Industriarbetarnas tidning

”De här partierna är här för att stanna”

5 oktober, 2016

De populistiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen.

– Många av partierna är regeringsdugliga, påpekade Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap.

Invandringen är ett kort som ofta används i det politiska spelet av populistiska och främlingsfientliga partier i Europa. Många sådana partier har blivit professionella och de lär fortsätta få inflytande i våra politiska system.

I början, när de första populistiska partierna bildades i Europa, var invandringen inte en stor fråga. Det handlade inte om främlingsfientlighet utan det handlade om ett ökat skattetryck och byråkratiseringen av samhället.

Det förklarar Bengt Lindroth, journalist och författare till bokens Väljarnas hämnd. Men det invandringskritiska och det EU-kritiska går hand i hand. Det finns också andra gemensamma nämnare.

– De är antielitistiska och de anser sig tala för åsidosatta eller missnöjda, bortglömda grupper. De anser sig ofta stå för folkligt förnuft, som är annorlunda det som experter och akademikervärlden oftast har, säger Bengt Lindroth och tillägger att rörelserna ofta burits fram av karismatiska personligheter.

De populistiska partierna lyckades, enligt Bengt Lindroth, etablera sig i de nordiska länderna i historiska ögonblick då socialdemokratins hegemoni började ifrågasättas. Det skedde först i Danmark och sedan i Norge. Till Sverige kom fenomenet på 1990-talet med Ny Demokrati.

Men det är alltså först på 1980-talet som invandringen blir en fråga som de populistiska politikerna i Europa snabbt fångar upp.

– De är opportunister i varierande grad och invandringen blir så småningom huvudfrågan. Det är ett kort som deras partier alltid kan ta fram ur bakfickan och ledarna kan alltid vara fräckare i munnen än de etablerade partierna, säger Bengt Lindroth.

”De populistiska partierna har gemensamma drag. De är antielitistiska, populistiska, de säger sig talar sig för åsidosatta, folkligt förnuft. Inledningsvis har de burits fram av karismatiska ledare, som är fräcka i mun.”/Bengt Lindroth, journalist och författare till ”Väljarnas hämnd”. Foto: Madeleine Andersson.
Bengt Lindroth. Foto: Madeleine Andersson.

De populistiska partierna riskerar att bli etablerade och då får vi i Europa, enligt Bengt Lindroth, en ny situation som kan vara början på ett sönderfall och atomisering. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, håller med om att vissa av de populistiska partierna är professionella:

– De har byggt upp medlemsorganisationerna och de är väldigt etablerade redan. Många av partierna är regeringsdugliga och de har både indirekt och direkt inflytande på våra politiska system

Ann-Cathrine Jungar ser också likheter mellan missnöjespartierna inom EU när det gäller ideologi och strategi. En stor del av de högerpopulistiska partierna är inte radikala och accepterar demokratin som en nödvändig väg som de måste gå för att påverka politiken.

Det finns också extrema partier som kan tänka sig att använda våld och är också beredda att förändra det politiska systemet i en mer auktoritär riktning. Men de förenas i sin kritik av invandring, islam, det mångkulturella samhället, EU, och inte sällan är de pro-ryska.

– De här partierna är här för att stanna. De är professionaliserade och väl institutionaliserade, effektiva partier. Och trots att de etablerade partierna försöker anpassa sig till deras frågor med både mer invandringskritik och EU-kritik, så lyckas de inte dra undan mattan för dem, säger Ann-Cathrine Jungar.

”Jag är kritisk till benämningen populistiska partier: den etniska nationalismen styr mer än populismen. Det är radikala högerpartier.”/Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Foto: Madeleine Andersson.
Foto: Madeleine Andersson.

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet, påpekar också att det är invandringsfrågan som i första hand lockat väljare till de radikala högerpartierna.

– Det är kopplingen som de gör mellan invandring och kriminalitet och social oro som har spelat en särskilt betydande roll. Det är främst invandrare från Mellanöstern och Afrika som har pekats ut som problematiska och ovälkomna, konstaterar Jens Rydgren.

Han anser att det är nationalismen och inte en populistisk ideologi, som i första hand definierar sådana partier. Det är den etniska nationalismen som i stor utsträckning styr de radikala högerpartiernas budskap, menar Jens Rydgren.

– De här partiernas antielitistiska budskap riktat mot den så kallade PK-eliten emanerar i första hand ur föreställningen om att media, etablerade partier och andra har förrått landet genom att omfamna multikulturella och internationalistiska idéer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: ”Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen.”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.