”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Lågprislandet

EBBA OLSSON WIKDAHL

”Att dra ner här var betydligt smidigare”

Lågprislandet SverigeLönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar. De undviker att lägga ner i länder med bråkiga fack och där det är dyrt att säga upp.

Den tydliga prislappen

Den svenska vitvarutillverkaren Electrolux har lagt ner många fabriker de senaste tio åren. Prislapparna skiftar från land till land.

Så här mycket kostade nedläggningen i tyska Nürnberg: 1 281 000 kronor per anställd. Jämfört med Torsvik utanför Jönköping: 226 000 kronor per anställd

Nedläggningen i Tyskland blev alltså nästan sex gånger dyrare än i Sverige för Electrolux.

I Tyskland protesterade samhället när Electrolux meddelade att den stora fabriken skulle stänga för snart tio år sedan. De anställda demonstrerade och fick med sig stora delar av Nürnbergs befolkning i aktionerna. Politiker ställde upp på protesterna. Media fylldes med rapporter om ringlande demonstrationståg, talkörer, banderoller, brinnande bildäck.

Stängningen av den lilla Torsviksfabriken förlöpte tyst.

Syftet med aktionerna i Nürnberg var att tvinga Electrolux att pytsa in så mycket pengar som möjligt i den sociala plan som man enligt tysk lagstiftning är tvungen att upprätta vid en nedläggning. Alla anställda fick bland annat en halv miljon kronor i avgångsvederlag.

I Sverige räcker det att betala lön under uppsägningstiden.

Electrolux lade ner många fabriker i Västeuropa vid den tiden. Bland annat tillverkningen av dammsugare i Västervik. Där fick de anställda var sin dammsugare med sig när de gick hem.

Därutöver satsade Electrolux på utbilningar för de drygt femhundra metallare som förlorade jobben. Den som valde att studera fick utfyllnad upp till a-kassenivån. Electrolux betalade ett par månadslöner för dem som ville prova på nya jobb.

Därför hamnade kostnaden för nedläggningen på i snitt 440 000 kronor per anställd, alltså dubbelt så mycket som i Torsvik.

Men det var ändå inget mot vad de spanska facken lyckades pressa fram när kylskåpsfabriken i nordspanska Fuenmayor samtidigt lades ner.

Avtalspensioneringar för alla som fyllt 52 år plus avgångsvederlag motsvarande fyra årslöner drev upp den totala nedläggningskostnaden till i snitt 972 000 kronor per anställd.

Samma skillnader kunde man se när tyska Contionental stängde i Gislaved och Österrike. Den österrikiska nedläggningen blev fem gånger dyrare, trots att däckklubben på Gisvaled lyckats förhandla fram ett avtal som var långt över vad som är vanligt för svenska förhållanden.

Att lägga ner i Sverige är alltså en förhållandevis billig affär.

Om Långshyttan legat i Frankrike

I Långshyttan släcks i dagarna den stora blankglödgningsugnen som installerades för några år sedan. En investering i 700-miljonersklassen, som skulle säkra driften för många år framåt.

Om det finns någon trygghet i industrin så är det investeringar. Så brukar det heta. Men det gäller inte alltid.

Trots jätteinvesteringen valde finska Outokumpu att släcka ugnen. Det hjälpte inte att ståltillverkningen i Långshyttan lämnade ett nettobidrag till resten av koncernen på tiotals miljoner kronor varje år.

I alla fall om man får tro den konsultrapport som togs fram inför nedläggningsbeslutet.

Nej, anläggningen i Långshyttan var olönsam, hävdade koncernledningen som argumenterade utifrån ett annat lönsamhetsmått.

En intern utredning visade visserligen att företaget skulle tjäna mest på att behålla Långshyttan – och samordna produktionen med ett liknande verk i Tyskland.

Men Outokumpu bortsåg från sin egen utredning. Det tyska systerverket skulle hursomhelst behållas. Trots att det var betydligt mindre, inte alls lika välinvesterat och modernt som Långshyttan.

Att lägga ner i Tyskland var inte aktuellt. Trots att det verket har hälften så många anställda så skulle det vara ett betydligt dyrare alternativ än att lägga ner i Långs­hyttan.

– Om Långshyttan hade legat i Tyskland, Italien eller Frankrike skulle det aldrig ha lagts ner, säger Bjarne Rasmussen, koncernordförande för de svenska Outokumpu-facken.

– Där nere är företagen rädda på ett helt annat sätt. Rädda för politiker, militanta fackföreningar, medier och andra aktörer i samhället. Därför drar man sig.

Outokumpu befinner sig i en djup kris. Företaget har stora skulder och det rostfria stålet fick en ordentlig knäck av finanskrisen 2008. Jobb försvinner fortfarande, och inte bara i Sverige.

– Visst görs nerdragningar i exempelvis Tyskland också. Men de är dyrare, krångligare och ofta sitter företagen fast i avtal om jobbgarantier för flera år framöver.

–  I Sverige kostar det i princip inte mer än sex månadslöner per anställd. Det är egentligen allt.

Bjarne Rasmussen vet hur tankegångarna gick i koncernen. Sverige var mycket billigare och enklare att lägga ner i än i Tyskland.

Han minns hur länder ställdes mot varandra när Outokumpus rörbolag OSTP skulle göra nerdragningar. Finländska Jakobstad mot de svenska enheterna i Molkom och Örnsköldsvik.

–  Att dra ner i Sverige var betydligt smidigare, så gick resonemanget. Och så blev det.

Outokumpu har haft möjlighet att kommentera uppgifterna om nedläggningskostnaderna i de olika länderna. Men det är inget man vill diskutera. Outokumpu konstaterar bara att nedläggningen av Långshyttan kostar cirka 180 miljoner kronor och att nedläggningen innebär en besparing på motsvarande 135 miljoner kronor per år.

”Ett smutsigt spel”

Gräsklippartillverkaren Global Garden Products hade tills nyligen tillverkning i fyra länder, däribland Sverige.

I Tranås gjorde företaget åkgräsklippare av det klassiska märket Stiga.

I dag är den fabriken nedlagd. Produktionen flyttades till Italien. Troels Nielsen, före detta vd i Stiga och vice vd i GGP vet varför:

– Det handlar om politik, om protektionism. Inte om beslut på företagsekonomiska grunder.

–  Den som har det avgörande inflytandet i företaget kan skräddarsy ett beslutsunderlag som passar det man vill åstadkomma.

Enligt vad Dagens Arbete erfar fanns en oberoende konsultrapport som visade att Tranåsfabriken var överlägsen den italienska. Men den rapporten bortsåg den italienska koncernledningen i GGP från.

I stället beställde ledningen en rapport från en konsultfirma som stod ledningen nära. Där konstaterades det att det skulle bli mycket billigare att lägga ner Tranås än den italienska fabriken.

De uppgifterna vill inte Troels Nielsen kommentera. Men han säger samtidigt att ”så gick snacket i korridorerna och på middagarna”.

Det var just där i den informella miljön som de viktiga besluten togs. Inte i sammanträdesrummen där protokollen fördes.

–  Så fungerar det. Ett smutsigt spel. Man tog aldrig upp frågan till en rejäl genomlysning öga mot öga med mig.

Troels Nielsen, före detta vd i Stiga, vet hur det går till när koncernledningar väljer vilka fabriker som ska läggas ner: ”Ett smutsigt spel som handlar om politik, om protektionism. Inte företagsekonomi.”

Beslutet att lägga ner Tranås togs två år efter att Troels Nielsen hade slutat. Att just kostnaden för den uppsagda personalen avgjorde vilken fabrik som skulle offras, upprör honom.

–  Man ville slippa starka italienska fackföreningar och vilda strejker som ställer till ett helvete för företagsledningen och som fördyrar nedläggningen. Vilda strejker har effekt, företagen är mycket känsliga för den typen av aktioner.

Därmed struntade man enligt Nielsen i företagsmässiga grunder som produktivitet, flexibilitet, kompetens.

–  De vägde lätt i sammanhanget.

Två faktorer borde avgöra vilka fabriker som ska få leva vidare, enligt Troels Nielsen.

Vinstmarginal – hur mycket man tjänar på försäljningen. Och produktivitetsutveckling – hur mycket mer effektiv man blir.

–  Och så måste man ha en lokal ledning med hög personlig integritet. Tyvärr är det inte alltid så. Koncerner kan locka med miljonbonusar om den lokala ledningen verkställer nedläggningen. Det brukar fungera.

Var det så i fallet Tranås?

–  Ingen aning. Det vet jag absolut ingenting om.

”Försämrad a-kassa bäddar för anarki”

I Sverige har nedläggningar historiskt sett inte varit lika laddade som i andra europeiska länder. Det har gått lätt och smidigt att lägga ner i Sverige. Bjarne Rasmussen, IF Metall Outokumpu:

– Därför att vi har haft en grundtrygghet. Vi har haft en bra a-kassa, möjlighet till vidareutbildning, arbetslösheten har varit låg.

I dag ser det annorlunda ut. Sverige har blivit mer likt resten av Europa. Hög arbetslöshet, en försämrad vuxenutbildning och en urholkad a-kassa. Ett sämre socialt skyddsnät förändrar klimatet.

–  Det kommer att föda mer anarkistiska och mer militanta tendenser inom fackföreningsrörelsen. Att förlora jobbet i dag innebär en helt annan påfrestning, inte minst ekonomiskt, än tidigare.

–  Därför kommer också kraven att nedläggningarna måste bli dyrare för företagen. Som i resten av Europa. Vi hör redan de kraven från våra medlemmar och det är helt logiskt.

Att fördyra nedläggningarna är inget bra alternativ. Där är IF Metallaren Bjarne Rasmussen och förre Stiga-direktören Troels Nielsen överens.

– Vi behöver investeringar i det här landet och då måste vi göra det attraktivt för dem som vill satsa, säger Bjarne Rasmussen.

Det har funnits en bred enighet mellan lagstiftande politiker, arbetsgivare och fack att det ska vara enkelt och smidigt att lägga ner. Just för att locka hit investeringar.

– Problemet är att svenska fabriker drabbas när koncerner med verksamhet i flera länder drar ner, säger Bjarne Rasmussen.

–  De billiga nedläggningskostnaderna missgynnar oss. Men att göra det dyrare är inget hållbart alternativ. Viktigare då att vi kan föra en verklig dialog med ägarna och lägga fram argument baserade på företagsekonomiska fakta.

Men hos den finska stålkoncernen Outokumpu var alla dörrar stängda.

–  Vi fick inte ens tillfälle att tala med den enda svenska representanten i styrelsen.

I Stiga-fallet var ägarna ännu mer anonyma än i Outokumpu. Stigas moderbolag ägdes vid tidpunkten för nedläggningen av cirka 25 internationella banker.

–  Banker är säkert bra på att driva banker, men de ska inte driva verkstadsföretag, säger Troels Nielsen.

–  Det var betydligt bättre när vi ägdes av ett riskkapitalbolag, konstaterar han.

–  Vi visste var de fanns och de ville fatta sina beslut på företagsekonomiska, inte politiska, grunder. Det gynnade Tranås.

Troels Nielsen vill se en modell där olika intressenter i samhället går samman när koncerner är på väg att dra ner – i form av kommuner, länsstyrelse, fackföreningsrörelse, det lokala näringslivet och Business Sweden, en statlig myndighet som har till uppgift att både stötta svensk export och locka hit investeringar.

–  Jag skulle vilja att alla dessa kunde gå ihop och syna ett nedläggningsbeslut. Samhället gemensamt måste ges möjlighet att föra en dialog med ägarna.

–  Ägarna måste få tillfälle att tänka efter en extra gång innan de fattar beslut att flytta produktion.

Coachning i stället för pengar

I spåren av nedläggningar och företagsflytt lämnas tomma fabriker.

Ibland fylls de av annan verksamhet. Stora förhoppningar knöts till att fylla den tömda dammsugarfabriken i Västervik.

Electrolux sålde lokalerna för symboliska två kronor. Det gick sådär. Försäkringskassan som flyttade in i kontoret är på väg att flytta ut igen. Inne i fabriken gapar stora ytor tomma.

Ute i Europa pressas Electrolux att betala höga avgångsvederlag och dyra pensionslösningar till anställda som förlorar sina jobb. I Sverige är det billigare.

Erfarenheterna från svenska nedläggningar och neddragningar visar vilken strategi Electrolux har. I Sverige satsar man på utbildning och karriärcoachning för de uppsagda i syfte att göra dem mer ”anställningsbara”. Ett bättre alternativ för den enskilde än en summa pengar, anser företaget.

Förtidspensioneringar förekommer också. Men knappast lika generöst tilltagna som i Sydeuropa.

Den globala konkurrensen inom vitvarubranschen är tuff och vinsterna inte särskilt höga. För att få upp vinsten har Electrolux målmedvetet flyttat produktion från Västeuropa till Östeuropa, från Nordamerika till Mexiko.

Försäljningen är mindre jämfört med för tio år sedan. Men pengar finns. I alla fall för aktieägarna.

För att hålla ägarna på gott humör har Electrolux sedan millennieskiftet delat ut 45 miljarder kronor.

Det motsvarar fyra års löner för koncernens samtliga 60 000 anställda.

Fotnot: Electrolux och Outokumpu har valt att inte diskutera de olika nedläggningsvillkoren med Dagens Arbete.

Läs mer om turerna när Stiga i Tranås lades ner
Halv miljard till aktieägarna – ändå läggs Stigafabriken ned

”Brottsplats: en bruksort i nedläggningarnas lågprisland.” Harald Gatu skrev en analys i samband med beskedet att Långshyttan ska läggas ned.
Ett strypmord i nedläggningarnas lågprisland

 

Läs mer: DA granskar


hg@da.se

Läs mer på samma tema:

Arbetarna inväntar företagets hållbara lösning

AnalysI går kom beskedet att Electrolux stänger kylskåpstillverkningen i Mariestad. Samtidigt lovar företaget att hitta en ”hållbar lösning” för fabriken. Spåren efter nedläggningarna i Västervik och Motala förskräcker.

  Electroluxskylt

Electroluxfacket: Vi vill se konkreta förslag

JobbflyttElectrolux lovar ”en fortsatt hållbar verksamhet" vid fabriken i Mariestad när produktionen flyttas till Ungern. Men facket menar att de ännu inte fått se något konkret.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

1

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.