till felen. Det är ingenting vi låter bero. Vi är lika bekymrade från vår sida.

Christian Dickman är också noga med att påpeka att man har ”nära kontakter med facken” och har ”örat mot rälsen” i den här frågan som han uttrycker det.

Dennis Bäckman menar att det oftast har handlat om för mycket eller för lite i lön. Han ger ett exempel.

– De retroaktiva löneökningarna från maj i år skulle komma på junilönen. Utbetalningarna visade att ett knappt tiotal medlemmar hade fått retroaktiva betalningar från april 2013!

Inte nog med det. Sedan har företaget helt sonika gått in och tagit tillbaka de felutbetalda pengarna utan att meddela de anställde.

– Självklart ska pengarna betalas tillbaka men man måste vara överens om detta. Det finns något som heter kvittningslagen, och det innebär att arbetsgivaren aldrig kan ta tillbaka pengar från någons konto utan att meddela detta. 

Dennis Bäckman berättar vidare att folk råkat ut för att lönesystemet drar två karensdagar vid sjukdom, att semesterlön som skulle betalats ut i juni hamnat på augustilönen.

– Skiftformstillägg på underhåll som normalt ger 4 000–5 000 kronor förvandlades till några hundralappar. 

Dennis Bäckman skyller allt på det nya lönesystem som infördes för två år sedan.

– Det måste vara ett gammalt skitsystem som ägarna ABB kommit över.

Dennis Bäckman berättar att man från företagets sida rättar till de felaktigheter som uppstår. 

– Det leder till att en del kan få lönespecifikationer på åtta, nio sidor där det är näst intill omöjligt att lista ut vad man tjänat just den månaden.

Vad kan Pappers som fackförbund göra?

– Vi måste börja ta ut skadestånd. Särskilt när företaget bryter mot kvittningslagen. Då ska vi ha 5 000 kronor i skadestånd vid varje tillfälle. 

Men ska det vara så svårt för ett företag 2014 att betala ut rätt lön till sina anställda?

– Bra fråga. Den har vi också ställt oss.

Göran Widerberg