Har jag rätt att värma matlådan i skogen?
Läsaren jobbar i skogen och vill kunna värma sin lunch Experten svarar
Publicerad 2026-04-27, 04:00 Uppdaterad 2026-04-26, 19:25
I en by utanför Nora planeras Sveriges första TNT-fabrik på 28 år. Bakom planerna står en Elon Musk-vurmande techentreprenör med 800 miljoner på fickan. I kommunhuset råder guldfeber – men i närområdet rustar grannarna för strid.
– Tänk dig tryckvågen här över sjön om det sker en olycka. De som bor där, tänk vad de får leva med.
Ann-Chatrine Fogdeby, 57 år och bosatt utanför Nor, riktar sin mörkblå vante över sjön. Sedan planerna på en TNT-fabrik i hennes hembygd blev offentliga har hon spelat upp många skräckscenarion för sitt inre.
Att sprängämnesfabriken ska byggas här, i Noras äldsta by, är för henne obegripligt.
– Vem skyddar de boende om det här slås ut av främmande makt? Och vem skulle låta sina barn gå längs vägen här, när det kör tankbilar med giftiga kemikalier?

Hon och grannen Torkel Freed pulsar nedför backen som tidigare varit tillhåll för de lokala scouterna. Området som ägs av Sveaskog ser inte särskilt märkvärdigt ut för en oinvigd. Här står tall efter tall i prydliga rader, likt vilken produktionsskog som helst.
Men för medlemmarna i protestgruppen Bevara Nor göms en historia under varje tuva. Ann-Chatrine Fogdebys och Torkel Freeds familjer har bott i området i generationer och nu riskerar deras badplats och gångstråk att förstöras. Här finns dessutom flera historiska lämningar och rödlistade arter som de anser har förbisetts.
– De säger att de värnar om Noraborna. Men de värnar inte om oss i Nor, säger Torkel Freed.

Det är här, på en udde ut mot sjön Vikern, som företaget Sweden Ballistics fått tillstånd att bygga en fabrik med kapacitet att tillverka 4 500 ton av sprängämnet TNT per år. Fabriken blir den andra i Europa som tillverkar just TNT – en råvara som är mer eftertraktad nu än på decennier.
Ämnet som används för ammunition i bland annat artillerigranater har länge fört en tynande tillvaro till följd av västvärldens nedrustning. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har dock efterfrågan ökat. Inte minst i Sverige som måste fylla ladorna efter Natointrädet.
Här finns pengar att tjäna, med andra ord. Och jobbtillfällen att hämta hem.
För Nora kommun rör det sig om 50 nya jobb – ett välkommet tillskott i en kommun med drygt 10 000 invånare.
– Det är den största etableringen i Nora på decennier, säger kommunalrådet Mikael Wahlberg (S).

Att Sweden Ballistics valt just Nora beror till stor del på platsens historia, tror han. I kommunen har man hanterat sprängämnen i över 150 år. Först i Alfred Nobels Nitroglycerin AB, nu på företag som Orica, SSE och Björnax. Karlskoga, som är centrum för svensk försvarsindustri, ligger bara fyra mil bort.
– Här finns ju traditionen, vilket också är avgörande för då finns det en hög kunskap, det är lättare att rekrytera och det finns förstås kanske en högre acceptans i civilsamhället. Men det är klart, om man säger att det ska bli en TNT-fabrik så kommer ju människor att reagera, säger Mikael Wahlberg.
Han menar att delar av kritiken gränsar till ”desinformation”.
– Man ska komma ihåg att samtliga myndigheter säger att det här går att göra.

Hur många som faktiskt motsätter sig TNT-fabriken är det ingen som vet, men det är fler än befolkningen i Nor. Knappt 1 600 personer har skrivit under en namninsamling mot etableringen och när detaljplanen godkändes i kommunfullmäktige röstade sex av nio partier nej.
Säkerhetsaspekterna har varit en viktig stötesten. Vägen till och från fabriken en annan. Området kring den tilltänkta transportvägen är omgiven av flera gruvhål och riskerar att kollapsa om den utsätts för högt tryck, menar Bevara Nor – som anser att vägutredningen hittills varit undermålig.
Företaget Sweden Ballistics och kommunen har dessutom anklagats för att försöka dölja viktig information för invånarna. I en artikel i Dagens ETC avslöjades hur företrädare för Sweden Ballistics diskuterat etableringen i ett mejl till kommunen med rubriken ”Ny placering av kaffemaskinen”, enligt kritiker med syfte att kringgå offentlighetsprincipen.
– Det var väldigt onödigt. Men vi har inte försökt kringgå något, vi har följt den demokratiska processen från dag ett, säger Sweden Ballistics vd Joakim Sjöblom, som tar emot i företagets lokaler i centrala Stockholm.

Hans bolag är ett av flera unga startups som vuxit fram i skuggan av jättar som Saab och BAE Systems de senaste åren. Ofta rör det sig om företag inom försvarstechindustrin. Pengarna flödar in, inte sällan från riskkapitalister.
Men TNT-fabriken kommer inte att finansieras med riskkapital, säger Joakim Sjöblom.
– Vi är 100 procent svenskägda och det är uteslutande individer som vill väl eller industrifamiljer. Så vi har inga riskkapitalfonder eller personer som försöker vinstmaximera. Det är någonting vi säger med stolthet, att det vi gör är av Sverige för Sverige.
Sweden Ballistics vill bygga en TNT-fabrik som ska tillverka 4 500 ton TNT varje år, i form av flingor. Detta motsvarar laddning till cirka 450 000 artillerigranater.
Fabriken ska ge 50 jobb och har hittills krävt en investering på omkring 900 miljoner kronor.
Produktionsstart är planerad till 2028. Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till fabriken, med ett antal villkor. Detaljplanen har godkänts av Nora kommun. Både domen och detaljplanen har överklagats.
Med sin bakgrund i den amerikanska startup-världen är han en udda fågel i sammanhanget. Hans senaste företag var en techprodukt, Minna Technologies, och såldes nyligen för nästan 800 miljoner. I tidigare intervjuer har han uttryckt beundran för Elon Musk och kritiserat lagen om anställningsskydd. Kunskaperna inom försvarsområdet har han hämtat från en femveckorskurs i Karlskoga.
– Det får man jättegärna tycka något om. Men man ska titta på de samlade decennier av erfarenhet som finns i teamet. Vi är ungefär 50 personer som jobbar i projektet i dag och 70 procent av dem har erfarenhet från sprängmedel.
Huvudargumentet bakom fabriken är tydligt, säger han. Nato skriker efter TNT men produktionen är långt ifrån säkrad. Fram till nu har Sverige och dess grannländer varit beroende av en enda producent av TNT i Europa: Nitro-Chem i Polen. Det som inte produceras där importeras från Asien.
– Det är inte hållbart för Europa i den världsordning vi har just nu. Polen gör ett fantastiskt viktigt jobb men de har en opposition som inte är lika EU-vänlig. Och Polen gränsar mot Belarus. Det är rimligt att minska risken.
Varför ger du dig in i detta?
– Jag har små barn som växer upp i Sverige. Hur kan jag minimera risken att de får uppleva en konflikt? Jag har inte gjort värnplikt och har ingen officersroll. Men jag kan bygga organisation. Det är så här jag drar mitt strå till stacken.
I dag kallar han Elon Musk för en idiot, även om han fortfarande hyser respekt för hans entreprenörskap. Kritiken mot las håller han fast vid.
– Jag säger inte att vi ska bli USA, absolut inte. Men som arbetsgivare är du väldigt låst i din kompetensförsörjning. Så jag tror att lagen behöver moderniseras, utan att försämra arbetstryggheten.
Hur kommer det att märkas av i din fabrik?
– Inte alls. Det här är tillverkningsindustri på landsbygden. Det är en självklarhet att vi kommer att vara fackligt anslutna.
TNT, trotyl eller trinitrotoluen är ett sprängämne som används främst militärt. Ämnet kan användas i exempelvis artillerigranater, bomber och minor.
Vid tillverkning av TNT används farliga kemikalier. Däribland salpetersyra, som är både starkt frätande och giftigt vid inandning.
Senast TNT tillverkades i Sverige var 1998, då bolaget Nobelkrut lade ned sin verksamhet.
EU-länderna vill öka tillgången på TNT, bland annat för att täcka behovet i Ukraina. För 2025 var målet 2,5 miljoner artillerigranater inom EU. För det behövs 20 000 ton TNT årligen. I Polen finns Europas enda producent av TNT just nu. De tillverkar 12 000 ton TNT per år, varav hälften säljs till USA och Kanada.
I Gyttorp, tätorten intill Nora, gör sig tidigare IF Metall-ordföranden Mathias Ericson redo för dagens cykeltur. Nyligen gjorde han sitt sista arbetspass på sprängkapseltillverkaren Orica, som ligger några fågelkilometer österut från den tilltänkta TNT-fabriken. Många i trakten har ägnat sina arbetsliv åt sprängämnen, precis som Mathias. Ändå är många rädda nu.
– Jag har en granne som sålde huset nyss, bara på grund av TNT-fabriken.
Han vet att arbetet med sprängämnen är förenat med livsfara. 2018 var han nära att mista livet i en explosion på Orica när 45 000 tändpärlor detonerade. Mathias kastades bakåt av tryckvågen och landade på golvet. Armen bröts och i pannan fick han ett djupt jack.

Efter olyckan skyndade han till sjukhus. Liggandes i sjukhussängen, med en nackkrage runt halsen, började han kräkas. Eftersom kragen gjorde honom orörlig var Mathias nära att kvävas.
– En läkare tog tag i min axel så jag kunde spy på golvet. Då såg jag att spyorna var helt svarta. Av bly och sot. Jag fick gå 14 månader och ta prover för att få ner blyhalterna i blodet.
Egentligen borde inte olyckan ha skett. Mathias hade själv varnat för riskerna med att öka luftfuktigheten i lokalen men inte fått gehör. I dag är han övertygad om att det var just fukten som gjort att plattorna med tändpärlor rostat och fastnat i varandra, vilket i sin tur ledde till explosionen. Orica säger själva att det inte går att säkerställa en huvudsaklig orsak till olyckan.
– De hade någon säkerhetsguru från Tyskland som sa att det inte skulle rosta. Men det gjorde det ju. Så det är klart jag varit besviken, säger Mathias som nu jobbar heltid för IF Metall.

Den nya TNT-fabriken ser han inga problem med, så länge det finns ett säkerhetstänk på plats. Att något ser bra ut på papperet behöver inte betyda att det är säkert i verkligheten. Det har han själv fått erfara.
Om du fick ge dem ett råd, vad skulle det vara?
– Skynda långsamt, jobba säkert. Skulle det bli en olycka så tar allting bara ännu längre tid.

Om allt går som Sweden Ballistics vill kan den nya TNT-fabriken börja byggas efter sommaren. Produktionsstart är planerad till 2028.
Ann-Chatrine Fogdeby från Bevara Nor skakar på huvudet.
– Sweden Ballistics säger att de gör det för sina barn, men barnen som bor här då? Barn, vuxna och djur kommer att utsättas för fara varje dag. Jag protesterar för dem. Varför ska de utsättas för detta för att de vill rädda sina barn? Jag köper inte det.