Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

DA granskar Afa Försäkring

Collage. Foto: TT

Därför fick arbetsgivarna tillbaka 40 miljarder

40 miljarder kronor extra fanns hos facket och Svenskt Näringslivs försäkringsbolag Afa. Vem skulle få pengarna? En av dem som bestämde att beloppet skulle ges till arbetsgivarna var LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Att det blivit så mycket pengar över i Afa Försäkring beror till stor del på att politikerna vid olika tillfällen ändrat reglerna i det statliga försäkringssystemet. Det har gjort att färre fått ersättning från Försäkringskassan, vilket har gjort att de inte heller fått ersättning från den avtalade försäkringen.

Därför har också arbetsgivarnas försäkringskostnader minskat kraftigt. För den så kallade avtalsgruppsjukförsäkringen har premien, alltså den summa arbetsgivarna ska betala in, i flera år varit noll.

Trots detta har Afa Försäkring så mycket pengar att de ställts inför hotet att betala flera miljarder i vinstskatt. Facket och arbetsgivarna har diskuterat vad man i stället kan göra med pengarna. Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO och ledamot i Afa Sjukförsäkrings styrelse, var med och beslutade om att sammanlagt 40 miljarder skulle betalas tillbaka till arbetsgivarna.

Dagens Arbete har intervjuat Torbjörn Johansson och frågat om inte facket och arbetsgivarna borde ta ett större ansvar för dem som blir sjuka av jobbet när staten kliver tillbaka. I ett mejlsvar vill Torbjörn Johansson förtydliga att den linjen skulle kosta.

– Vi har aktivt motarbetat att låta staten backa och lämpa över kostnaderna för det allmänna försäkringssystemet på arbetarna.

Jag tolkar svaret som att det är arbetarna som betalar den avtalade försäkringen genom att avstå löneutrymme. Mot bakgrund av det; hur resonerade ni i Afa Sjukförsäkrings styrelse när ni beslutade att betala tillbaka sammanlagt 40 miljarder kronor till arbetsgivarna?

Torbjörn Johansson låter Renée Andersson, utredare på LO, formulera ett svar. Det är långt och går att läsa här. I korta drag handlar det om att försäkringen är ”förmånsbestämd”, och då tar arbetsgivarna både risken att behöva betala en dyrare premie, och får chansen att komma billigare undan om premien sjunker.

För mig framstår era svar ändå som motsägelsefulla. När staten backar är det arbetarna som betalar. Men när det blir pengar över är det arbetsgivarna. Hur hänger det ihop?

Torbjörn Johansson har inte tid att svara på den här frågan heller men pressekreterare Sigrid Bøe ringer upp för att förklara. I korthet:

När ett nytt villkor i försäkringen beslutas i förhandling avstår arbetarna löneutrymme. Därefter avstår de inget mer löneutrymme, menar LO. Och då tillfaller också eventuellt överskott arbetsgivarna när staten försämrar reglerna.

Så arbetarna får sämre villkor, och arbetsgivarna får pengar. Trots att arbetarna, åtminstone inledningsvis, har avstått pengar för att få villkoren. Jag tycker fortfarande att det finns en motsättning, men Torbjörn Johansson håller inte med?

– Nej, det är så här systemet ser ut. Försäkringen är ju en tilläggsförsäkring till den statliga och påverkas av de villkor som gäller där, säger Sigrid Bøe.

Dessutom betalades inte de 40 miljarderna tillbaka rakt av understryker hon, utan LO förhandlade till sig vissa förbättringar i försäkringar i samband med beslut om återbetalningen.

– Man gjorde ett byte, arbetsgivarna fick pengar, arbetarna fick förbättringar. Detta var en unik situation som aldrig tidigare hade uppstått och var en följd av de försämringar som staten införde i sitt system.

Då är överskottet inte bara företagens pengar, ändå? Det framstår i ena stunden vara hugget i sten att pengarna tillhör arbetsgivarna. I nästa stund skulle kostnaden för förbättringar landa på arbetarna. I den tredje var alltihop en förhandlingsfråga?

– Vi avstår inte löneutrymme när vi gör återbetalningen till arbetsgivarna, men vi avstår löneutrymme när vi ska förhandla fram nya försäkringsvillkor. Det är så här systemet ser ut i dag. Försäkringen är en tilläggsförsäkring till den statliga. Torbjörn säger ju att ”vi har aktivt motarbetat att låta staten backa”. Han tycker inte att försämringarna i det statliga systemet är bra, men det är så det ser ut.

 

Läs mer: Arbetsskador | Försäkringar


at@da.se

4Kommentarer

Toyvo Esserius:

Jag läste artikel om ”Därför fick arbetsgivaren tillbaka 40 miljarder.
Jag får inte ihop hur man resonerar att arbetsgivaren får tillbaka alla pengar.
Vi avstår löneutrymme i en avtalsrörelse för att förbättra vilkoren.
Ett ex. år ett: Om det finns 2,5% att fördela och vi väljer att ta 2,0 % till att öka lönen med och avsätta 0,5 till att förbättra villkoren i försäkringen
Arbetsgivaren tar 0,5% av löneutrymmet och betalar premien till försäkringen.
År två: Vi har tidigare avstått 0,5 % av lön till att förbättra villkoren i försäkringen(hade vi inte gjort detta år ett så hade vi haft 0,5% mer i lön).
Arbetsgivaren betalar 0,5% (av vad vi har avstått år ett) av lönesumman till premien för försäkringen.
År tre: Samma sak år efter år.
Alltså dessa 40 miljarder är bl.a ”våra” pengar inte bara arbetsgivarens.
Har jag fel?

Anita:

I samband med att ATP infördes 1960 började även arbetare försäkras genom att avstå en del av sin lön. (löneutrymmet)
Arbetsgivaren som betalar min lön, äger han också en del av det hus jag köpt för pengar som jag fått i lön av honom ?
Det blir ungefär samma sak. Återbetalningar bör tillfalla den anställde, inte arbetsgivaren !

Eija Liljefors:

Minst sagt svajande svar av facket, vilket brukar tyda på att det är något skumt i det hela.

Tobias:

Men inga förbättringar för alla oss som vill ha arbetsskadelivränta. Där finns ingenting om våran rättstrygghet eller om hur fk skall vara oberoende eller opartisk part i dessa arbetsskadefall. Så vem skall man lita på?

Man har ju inga möjligheter till påverkan via massmedia eller andra kanaler då man anser att detta inte har något värde. Men för den enskilde som vill ha sina rättigheter är det enda möjligheten att kunna påverka.

Kom gärna hem till mig och läs alla mina handlingar som inte är hemligstämplade. För detta sker varje gång man driver en process mot fk i våra domstolar och du som enskild får inte ta del av dessa handlingar som myndigheten sänder till förvaltningsdomstolen eller kammarrätten och högsta förvaltningsrätten.

Ingen möjlighet att försvara sig mot handlingar som blir hemligstämplade. Är detta verkligen förenligt med en rättsstat?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

6

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

5

"Alla som har rätt till ersättning ska få det"

Replik"Vi har ett tydligt uppdrag från våra ägare, arbetsmarknadens parter. Varje kund som har rätt till ersättning ska få det. Det är utifrån den devisen vi arbetar varje dag", skriver Anders Moberg, VD för Afa Försäkring, angående vår granskning.

7

"Pinsam tondövhet, Afa Försäkring"

Ledare"Statistiken talar sitt tydliga språk. Medan Afa Försäkring samlar miljarder på hög och till och med ger tillbaka 40 miljarder till arbetsgivarna nekas allt fler arbetssjuka ersättning" skriver Helle Klein i ett ledare angående repliken från Afa Försäkring.

7

"Dags att reformera arbetsskadeförsäkringen"

DebattDet finns fyra tunga argument för att slå samman arbetsskadeförsäkringen. Dagens uppdelning är tidskrävande och människor kan hamn mellan stolarna, alla täcks inte av avtalsförsäkringen, kostaderna för dålig arbetsmiljö döljs och företagen får inga incitament att förbättra den. Det skriver professor Eskil Wadensjö i dag på DA Debatt.

2

"Försäkringen har blivit en återvändsgränd"

Debatt"Det som skapades för att underlätta möjligheten att få ersättning har nu blivit en försäkring där ansvaret trollas bort", skriver författaren Börje Eriksson och forskaren Töres Theorell i ett debattinlägg.

4

"Det är få som behöver vänta"

Lea Skånberg på IF Metall är oroad över handläggningstiderna på Afa och kommer att kräva åtgärder. Men försäkringsbolagets verksamhetschef, Eva Eriksson, ser inga problem. De som behöver vänta länge på svar är få, enligt henne.

4

"Samförståndet ett hån mot de arbetssjuka"

Debatt"Med ett LO som hamnat i knät på motparten behöver arbetsskadade få tillbaka möjligheten att stämma arbetsgivaren, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman i Metall. Han har reagerat på DA:s granskning av AFA, som får en fortsättning i nästa vecka.

10

Läsarna berättar själva om sina skador

Läsarberättelser Mats skuldror värker efter två olyckor och nu råder moment 22 med Försäkringskassan och Afa. Bertil skadade ryggen på jobbet 2010, men Afa sade att den var ärftlig. Tomas arbetsskada godkändes först men sedan kom beskedet att den ”inte längre föreligger”. Läs DA-läsarnas egna berättelser om kampen för att få sina jobbskador bekräftade.

6

"Hur blev en vältränad 50-plussare en 'gamling'?"

Debatt"Det är en skrämmande tanke att Afa kan förvandla våra slitskador till ”åldersrelaterade” skador och på det viset komma undan sitt ekonomiska ansvar", skriver före detta skyddsombudet Lars i ett debattinlägg.

2

Så svarar Afas ägare på kritiken

LO och Svenskt Näringsliv svararVår granskning visar att det är trångt i porten för arbetssjuka som vill ha ersättning från Afa. Här svarar bolagets ägare på kritiken.

6

LO: Försäkringen inte värd att gå i konflikt för

Arbetsgivarna vill inte betala för de arbetssjuka och LO vill inte strida för dem. Här svarar facket och Svenskt Näringsliv på kritiken.

7

"Skydda de arbetssjuka"

LedareFöretagen är vinnare medan de arbetssjuka är förlorare i dagens arbetsliv. Arbetsgivarna och facket har svikit de mest utsatta.

6

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.