Har jag rätt till en mikro?
Läsaren jobbar i skogen och vill kunna värma sin lunch Experten svarar
Publicerad 2016-05-02, 10:21 Uppdaterad 2016-05-18, 21:20
Ledare Debatten om låga löner har rasat under de senaste månaderna och accelererade än en gång förra veckan, när Arbetsekonomiska rådet än en gång slog ett slag för sänkta lägstalöner på DN Debatt. Snabbt gavs mothugg från fackligt håll.
Dennis Jörnmark Callstam är 24 år och journalist från Göteborg. Gör i två veckor praktik på Dagens Arbete genom Aftonbladets och LO:s utbildning för unga ledarskribenter.
TCO:s chefsutredare Göran Zettergren, som själv skrivit en rapport om de tyska och svenska arbetsmarknaderna menade exempelvis att den ökade tyska sysselsättningen i själva verket handlade om att tyskarna i högre utsträckning ”delar på jobb” numera. Dessutom har sysselsättningsgraden fortsatt att öka sedan lägstalönerna etablerats på 8,50 euro i timmen.
Zettergren har förstås rätt. Ändå är det LO:s replik i Dagens Nyheter som framstår som den allra viktigaste. Under rubriken ”Högt pris för ökade löneskillnader” föreslår två LO-utredare istället satsningar på utbildningar och statliga lönesubventioner.
Även om det förstås kan te sig märkligt att staten ska betala för företagens arbetskraft är det i sammanhanget ett lågt pris att betala. I ett Sverige med de största inkomstskillnaderna sedan 1930-talet kommer sänkta lägstalöner enbart leda till ett än mer segregerat samhälle.
Självklart ska nyanlända få chansen att komma in på arbetsmarknaden. Men detta måste ske på samma villkor, med samma anställningstrygghet och med samma lön som alla andra.
Sänkta lägstalöner och begränsad tillgång till välfärd är förslag som gynnar företag och splittrar arbetarklassen. Den enda rimliga hållningen är att kräva lika rättigheter och förutsättningar för alla, så väl på arbetsmarknaden som i resten av samhället.
Dennis Jörnmark Callstam
hej!
jag kan inte annat än att hålla med Dennis, punkt slut.