Hela Renée Anderssons svar

Förmånsbestämd försäkring

I en förmånsbestämd försäkring är det den avtalade förmånen som är fastställd. Det är kostnaden för att finansiera den förmånen som de anställda avstått löneutrymme för. Det betyder också att arbetsgivaren har förbundit sig att framöver alltid garantera att den avtalade förmånen kan betalas ut. Det betyder också att om antalet försäkringsfall ökar, så att kostnaden stiger, så måste arbetsgivaren betala en högre premie för att bekosta den avtalade förmånen. Arbetsgivaren kan då inte hänvisa till den högre kostnaden och kräva att de anställda ska avstå mer i löneutrymme. Arbetsgivaren kan inte heller kräva att de avtalade förmånerna ska försämras. Det är arbetsgivaren som i detta fall får stå risken att kostnaderna ökar, även om premien nu är dubbelt så hög som det löneutrymme som de anställda tidigare avstått. Det betyder också att om antalet försäkringsfall sjunker, så kan arbetsgivaren betala en lägre premie och ändå se till att den avtalade förmånen kan garanteras. De anställda kan då omvänt inte hänvisa till den lägre premien och kräva mer i löneutrymme eller förbättrade förmåner. Bland annat AGS- och TFA-försäkringen är förmånsbestämda.

Premiebestämd försäkring

I en premiebestämd försäkring är det istället storleken på premien som är avtalad. Det är kostnaden för den premien som de anställda avstått löneutrymme för. Hur omfattande förmånerna kan bli följer sedan av hur höga kostnaderna i försäkringen blir. I detta fall har arbetsgivaren enbart förbundit sig att alltid betala in den avtalade premien. Arbetsgivaren garanterar dock inte omfattningen på förmånerna. Det betyder att om antalet försäkringsfall ökar, så att kostnaderna stiger, så måste förmånerna försämras. Annars räcker de avtalade premierna inte till. De anställda kan inte kräva att arbetsgivaren ska betala mer eftersom det är storleken på premien som är avtalad. I detta fall är det de anställda som får stå risken när kostnaderna ökar. Det betyder dock också att om antalet försäkringsfall sjunker, så kan förmånerna förbättras inom ramen för det utrymme som den avtalade premien ger. Arbetsgivaren kan inte kräva att premien ska sänkas när kostnaderna sjunker, eftersom det är storleken på premien som är avtalad. Omställningsförsäkringen och Avtalspension SAF-LO är exempel på premiebestämda försäkringar.

Särskilt om återbetalning av premier i förmånsbestämda försäkringar

När de förmånsbestämda försäkringarna får lägre kostnader så uppstår ett överskott. AFA Försäkring har möjlighet att sätta undan delar av detta överskott i reserver men hur stora dessa reserver får vara är lagreglerat. Det betyder att om reserverna blir för stora så är AFA tvingade att lösa upp dessa. Då uppstår en vinst i företaget som ska beskattas. Ägarnas ambition är och har varit att hålla premierna för de förmånsbestämda försäkringarna på en sådan nivå så att förmånerna garanteras men utan att det uppstår överskott som ska skattas bort. De försämringar som har gjorts i sjukförsäkringen sedan 2008 avseende framför allt möjligheten att få sjukersättning, har fått stor påverkan på AFAs skadeutfall. Trots att AGS-försäkringen haft noll (0) i premie de senaste åren har ett för stort överskott uppstått. Det innebär att det normala sättet att reglera detta, med lägre avgift, inte har räckt till.

Enligt huvudregeln skulle detta innebära att överskottet beskattades med ca 5 miljarder. Som ett alternativ till detta valde parterna att förhandla om frågan. I en förhandling mellan parterna överenskoms därför att inbetalda avgifter till AGS för åren 2005-2008 skulle betalas tillbaks till försäkringstagarna, dvs arbetsgivarna. I förhandlingen hävdade arbetsgivarna att återbetalning skulle ske utan någon villkorsförbättring, eftersom AGS är en förmånsbestämd försäkring. Men eftersom LO valde att lyfta in denna förhandling som en del av de samordnade avtalsförhandlingarna lyckades vi ändå förhandla fram villkorsförbättringar i TFA, AGS och Premiebefrielseförsäkringen (som är en del av ASL).

Det omvända inträffade i början av 1990-talet då sjuktalen steg kraftigt. Då AGS-försäkringen skapades så avstod löntagarna 0,7 procent i löneutrymme för förmånerna i försäkringen. I och med ökningen i sjuktalen så betalade arbetsgivarna 2,2 procent för AGS-försäkringen i början av 1990-talet, utan att kräva att löntagarna skulle avstå något mer i löneutrymme för försäkringen.
Renée Andersson