”Ett förbund som börjar angripa sina medlemmar kommer nog fortsätta tappa folk”
Läsare reagerar på DA:s kartläggning av SD-politiker som företräder IF Metall
Idén som gav två miljoner
Publicerad 2015-03-04, 13:48
Sista belöningen. Johan Oscarsson och Pontus Andersson är glada i dag. De har nyligen fått dela på den största förslagsbelöning som delats ut på Billerud Korsnäs Frövi någonsin.
Förslagspeng
Avtalet om förslagsbelöningar har funnits sedan 1985. Det träffades mellan Svenska arbetsgivarföreningen SAF, numera Svenskt Näringsliv, och LO/PTK.
För Pappers del upphörde avtalet att gälla i fjol. Då sade Skogsindustrierna upp avtalet, med motiveringen att det var otidsenligt och inte längre lämpade sig för en central reglering. Avtalet hade då sagts upp på IF Metalls och GS områden redan 2008.
Förslagsverksamheten som det såg ut:
Anställda kunde lämna in förslag som syftade till att utveckla företaget på olika sätt; förbättra kvalitet, produktivitet och arbetsmiljö. Förslagen behandlades sedan i en förslagskommitté.
Generellt utbetalades hälften av förslagets besparingseffekt för det första året minus kostnad för eventuell investering. Beloppet kunde dessutom reduceras beroende på hur stor del av förslaget som låg inom förslagställarens ordinarie arbetsuppgifter.
Förslagsverksamheten i dag:
Liggande, gamla förslag, behandlas enligt de gamla reglerna. I övrigt anses förslagsverksamheten ingå i ordinarie arbetsuppgifter. De företag som vill kan dock hålla sig med lokala avtal.
På Billerud Korsnäs finns inget lokalt avtal.
Över två miljoner kronor. Lönebeskedet i oktober var en fröjd för ögat för dem båda – och för skattmasen.
– Det rörde sig om 714 000 extra i skatt, säger Johan Oscarsson med ett roat leende. Så mycket har jag aldrig någonsin betalat förr.
Pontus Andersson nickar instämmande. Men så hade de också fått en rejäl summa pengar från företaget. Ett förslag till en bättre arbetsrutin de lämnade in för fyra år sedan. Och som nu gjorde avtryck på lönebeskedet.
Tvåmiljonerfyrahundrasextioentusenfemhundra kronor att dela på!
I runda slängar en halv miljon vardera efter skatt.
– Jag uppgraderade genast min golfutrustning, upplyser Pontus.
Han berättar också – intervjun gjordes i slutet av november – att han tänker fly Sverige och grådasket över julhelgen.
Till skillnad från Pontus har Johan, som han skämtsamt säger, ”en dyr familj” att tänka på.
– Jag har amorterat bort lån på huset och det lär bli lite finare julklappar än vanligt.
Pontus Andersson, 43 år, har jobbat på kartongmaskinen sedan 1994. Arbetskompisen Johan Oscarsson kom dit fyra år tidigare.
– Och nu har vi hjälpt företaget att tjäna rejält med pengar, konstaterar Pontus.
Deras förslag var lika genialt som enkelt.
I stället för att byta bestrykningsbladen vid de två arbetsstationerna ett och ett, så bytte man bladen samtidigt.
Med det gamla arbetssättet körde man, som Pontus säger, bort massor av pengar i kasserat material. Nu har kassationen halverats från 4 000 till 2 000 årston. Närmast reflexmässigt menade företaget att det här var ett förslag som ingick i deras arbetsuppgifter att kläcka.
Men Pontus och Johan var listiga.
– Vi prövade först att det funkade innan vi lämnade in förslaget.
Det gjorde att de också kunde skicka med ett sifferunderlag och inte bara en A4:a om hur de tänkt.
– Annars hade nog företaget lättare kunnat avslå att ge några pengar, menar de båda.
Nu krävdes en del bollande med företaget och en hel del hjälp av lokala Pappers innan pengarna slutligen tickade ut.
Förslaget och belöningen har tagits emot väl bland arbetskamraterna.
– I det stora hela har det varit hejarop och grattis, säger Pontus. Och chefen för kartongbruket tog i hand och gratulerade oss när allt var klart.
Det snabbare bladbytet på maskinen ger en årlig vinst för företaget på 9,8 miljoner kronor. Med en viss avräkning och att en del av förslaget ändå kunde hänföras till deras ordinarie arbete, stannade belöningssumman ändå på över två miljoner.
Både Pontus och Johan har lämnat in flera förbättringsförslag genom åren. Som mest har det gett några tusenlappar.
Numera är det centrala förslagsavtalet uppsagt. Även Frövis lokala tillämpning har upphört gälla. Johan och Pontus tror att det minskar viljan att komma med förslag.
– Möjligtvis fortsätter man föreslå saker som gör arbetsmiljön eller den egna arbetssituationen bättre, säger Johan.
– Annars är det väl upp till dem som har betalt för det, att nu kliva fram och bevisa att de är värda sina pengar …
Grattis!
Alla tjänar på detta.
Anställda tänker till lite extra och känner sig mer delaktiga. Företaget tjänar ännu större pengar under många år.
Miljön tjänar på det, mindre spill uppstår och ibland kan miljövinsterna vara stora på andra sätt.
Då bygger företaget bättre varumärke.
Vinn-vinn även där.
Tyvärr verkar det som om delar eller stor del av industrin nu inte vill ha in förslag som kan spara pengar åt dem längre.
De har mycket riktigt tagit bort de tidigare högst rimliga morötter som fanns för inlämnade förslag.
Nu får du kaffepengar för värdefulla förslag som sparar och effektiviserar produktionen.
Tidigare kunde du få hälften av vad som sparades in på ett år.
Samtidigt sparar företagen vidare rejäla pengar år efter år….
Nu har många företag visat att de inte är intresserade av kloka och värdefulla förbättringar.
Hur tänker de i en konkurrensutsatt miljö och marknad?