Industriarbetarnas tidning

Förpackningar spelar ekologisk roll

22 maj, 2016

Skrivet av

Upp till en miljon ton koldioxid – så mycket kan smartare förpackningar sänka de svenska klimatutsläppen. Minskat matsvinn och färre transportskador sänker transportbehov.

Den svenska förpackningsindustrin står för mindre än en procent av Sveriges klimatutsläpp. Samtidigt kan smartare förpackningar sänka de svenska utsläppen med upp till 2 procent. Detta enligt en rapport som presenterades och diskuterades under GS kongress.

Med bättre förpackningar skapas förutsättningar att sänka klimatutsläppen i kedjan före, men framför allt, efter tillverkningen av förpackningen. Matsvinnet kan minskas genom att göra förpackningar lättare att återförsluta, öka hållbarheten på maten eller genom att smarta förpackningar kan känna av om innehållet är okej att äta.

Om smartare förpackningar minskar matsvinnet till hälften skulle behovet av jordbruksproduktion minska och färre produkter behöva distribueras. Enligt rapporten skulle de svenska koldioxidutsläppen kunna minska med upp till en halv miljon ton, vilket motsvarar en procent av Sveriges totala utsläpp.

Om förpackningarna skyddar bättre mot transportskador skulle utsläppen minska med ytterligare 200 000 till 500 000 ton.

Minst effekt på klimatet skulle en minskad vikt på själva förpackningen ha, enligt rapporten. Det skulle spara runt 10 000 ton om året.

Det höll en av paneldeltagarna i den efterföljande debatten inte med om.

– Sedan jag började jobba på Tetra Pak 1993 har vi minskat vikten på kartongen i våra förpackningar med 20 procent. Det innebär att var femte massavedsstock inte behövs och inte transporten av den heller, sade Ronny Larsson, klubbordförande vid Tetra Pak i Sunne.

Även formen på förpackningen har betydelse, vilket Ronny Larsson demonstrerade genom att visa upp en klimatsmart konserv – fyrkantig av papper i stället för rund av metall.

– Man optimerar transporterna. Med runda förpackningar fraktas luft i lastbilarna.

Panelen bestod utöver Ronny Larsson av Mikael Norén från Stora Enso, Jennie Iderfjell från Ekmans och Tommy Andersson från förbundskontoret. Frågan om ekologi, klimat och miljöbelastning är ständigt aktuell på förpackningsföretagen.

– Det är ett försäljningsargument att ha så miljövänliga förpackningar som möjligt och att de kan bidra till att optimera transporterna, sade Mikael Norén.

Samtidigt är konkurrensen från utlandet hård och ibland är priserna viktigare än kvalitet och miljö för kunderna.

– Kundernas agenda är produkten ska vara miljövänlig, men man vill inte alltid betala för det, sade Jennie Iderfjell.

Pirattillverkningen av förpackningar främst i Asien är också en utmaning. De kan hålla betydligt lägre priser. Men lösningen är att fortsätta utvecklingen av smarta förpackningar, tror Ronny Larsson.

– Genom nya innovationer och klimatsmarta produkter som pirattillverkarna inte kan ta fram konkurrerar vi med kvalitet. Den utvecklingen efterfrågas av stora kunder med kända varumärken eftersom den är viktig för deras egen klimatprofil.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Från Love till love – så blev GS-kongressen

Från Love till love – så blev GS-kongressen

GS kongress har gått i mål. För alla er som inte kunde vara där kör vi en kort sammanfattning.

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

” Vi kan inte köpa alkohol för våra pengar”

” Vi kan inte köpa alkohol för våra pengar”

Leopoldo Merino vill ha totalstopp för att använda GS-medlemmarnas pengar till alkohol. Han fick inte tillräckligt stöd för att ta upp sitt krav på kongressen men nu blir spritstopp en fråga för nästa månads förbundsmöte.

GS-facket ska certifieras för mångfald

GS-facket ska certifieras för mångfald

Kongressen röstade enhälligt ja till att GS ska genomgå en HBTQ-certifiering. Det är en kvalitetsstämpel för att förbundet systematiskt arbetar med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter

Bo-Arne Andersson tar plats i förbundsledningen

Bo-Arne Andersson tar plats i förbundsledningen

Kongressen gick emot valberedningen och valde Bo-Arne Andersson till förbundets nye 2:e vice ordförande. Efter två omröstningar besegrade han Christoffer Ahlqvist.

Vad är kongressens viktigaste fråga?

Vad är kongressens viktigaste fråga?

Det stundar tre dagar av ideliga beslut på GS-fackets kongress i Västerås. DA frågade några ombud om vilken som är den viktigaste frågan.

”Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten”

”Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten”

Ordförande Per-Olof Sjöös inledningstal vid kongressen handlade om klimatet, facklig sammanhållning och tolerans:

– Vår uppgift är att motverka rädslan, inte göda den.

Vad väntar du dig av kongressen?

Vad väntar du dig av kongressen?

Nu öppnar GS-fackets kongress i Västerås. DA frågade några av de mer än 100 ombuden: Vilka förväntningar har du?

”Jag känner mig lite skakig just nu”

”Jag känner mig lite skakig just nu”

Till höga visslingar och skallande applåder valdes Madelene Engman till GS förste vice ordförande. Hon är den första kvinnan i förbundsledningen och blir nu spindeln i nätet för nästa avtalsrörelse.

Dags för GS-kongress

Dags för GS-kongress

Ska GS-facket HBTQ-certifieras? Bör taket på medlemsavgiften slopas? Och borde inte avdelningarna få mer av förbundets pengar? DA går igenom de viktigaste frågorna inför den kongress som pågår i Västerås i helgen.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.