Industriarbetarnas tidning

”De här partierna är här för att stanna”

5 oktober, 2016

De populistiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen.

– Många av partierna är regeringsdugliga, påpekade Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap.

Invandringen är ett kort som ofta används i det politiska spelet av populistiska och främlingsfientliga partier i Europa. Många sådana partier har blivit professionella och de lär fortsätta få inflytande i våra politiska system.

I början, när de första populistiska partierna bildades i Europa, var invandringen inte en stor fråga. Det handlade inte om främlingsfientlighet utan det handlade om ett ökat skattetryck och byråkratiseringen av samhället.

Det förklarar Bengt Lindroth, journalist och författare till bokens Väljarnas hämnd. Men det invandringskritiska och det EU-kritiska går hand i hand. Det finns också andra gemensamma nämnare.

– De är antielitistiska och de anser sig tala för åsidosatta eller missnöjda, bortglömda grupper. De anser sig ofta stå för folkligt förnuft, som är annorlunda det som experter och akademikervärlden oftast har, säger Bengt Lindroth och tillägger att rörelserna ofta burits fram av karismatiska personligheter.

De populistiska partierna lyckades, enligt Bengt Lindroth, etablera sig i de nordiska länderna i historiska ögonblick då socialdemokratins hegemoni började ifrågasättas. Det skedde först i Danmark och sedan i Norge. Till Sverige kom fenomenet på 1990-talet med Ny Demokrati.

Men det är alltså först på 1980-talet som invandringen blir en fråga som de populistiska politikerna i Europa snabbt fångar upp.

– De är opportunister i varierande grad och invandringen blir så småningom huvudfrågan. Det är ett kort som deras partier alltid kan ta fram ur bakfickan och ledarna kan alltid vara fräckare i munnen än de etablerade partierna, säger Bengt Lindroth.

”De populistiska partierna har gemensamma drag. De är antielitistiska, populistiska, de säger sig talar sig för åsidosatta, folkligt förnuft. Inledningsvis har de burits fram av karismatiska ledare, som är fräcka i mun.”/Bengt Lindroth, journalist och författare till ”Väljarnas hämnd”. Foto: Madeleine Andersson.
Bengt Lindroth. Foto: Madeleine Andersson.

De populistiska partierna riskerar att bli etablerade och då får vi i Europa, enligt Bengt Lindroth, en ny situation som kan vara början på ett sönderfall och atomisering. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, håller med om att vissa av de populistiska partierna är professionella:

– De har byggt upp medlemsorganisationerna och de är väldigt etablerade redan. Många av partierna är regeringsdugliga och de har både indirekt och direkt inflytande på våra politiska system

Ann-Cathrine Jungar ser också likheter mellan missnöjespartierna inom EU när det gäller ideologi och strategi. En stor del av de högerpopulistiska partierna är inte radikala och accepterar demokratin som en nödvändig väg som de måste gå för att påverka politiken.

Det finns också extrema partier som kan tänka sig att använda våld och är också beredda att förändra det politiska systemet i en mer auktoritär riktning. Men de förenas i sin kritik av invandring, islam, det mångkulturella samhället, EU, och inte sällan är de pro-ryska.

– De här partierna är här för att stanna. De är professionaliserade och väl institutionaliserade, effektiva partier. Och trots att de etablerade partierna försöker anpassa sig till deras frågor med både mer invandringskritik och EU-kritik, så lyckas de inte dra undan mattan för dem, säger Ann-Cathrine Jungar.

”Jag är kritisk till benämningen populistiska partier: den etniska nationalismen styr mer än populismen. Det är radikala högerpartier.”/Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Foto: Madeleine Andersson.
Foto: Madeleine Andersson.

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, påpekar också att det är invandringsfrågan som i första hand lockat väljare till de radikala högerpartierna.

– Det är kopplingen som de gör mellan invandring och kriminalitet och social oro som har spelat en särskilt betydande roll. Det är främst invandrare från Mellanöstern och Afrika som har pekats ut som problematiska och ovälkomna, konstaterar Jens Rydgren.

Han anser att det är nationalismen och inte en populistisk ideologi, som i första hand definierar sådana partier. Det är den etniska nationalismen som i stor utsträckning styr de radikala högerpartiernas budskap, menar Jens Rydgren.

– De här partiernas antielitistiska budskap riktat mot den så kallade PK-eliten emanerar i första hand ur föreställningen om att media, etablerade partier och andra har förrått landet genom att omfamna multikulturella och internationalistiska idéer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

SD: Regeringar av olika kulör har lagt grunden för skugg­samhället

SD: Regeringar av olika kulör har lagt grunden för skugg­samhället

I stället för att ta hit människor för att utföra lågkvalificerade arbeten behövs kortare utbildningsinsatser till arbetssökande som redan finns i Sverige, skriver Magnus Persson, SD.

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: ”Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen.”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.