Industriarbetarnas tidning

Hela Renée Anderssons svar

17 mars, 2016

Förmånsbestämd försäkring

I en förmånsbestämd försäkring är det den avtalade förmånen som är fastställd. Det är kostnaden för att finansiera den förmånen som de anställda avstått löneutrymme för. Det betyder också att arbetsgivaren har förbundit sig att framöver alltid garantera att den avtalade förmånen kan betalas ut. Det betyder också att om antalet försäkringsfall ökar, så att kostnaden stiger, så måste arbetsgivaren betala en högre premie för att bekosta den avtalade förmånen. Arbetsgivaren kan då inte hänvisa till den högre kostnaden och kräva att de anställda ska avstå mer i löneutrymme. Arbetsgivaren kan inte heller kräva att de avtalade förmånerna ska försämras. Det är arbetsgivaren som i detta fall får stå risken att kostnaderna ökar, även om premien nu är dubbelt så hög som det löneutrymme som de anställda tidigare avstått. Det betyder också att om antalet försäkringsfall sjunker, så kan arbetsgivaren betala en lägre premie och ändå se till att den avtalade förmånen kan garanteras. De anställda kan då omvänt inte hänvisa till den lägre premien och kräva mer i löneutrymme eller förbättrade förmåner. Bland annat AGS- och TFA-försäkringen är förmånsbestämda.

Premiebestämd försäkring

I en premiebestämd försäkring är det istället storleken på premien som är avtalad. Det är kostnaden för den premien som de anställda avstått löneutrymme för. Hur omfattande förmånerna kan bli följer sedan av hur höga kostnaderna i försäkringen blir. I detta fall har arbetsgivaren enbart förbundit sig att alltid betala in den avtalade premien. Arbetsgivaren garanterar dock inte omfattningen på förmånerna. Det betyder att om antalet försäkringsfall ökar, så att kostnaderna stiger, så måste förmånerna försämras. Annars räcker de avtalade premierna inte till. De anställda kan inte kräva att arbetsgivaren ska betala mer eftersom det är storleken på premien som är avtalad. I detta fall är det de anställda som får stå risken när kostnaderna ökar. Det betyder dock också att om antalet försäkringsfall sjunker, så kan förmånerna förbättras inom ramen för det utrymme som den avtalade premien ger. Arbetsgivaren kan inte kräva att premien ska sänkas när kostnaderna sjunker, eftersom det är storleken på premien som är avtalad. Omställningsförsäkringen och Avtalspension SAF-LO är exempel på premiebestämda försäkringar.

Särskilt om återbetalning av premier i förmånsbestämda försäkringar

När de förmånsbestämda försäkringarna får lägre kostnader så uppstår ett överskott. AFA Försäkring har möjlighet att sätta undan delar av detta överskott i reserver men hur stora dessa reserver får vara är lagreglerat. Det betyder att om reserverna blir för stora så är AFA tvingade att lösa upp dessa. Då uppstår en vinst i företaget som ska beskattas. Ägarnas ambition är och har varit att hålla premierna för de förmånsbestämda försäkringarna på en sådan nivå så att förmånerna garanteras men utan att det uppstår överskott som ska skattas bort. De försämringar som har gjorts i sjukförsäkringen sedan 2008 avseende framför allt möjligheten att få sjukersättning, har fått stor påverkan på AFAs skadeutfall. Trots att AGS-försäkringen haft noll (0) i premie de senaste åren har ett för stort överskott uppstått. Det innebär att det normala sättet att reglera detta, med lägre avgift, inte har räckt till.

Enligt huvudregeln skulle detta innebära att överskottet beskattades med ca 5 miljarder. Som ett alternativ till detta valde parterna att förhandla om frågan. I en förhandling mellan parterna överenskoms därför att inbetalda avgifter till AGS för åren 2005-2008 skulle betalas tillbaks till försäkringstagarna, dvs arbetsgivarna. I förhandlingen hävdade arbetsgivarna att återbetalning skulle ske utan någon villkorsförbättring, eftersom AGS är en förmånsbestämd försäkring. Men eftersom LO valde att lyfta in denna förhandling som en del av de samordnade avtalsförhandlingarna lyckades vi ändå förhandla fram villkorsförbättringar i TFA, AGS och Premiebefrielseförsäkringen (som är en del av ASL).

Det omvända inträffade i början av 1990-talet då sjuktalen steg kraftigt. Då AGS-försäkringen skapades så avstod löntagarna 0,7 procent i löneutrymme för förmånerna i försäkringen. I och med ökningen i sjuktalen så betalade arbetsgivarna 2,2 procent för AGS-försäkringen i början av 1990-talet, utan att kräva att löntagarna skulle avstå något mer i löneutrymme för försäkringen.
Renée Andersson

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Hur hittar vi en säker byggfirma?

Vi vill göra vårt fritidshus till en permanent bostad. Vilka rättigheter har vi om hantverkarna inte sköter sig?

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

Så fungerar de nya reglerna

Under coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Anständiga utnyttjar inte krisen

Det finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hela månaden räknas för den som blir medlem i a-kassan i dag

Den som blir medlem i a-kassan den sista mars får tillgodoräkna sig hela månaden, vilket kan spela stor roll för rätten till ersättning.

”Vissa dagar kan jag inte ta mig upp ur sängen”

”Diskbråck är nästan omöjligt att få igenom som arbetsskada.” Det var förutsättningen som juristen gav Kent Dahlin. 13 år senare fick de ändå rätt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

En rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Förhandlingar om försäkringar igång – kamp mot klockan

LO kräver tjänstepension till fler och mindre krångel vid arbetsskador. Förhandlingarna om avtalsförsäkringarna ska vara på plats innan de vanliga avtalsförhandlingarna är klara.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.